Fibblegökbi (Nomada facilis)[2][3] är en biart som beskrevs av Schwarz 1967. Den ingår i släktet gökbin och familjen långtungebin.[4][5][6] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]
Grundfärgen på huvud och mellankropp är företrädesvis svart med en mindre mängd rödbruna markeringar, för honans del bland annat på kindernas nederdel och käkarnas indre delar. Hanen har i stället dessa delar gula, och inga teckningar i någon avvikande färg på mellankroppen. Tergiterna[7] 1 samt 3 till 5 har främre delen mörk, bakre delen rödbrun, medan hela den bakersta tergiten är svart.[1] Arten har en långsträckt men liten kropp, med en längd mellan 6 och 8 mm. Den är mycket lik andra röda och svarta gökbiarter, i synnerhet slåttergökbi.[8]
Fibblegökbiet bygger inga egna bon, utan larven lever som boparasit hos fibblesandbi samt, i Sydeuropa även slåttersandbi, där den dödar ägget eller larven och lever på det insamlade matförrådet. Arten håller till i liknande habitat som värdarterna, äldre jordbrukslandskap och marker på grusbotten med riklig tillgång till fibblor. Precis som värdarterna besöker fibblegökbiet gärna fibblor, men det kan även besöka andra blommande växter. Flygperioden varar från början av juni till mitten av juli[1]
Bortsett från Sverige, där fibblegökbiet numera endast finns på Öland och Gotland, förekommer arten i centrala och sydöstra Europa.[1]
Arten har varit känd i Sverige sedan 1860-talet, då den förutom på Öland och Gotland även fanns i Skåne, Småland, Östergötland och Södermanland. Den började emellertid att minska under mitten av 1900-talet, och har sedan 1954 försvunnit helt från fastlandet. Den är rödlistad med klassificeringen starkt hotad ("EN"). Främsta hoten idag är intensivt fårbete, som påverkar värdarten, och i sin förlängning även fibblegökbiet. Igenväxning av habitatet och skogsplantering är andra faror.[1]
Wikispecies har information om Nomada facilis.
Fibblegökbi (Nomada facilis) är en biart som beskrevs av Schwarz 1967. Den ingår i släktet gökbin och familjen långtungebin. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
