dcsimg

Description

provided by Flora of Zimbabwe
Tall herbs. Leaves very large, spirally arranged, the leaf-sheaths forming a cylindric pseudostem. Lamina oblong. Inflorescence appearing to arise from the apex of the pseudostem. Flowers unisexual; female flowers on proximal parts of infl, male on distal, borne in groups subtended by spathaceous bracts. Calyx spathaceous, splitting down one side, with ± 3 teeth at apex. Corolla lobes 3, two of them adnate to calyx tube, the third separate and directed downwards. Stamens 6, but usually 1 rudimentary. Ovary inferior, 3-locular. Fruit a large elongated fleshy 3-locular berry containing (in the wild species) numerous subspherical seeds.
license
cc-by-nc
copyright
Mark Hyde, Bart Wursten and Petra Ballings
bibliographic citation
Hyde, M.A., Wursten, B.T. and Ballings, P. (2002-2014). Musaceae Flora of Zimbabwe website. Accessed 28 August 2014 at http://www.zimbabweflora.co.zw/speciesdata/family.php?family_id=144
author
Mark Hyde
author
Bart Wursten
author
Petra Ballings
original
visit source
partner site
Flora of Zimbabwe

Musaceae ( Afrikaans )

provided by wikipedia AF

Musaceae is die piesang-familie wat hoort tot die orde Zingiberales. Wêreldwyd hoort daar slegs nege spesies tot die familie waarvan vier in Suider-Afrika voorkom en daarvan is een 'n boom.

Spesies

Sien ook

Bron

Verwysings

  1. Angiosperm Phylogeny Group (2009). “An update of the Angiosperm Phylogeny Group classification for the orders and families of flowering plants: APG III” (PDF). Botanical Journal of the Linnean Society 161 (2): 105–121. doi:10.1111/j.1095-8339.2009.00996.x. Besoek op 2013–06–26.

Eksterne skakels

Wiki letter w.svg Hierdie artikel is ’n saadjie. Voel vry om Wikipedia te help deur dit uit te brei.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia skrywers en redakteurs
original
visit source
partner site
wikipedia AF

Musaceae: Brief Summary ( Afrikaans )

provided by wikipedia AF

Musaceae is die piesang-familie wat hoort tot die orde Zingiberales. Wêreldwyd hoort daar slegs nege spesies tot die familie waarvan vier in Suider-Afrika voorkom en daarvan is een 'n boom.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia skrywers en redakteurs
original
visit source
partner site
wikipedia AF

Musaceae ( Asturian )

provided by wikipedia AST
 src=
Frutos de Musa na parte proximal, flores masculines na parte distal de la inflorescencia.
 src=
Flores masculines de Musa.

Les musacees (nome científicu Musaceae) son una familia de plantes monocotiledónees conocíes polos sos frutos (bananos). La familia foi reconocida por sistemes de clasificación modernos como'l sistema de clasificación APG III (2009[4]) y el APWeb (2001 d'equí p'arriba[3]), onde entiende 41 especies partíes en 2 xéneros (Musa y Ensete). Pueden ser reconocíes porque son yerbes grandes con fueyes con pecíolu curtiu dispuestes n'espiral a lo llargo del tarmu, coles venes secundaries más o menos n'ángulu rectu con al respective de la vena media. Les bráctees de la inflorescencia son usualmente decidues y l'inflorescencia son fascículos de flores ensin bráctees. Les flores son monosimétricas y tienen 5 tépalos connaos, sacante na parte adaxial, onde hai un únicu tépalu llibre y fondamente cóncavu. Les especies de mayor importancia económica son les que dan la banana p'alimentación.

Descripción

Introducción teórica en Terminoloxía descriptiva de les plantes
 src=
Mapa de distribución de la familia Musaceae.
 src=
Venación de la fueya de Musa. Nótense les venes secundaries más o menos n'ángulu rectu con al respective de la vena media: la venación ye peni-paralela.

Son plantes yerbácea perennes, xeneralmente de gran tamañu, dacuando parcialmente maderices. Los tarmos son soterraños, simpodiales, rizomatosos a cormosos, y hapaxánticos.

Presenten fueyes basales, espiralaes, grandes, simples, de marxe enteru, de base envainadora (coles grandes vaines asolapándose, formando un pseudotallo) y en Musa (pero non en Ensete) con pecíolu (dacuando llamáu pseudopeciolu). Les fueyes munches vegaes rotes en munches partes de forma perpendicular a la vena principal. La venación ye peni-paralela.

Les plantes son monoicas. Les inflorescencies nacen del meristema apical del cormo y crecen dientro de les vaines endolcaes de les fueyes. Son un tirso terminal, equivalente a un recímanu de visos monocásicas n'espiral y fasciculaes, comúnmente llamaes "mano de banana". Son bracteaes, les bráctees son grandes, coriacees, caúna zarrando una unidá cimosa fasciculada, los visos femeninos proximales, los visos masculinos distales.

Les flores son ebracteaes, unisexuales, zigomórficas, epíginas.

El periantu consta de 2 verticilos y ye homoclamídeo (los tépalos son iguales), 3 pieces en cada verticilu, los tépalos fundíos (anque'l tépalu internu adaxial usualmente ta llibre).

El androcéu ta constituyíu xeneralmente por 6 o 5 estames, si 5 pue haber 1 estaminodio. Los estames son apostémonos (tán dixebraos ente sigo y llibres de les otres pieces de la flor), l'estame faltante o'l estaminodio opuestu al tépalu internu mediu adaxial. Les anteres son de dehiscencia llonxitudinal, ditecas.

El xinecéu ye sincarpo (los carpelos fundíos). L'ovariu ye ínfero y trilocular, con 3 carpelos (el carpelu mediu ye anterior). Los estilos son terminales, la placentación ye axilar, los óvulos son anátropos, bitégmicos, numberosos por carpelu.

Hai nectarios nos septos del ovariu, enriba de los lóculos.

El frutu ye una baga. Les granes tienen endosperma y arilos rudimentarios.

Ver un tratamientu recién de la familia en Andersson (1998a[5]).

Ecoloxía

 src=
Granes de Musa.

Ye nativa de les rexones tropicales de los Himalayas al sudeste d'Asia, les Filipines, África (incluyendo Madagascar) y el norte d'Australia. Naturalizaes n'América.

Como nes heliconiacees, la inflorescencia puede ser erecta o escolgar, y les flores pueden ser polinizadas por esperteyos o páxaros, y tamién inseutos y escandentios (unos mamíferos)(Nur 1976;[6] Liu et al. 2002;[7] Xue et al. 2005[8] y referencies).

Taxonomía

Introducción teórica en Taxonomía
Ver tamién Filoxenia

La familia foi reconocida pol APG III (2009[4]), el Linear APG III (2009[1]) asignó-y el númberu de familia 85. La familia yá fuera reconocida pol APG II (2003[9]).

Ver: Xéneros y especies de Musaceae

Evolución

El grupu troncal Musaceae data d'unos 87 millones d'años, la diverxencia dientro del grupu corona data d'unos 61 millones d'años (Janssen y Bremer 2004[10]), les edaes del grupu corona suxuríes por Christelova et al. (2011[11]) son similares, d'alredor de (80.,5-)69,1(-57,8) millones d'años (estimaciones "hpd"); Kress y Specht (2006[12]), sicasí, suxuren una edá de 110 millones d'años, mientres Patterson et al. (2004) suxurieron que Musa puede diverxer fai tantu como 142 millones d'años.

Musaceae - Ensete oregonense - ye un fósil conocíu de depósitos del Eocenu d'unos 43 millones d'años d'edá del oeste de Norteamérica (Manchester y Kress 1993[13]).

Importancia económica

Los frutos de Musa spp. son una fonte d'alimentación (especialmente les especies triploides Musa acuminata y el triploide híbridu Musa × paradisiaca).

Musa textilis y Musa basjoo son utilizaes con fonte de fibra pa "twine", testiles, y materiales de construcción.

Ver tamién

Bibliografía

Referencies citaes

  1. 1,0 1,1 Elspeth Haston, James Y. Richardson, Peter F. Stevens, Mark W. Chase, David J. Harris. The Linear Angiosperm Phylogeny Group (LAPG) III: a linear sequence of the families in APG III Botanical Journal of the Linnean Society, Vol. 161, Non. 2. (2009), pp. 128-131. doi:10.1111/j.1095-8339.2009.01000.x Key: citeulike:6006207 pdf: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1095-8339.2009.01000.x/pdf
  2. «Vascular Plant Families and Xenera» (inglés). Royal Botanic Gardens, Kew (1992). Consultáu'l 8 de xineru de 2012.
  3. 3,0 3,1 «Angiosperm Phylogeny Website (Versión 9, xunu de 2008, y actualizáu dende entós)» (inglés) (2001 d'equí p'arriba). Consultáu'l 12 de xineru de 2009.
  4. 4,0 4,1 The Angiosperm Phylogeny Group III ("APG III", n'orde alfabéticu: Brigitta Bremer, Kåre Bremer, Mark W. Chase, Michael F. Fay, James L. Reveal, Douglas Y. Soltis, Pamela S. Soltis y Peter F. Stevens, amás collaboraron Arne A. Anderberg, Michael J. Moore, Richard G. Olmstead, Paula J. Rudall, Kenneth J. Sytsma, David C. Tank, Kenneth Wurdack, Jenny Q.-Y. Xiang y Sue Zmarzty) (2009). «An update of the Angiosperm Phylogeny Group classification for the orders and families of flowering plants: APG III.». Botanical Journal of the Linnean Society (161). http://www3.interscience.wiley.com/journal/122630309/abstract.
  5. Andersson, L. (1998). «Musaceae», en K. Kubitzki: The Families and Xenera of Vascular Plants. IV. Flowering Plants. Monocotyledons. Alismatanae and Commelinanae (except Gramineae).. Berlin: Springer-Verlag, 296-300.
  6. Nur, N. 1976. Studies on pollination in Musaceae. Ann. Bot. 40: 167-177
  7. Liu, A.-Z., Kress, W. J., Wang, H., y Li, D.-Z. 2002. Insect pollination in Musella (Musaceae), a monotypic genus endemic to Yunnan, China. Plant Syst. Evol. 235: 135-146.
  8. Xue, C. Y., Wang, H., y Li, D.-Z. 2005. Microsporogenesis and male gametogenesis in Musella lasiocarpa (Musaceae), a monotypic genus from Yunnan, China. Ann. Bot. Fennici 42: 461-467.
  9. APG II. «An Update of the Angiosperm Phylogeny Group Classification for the orders and families of flowering plants: APG II.». Botanical Journal of the Linnean Society (141). http://www.blackwell-synergy.com/doi/pdf/10.1046/j.1095-8339.2003.t01-1-00158.x. Consultáu 'l 12 de xineru de 2009.
  10. Janssen, T.; Bremer, K.. «The age of major monocot groups inferred from 800+ rbcL sequences.». Bot. J. Linnean Soc. 146: p. 385-398.
  11. Christelova, P., Valarik, M., Hribova, Y., de Langhe, Y., y Dolezel, J. 2011. A multi gene sequence-based phylogeny of the Musaceae (banana) family. BMC Ecol. Biol. 11: 103.
  12. Kress, W. J., y Specht, C. D. 2006. The evolutionary and biogeographic origin and diversification on the tropical monocot order Zingiberales. Pp. 621-632, en Columbus, J. T., Friar, Y. A., Porter, J. M., Prince, L. M., y Simpson, M. G. (eds), Monocots: Comparative Biology and Evolution. Excluding Poales. Ranchu Santa Ana Botanical Garden, Claremont, Ca. [Omeru 22: 621-632.]
  13. Manchester, S. R., y Kress, J. 1993. Fossil bananas (Musaceae): Ensete oregonense sp. nov. from the Eocene of western North America and its phytogeographic significance. American J. Bot. 80: 1264-1272.

Enllaces esternos


Cymbidium Clarisse Austin 'Best Pink' Flowers 2000px.JPG Esta páxina forma parte del wikiproyeutu Botánica, un esfuerciu collaborativu col fin d'ameyorar y organizar tolos conteníos rellacionaos con esti tema. Visita la páxina d'alderique del proyeutu pa collaborar y facer entrugues o suxerencies.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors
original
visit source
partner site
wikipedia AST

Musaceae: Brief Summary ( Asturian )

provided by wikipedia AST
 src= Frutos de Musa na parte proximal, flores masculines na parte distal de la inflorescencia.  src= Flores masculines de Musa.

Les musacees (nome científicu Musaceae) son una familia de plantes monocotiledónees conocíes polos sos frutos (bananos). La familia foi reconocida por sistemes de clasificación modernos como'l sistema de clasificación APG III (2009) y el APWeb (2001 d'equí p'arriba), onde entiende 41 especies partíes en 2 xéneros (Musa y Ensete). Pueden ser reconocíes porque son yerbes grandes con fueyes con pecíolu curtiu dispuestes n'espiral a lo llargo del tarmu, coles venes secundaries más o menos n'ángulu rectu con al respective de la vena media. Les bráctees de la inflorescencia son usualmente decidues y l'inflorescencia son fascículos de flores ensin bráctees. Les flores son monosimétricas y tienen 5 tépalos connaos, sacante na parte adaxial, onde hai un únicu tépalu llibre y fondamente cóncavu. Les especies de mayor importancia económica son les que dan la banana p'alimentación.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors
original
visit source
partner site
wikipedia AST

Musàcies ( Catalan; Valencian )

provided by wikipedia CA

Les musàcies és una família de plantes de l'ordre de les zingiberals, distribuïda arreu de les zones tropicals. Conté solament tres gèneres.

Actualment aquesta família botànica és reconeguda per tots els taxonomistes. Antigament, havia inclòs gèneres que avui són a les heliconiàcies i les estrelitziàcies.

Enllaços externs

 src= A Wikimedia Commons hi ha contingut multimèdia relatiu a: Musàcies Modifica l'enllaç a Wikidata  src= Podeu veure l'entrada corresponent a aquest tàxon, clade o naturalista dins el projecte Wikispecies.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autors i editors de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia CA

Musàcies: Brief Summary ( Catalan; Valencian )

provided by wikipedia CA

Les musàcies és una família de plantes de l'ordre de les zingiberals, distribuïda arreu de les zones tropicals. Conté solament tres gèneres.

Actualment aquesta família botànica és reconeguda per tots els taxonomistes. Antigament, havia inclòs gèneres que avui són a les heliconiàcies i les estrelitziàcies.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autors i editors de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia CA

Banánovníkovité ( Czech )

provided by wikipedia CZ

Banánovníkovité (Musaceae Juss.) je čeleď jednoděložných rostlin z řádu zázvorníkotvaré (Zingiberales).

Popis

Jsou to robustní vytrvalé byliny s oddenky nebo hlízami a mléčnicemi, vytváří nepravý kmen díky masívním bázím listů. Listy jsou velké, jednoduché, střídavé, spirálně uspořádané, řapíkaté, s listovými pochvami. Čepele jsou celokrajné, kopinaté, podlouhlé až vejčité, žilnatina je zpeřená. Čepel se později mezi žilkami trhá, proto se může zdát jako zpeřeně složená. Jsou to jednodomé rostliny s oboupohlavnými nebo jednopohlavnými květy. Květy jsou uspořádány v složeném vrcholičnatém květenství, které může být vzpřímené nebo převislé. V nodu hlavní osy květenství vyrůstají menší monochasiální vrcholíky květů (vijany), které obsahují asi 12-20 květů, dolní části květenství (při převislém květenství logicky naopak) jsou květy samičí nebo oboupohlavné, v horní bývají spíš samčí. Vijany jsou podepřeny listeny, často velikými a nápadně zbarvenými, které bývají opadavé. Květy jsou nepravidelné, zygomorfické. Okvětních lístků je 6, kdy 5 z nich srůstá v okvětní trubku a šestý člen z vnitřního kruhu je volný. Fertilních tyčinek je 5, šestý člen proti volnému okvětnímu lístku je buď přeměněn na staminodium nebo chybí, tyčinky nejsou petaloidní (nenapodobují okvětní lístek). Gyneceum je srostlé ze 3 plodolistů, je synkarpní, semeník je spodní. Plodem je bobule, která obsahuje větší množství semen (třeba 20-100, pěstované kultivary mívají bobule bezsemenné.[1][2][3]

Rozšíření ve světě

Jsou známy asi 2-3 rody (monotypický rod Musella je někdy dáván pod Musa) a asi 35 druhů. Jejich přirozený areál se rozkládá v tropech Afriky, Madagaskaru, jižní až jihovýchodní Asie s přesahem do severní Austrálie[1]. Jinde, jako např. v Americe, jsou jen pěstovány. Důležitou plodinou jsou banány. Pěstované kultivary, tedy banány prodávané v obchodech v ČR, jsou bezsemenné bobule, jedná se totiž o sterilní triploidy, které se mohou rozmnožovat jen vegetativně.

 src=
Přirozené rozšíření čeledi

Zástupci

Odkazy

Reference

  1. a b http://www.mobot.org/MOBOT/Research/apweb/
  2. http://delta-intkey.com/angio/www/musaceae.htm
  3. http://www.efloras.org/florataxon.aspx?flora_id=1&taxon_id=121345
  4. SKALICKÁ, Anna; VĚTVIČKA, Václav; ZELENÝ, Václav. Botanický slovník rodových jmen cévnatých rostlin. Praha: Aventinum, 2012. ISBN 978-80-7442-031-3. (česky)

Externí odkazy

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia autoři a editory
original
visit source
partner site
wikipedia CZ

Banánovníkovité: Brief Summary ( Czech )

provided by wikipedia CZ

Banánovníkovité (Musaceae Juss.) je čeleď jednoděložných rostlin z řádu zázvorníkotvaré (Zingiberales).

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia autoři a editory
original
visit source
partner site
wikipedia CZ

Banan-familien ( Danish )

provided by wikipedia DA

Banan-familien (Musaceae) består af urteagtige arter med mælkesaft og slimdannelse i blade, stængler og frugter. Familien har kun to slægter, som er udbredt i henholdsvis Afrika og Sydøstasien:

Slægter
Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har medier relateret til:
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia-forfattere og redaktører
original
visit source
partner site
wikipedia DA

Bananengewächse ( German )

provided by wikipedia DE

Die Bananengewächse (Musaceae) sind eine Familie in der Ordnung der Ingwerartigen (Zingiberales) innerhalb der Einkeimblättrigen Pflanzen. Diese kleine Familie umfasst nur die drei Gattungen Musa, Ensete und die monotypische Gattung Musella mit insgesamt etwa 35 bis 42 Arten. Die ursprüngliche Heimat ist die Alte Welt. Doch heute findet man Bananen-Sorten in den frostfreien Gebieten der ganzen Welt. Es gibt eine Reihe von Arten und Hybriden, deren Sorten genutzt werden. Bekannt ist besonders die Banane als tropische Frucht. In tropischen Ländern spielen die Bananenfrüchte eine wichtige Rolle auch als Gemüse beziehungsweise Stärkebeilage. Außerdem dienen Musa- und Ensete-Arten der Faserproduktion und viele weitere Nutzungen sind bekannt. Von Ensete ventricosum werden vegetative Pflanzenteile gegart gegessen. Einige Arten und ihre Sorten aller drei Gattungen werden als Zierpflanzen verwendet.[1][2]

Beschreibung und Ökologie

 src=
Scheinstamm einer Sorte der Kultur-Banane
 src=
Illustration von Musa troglodytarum
 src=
Mittelrippe und Seitennerven des Blattes einer Bananenpflanze
 src=
Blütenstand und Laubblätter von Ensete superbum
 src=
Weibliche Blüten von Musa velutina
 src=
Samen von Musa spec.

Erscheinungsbild und Laubblätter

Es sind sehr große, meist ausdauernde krautige Pflanzen; manche Arten sind Monokarp, also mehrjährige hapaxanthe Pflanzen. Eine Sprossachse ist nur unterirdisch vorhanden. Sie bilden sympodiale Knollen oder Rhizome. Sie enthalten in allen oberirdischen Pflanzenteilen Milchsaft. Alle Pflanzenteile sind unbehaart. Mindestens die Blattbasis ist sukkulent, also fleischig. Es ist kein sekundäres Dickenwachstum vorhanden (die oft dicken Scheinstämme entstehen also anders als bei Bäumen). Die Basis der Laubblätter bilden den Scheinstamm.

Die wechselständig und schraubig angeordneten Laubblätter sind bei Musa in eine röhrige Blattscheide, einen kurzen Blattstiel und Blattspreite gegliedert, bei Ensete fehlt ein Blattstiel. Sie sind fiedernervig und die Seitennerven zweigen vom Mittelnerv mehr oder weniger rechtwinkelig ab; damit weichen sie stark von der sonst bei Einkeimblättrigen üblichen Parallelnervigkeit ab. Der Blattrand ist glatt. Die einfache Blattspreite reißt oft entlang der Seitennerven auf und so wirken die Blätter oft wie fiederteilig. Die Stomata sind tetracytisch, besitzen also vier Nebenzellen.

Blütenstände und Blüten

Die meist end-, selten seitenständigen, hängenden oder aufrechten, verzweigten Gesamtblütenstände sind meist aus mehreren monachsialen zymösen Teilblütenständen zusammengesetzt. Die zymösen Teilblütenstände enthalten jeweils viele Blüten, daraus entwickeln sich dann die sogenannten Bananenhände, also die Gruppen von Früchten, wie wir sie auch als Endverbraucher oft vorfinden. Es sind spiralig angeordnete, oft auffällige, spathaförmige Hochblätter (Brakteen) aber keine Vorblätter vorhanden.

Die zygomorphen Blüten sind dreizählig und sind selten zwittrig oder meist eingeschlechtig; die Pflanzen sind einhäusig. Von den Blütenhüllblätter sind fünf (zwei und drei) untereinander verwachsen und eines ist frei, dadurch ist die Blütenhülle mehr oder weniger zweilippig. Die fünf oder sechs Staubblätter sind untereinander frei und sind auch nicht mit den Blütenhüllblättern verwachsen. Manchmal ist ein Staminodium vorhanden. Die zweizelligen Pollenkörner besitzen keine Apertur. Drei Fruchtblätter sind zu einem unterständigen, dreikammerigen Fruchtknoten verwachsen. Jeder der drei Fruchtknotenkammern enthält 10 bis 100 Samenanlagen. Es ist ein einfacher Griffel vorhanden.[3] Es sind Septalnektarien vorhanden, die bei einigen Arten für eine reichliche Sekretion von Nektar (besonders bei den von Vögeln bestäubten Arten) führen. Die Bestäubung erfolgt immer durch Tiere: Insekten (Entomophilie), Vögel (Ornithophilie, Nektarvögel (Nectariniidae) in Südostasien, Kolibris (Trochilidae) in der Neotropis), Fledertiere (Chiropterophilie) oder Spitzhörnchen (Scandentia).

Früchte, Samen und Vermehrung

Die Früchte sind ledrige, fleischige Beeren, die länglich oder zylindrisch bis bananenförmig sind und sich bei Reife meist gelb bis rot färben. Wenn eine Befruchtung erfolgte, enthalten sie 20 bis 100 Samen. Die Samen weisen einen Durchmesser von 5 bis 15 mm auf, enthalten Stärke und besitzen eine dicke, harte Schale (Testa).[3] Die süßliche Fruchtpülpe entsteht aus plazentalen Trichomen.

Von einigen Arten, vor allem aber von den Hybriden werden die Früchte als ein wichtiges Nahrungsmittel genutzt. Die meisten Hybriden, also die meisten Kulturformen, sind steril, sie bilden also keine Samen. Die Vermehrung erfolgt meist vegetativ.

Chromosomensätze und Inhaltsstoffe

Die Chromosomengrundzahlen betragen x = 9 bis 11, 16, 17. An Inhaltsstoffen sind immer Proanthocyanidine vorhanden: Cyanidin und Delphinidin. Sie enthalten Raphidien (Calciumoxalat-Kristalle).

 src=
Natürliches Verbreitungsgebiet der Bananengewächse
 src=
Habitus und Blütenstand von Musella lasiocarpa

Systematik und Verbreitung

Typusgattung ist Musa L. Der botanische Gattungsname Musa ehrt Antonius Musa, den Leibarzt des römischen Kaisers AugustusMusa Cliffortiana. Seit die Familie der Musaceae 1789 von Antoine Laurent de Jussieu in Genera Plantarum, S. 61 aufgestellt wurde, blieb sie auch weitgehend anerkannt. Nur wurden früher einige Gattungen mehr hinzugeordnet, die heute in den Familien der Heliconiaceae, Strelitziaceae und Lowiaceae eingeordnet sind. Diese vier Familien sind innerhalb der Ordnung der Zingiberales auch untereinander näher verwandt als mit den restlichen Familien.

Lange wurde eine wissenschaftliche Debatte um eine dritte Gattung Musella geführt. Die von Adrien René Franchet 1889 als Musa lasiocarpa erstbeschriebene Art – heute Synonym von Musella lasiocarpa – wurde abwechselnd in eine der beiden bisherigen Gattungen gestellt, passt weder in die Gattung Musa noch Ensete. Die bisherige Untergattung Musella innerhalb der Gattung Musa stellt eine eigene Gattung dar, dies konnte durch molekulargenetische Untersuchungen von John Kress bestätigt werden.[4]

Die Pflanzenarten der Musaceae sind tropisch oder subtropisch und kommen ursprünglich von Westafrika über Indien bis zum Pazifik vor. Ihr Hauptverbreitungsgebiet ist Südostasien. Sie gedeihen meist im tropischen Tiefland. In China kommen alle drei Gattungen mit 14 Arten vor.

In den heute drei Gattungen gibt insgesamt etwa 35 bis 91 Arten:[5]

  • Musa L. (Syn.: Karkandela Raf.):[5] Sie enthält vier Sektionen mit früher 30[6] seit 2011 bis zu 65 Arten, bis 2018 83 Arten. Sie sind vom tropischen bis subtropischen Asien sowie auf westlichen pazifischen Inseln verbreitet und kommt in Tansania vor.[5]
  • Ensete Horan.: Die sechs bis zehn Arten sind vom tropischen bis südlichen Afrika und vom tropischen bis subtropischen Asien verbreitet.[5]
  • Musella (Franchet) C.Y.Wu ex H.W.Li: Sie enthält nur eine Art:[5]

Quellen

Einzelnachweise

  1. Die Familie der Musaceae beim National Museum of Natural History (NMNH) der Smithsonian Institution.
  2. Einträge zu Musaceae bei Plants For A Future
  3. a b c Delin Wu, W. John Kress: Musaceae., S. 314 - textgleich online wie gedrucktes Werk, In: Wu Zheng-yi, Peter H. Raven (Hrsg.): Flora of China. Volume 24: Flagellariaceae through Marantaceae, Science Press und Missouri Botanical Garden Press, Beijing und St. Louis, 2000. ISBN 0-915279-83-5
  4. David Constantine, Gerda Rossel: Musaceae.: Online seit 1999 und laufend ergänzt.
  5. a b c d e Rafaël Govaerts (Hrsg.): Musaceae. In: World Checklist of Selected Plant Families (WCSP) – The Board of Trustees of the Royal Botanic Gardens, Kew, abgerufen am 11. August 2018.
  6. Jeff Daniells, Christophe Jenny, Deborah Karamura and Kodjo Tomekpe: Musalogue: A catalogue of Musa germplasm. Diversity in the genus Musa. E. Arnaud, S. Sharrock: International Network for the Improvement of Banana and Plantain, Montpellier, France 2001. ISBN 2-910810-42-9: Online. (Memento des Originals vom 13. Mai 2008 im Internet Archive)  src= Info: Der Archivlink wurde automatisch eingesetzt und noch nicht geprüft. Bitte prüfe Original- und Archivlink gemäß Anleitung und entferne dann diesen Hinweis.@1@2Vorlage:Webachiv/IABot/bananas.bioversityinternational.org

Weblinks

 src=
– Sammlung von Bildern, Videos und Audiodateien
 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia DE

Bananengewächse: Brief Summary ( German )

provided by wikipedia DE

Die Bananengewächse (Musaceae) sind eine Familie in der Ordnung der Ingwerartigen (Zingiberales) innerhalb der Einkeimblättrigen Pflanzen. Diese kleine Familie umfasst nur die drei Gattungen Musa, Ensete und die monotypische Gattung Musella mit insgesamt etwa 35 bis 42 Arten. Die ursprüngliche Heimat ist die Alte Welt. Doch heute findet man Bananen-Sorten in den frostfreien Gebieten der ganzen Welt. Es gibt eine Reihe von Arten und Hybriden, deren Sorten genutzt werden. Bekannt ist besonders die Banane als tropische Frucht. In tropischen Ländern spielen die Bananenfrüchte eine wichtige Rolle auch als Gemüse beziehungsweise Stärkebeilage. Außerdem dienen Musa- und Ensete-Arten der Faserproduktion und viele weitere Nutzungen sind bekannt. Von Ensete ventricosum werden vegetative Pflanzenteile gegart gegessen. Einige Arten und ihre Sorten aller drei Gattungen werden als Zierpflanzen verwendet.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia DE

Banaanen ( North Frisian )

provided by wikipedia emerging languages
Amrum.pngTekst üüb Öömrang

Banaanen (Musaceae) san en plaantenfamile mä 35 bit 42 slacher uun det kategorii Zingiberales.

Süstemaatik

Futnuuten

  1. Jeff Daniells, Christophe Jenny, Deborah Karamura and Kodjo Tomekpe: Musalogue: A catalogue of Musa germplasm. Diversity in the genus Musa.. E. Arnaud, S. Sharrock: International Network for the Improvement of Banana and Plantain, Montpellier, France 2001. ISBN 2-910810-42-9: Online.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors

Banaanen: Brief Summary ( North Frisian )

provided by wikipedia emerging languages

Banaanen (Musaceae) san en plaantenfamile mä 35 bit 42 slacher uun det kategorii Zingiberales.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors

Famîleya mûzan ( Kurdish )

provided by wikipedia emerging languages

Famîleya mûzan (Musaceae) , famîleyek riwekên kulîlkdar in. Di koma Zingiberales de cih digire. Li herêmên tropîk ên Awistraliya, Asya û Afrîkayê digihên. Sê cins û bi qasî 40 cureyên vê malbatê hene.

Şayes

 src=
Cureyekî mûzan Musa acuminata e

Dabeşandin

Navê bijîşkê kayzer Augustus ê romayî Antonius Musa lê hatiye lêkirin. Famîleya Musaceae sala 1789'ê ji aliyê Antoine Laurent de Jussieu de Genera Plantarum, r. 61'ê de ravekirin.

  • Musa L.: Bi qasî 30 cureyan du binê çar seksiyonan de.
  • Ensete Horan.: Şeş-heft cure.
  • Musella (Franchet) C.Y.Wu ex H.W.Li: tekane cure.
    • Musella lasiocarpa (Franchet) C.Y.Wu ex H.W.Li (Syn.: Musella splendida R.V.Valmayor & L.D.Danh)

Çavkanî

  1. Angiosperm Phylogeny Group (2009). "An update of the Angiosperm Phylogeny Group classification for the orders and families of flowering plants: APG III" (PDF). Botanical Journal of the Linnean Society. 161 (2): 105–121. doi:10.1111/j.1095-8339.2009.00996.x. Retrieved 2013–06–26. Check date values in: |accessdate= (help)

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Nivîskar û edîtorên Wikipedia-ê

Famîleya mûzan: Brief Summary ( Kurdish )

provided by wikipedia emerging languages

Famîleya mûzan (Musaceae) , famîleyek riwekên kulîlkdar in. Di koma Zingiberales de cih digire. Li herêmên tropîk ên Awistraliya, Asya û Afrîkayê digihên. Sê cins û bi qasî 40 cureyên vê malbatê hene.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Nivîskar û edîtorên Wikipedia-ê

Musaceae ( Scots )

provided by wikipedia emerging languages

The Musaceae (/mjuːˈzʃ/ or /mjuːˈzʃɪ./) are a faimily o flouerin plants, placed in the order Zingiberales.

References

  1. Angiosperm Phylogeny Group (2009). "An update of the Angiosperm Phylogeny Group classification for the orders and families of flowering plants: APG III" (PDF). Botanical Journal of the Linnean Society. 161 (2): 105–121. doi:10.1111/j.1095-8339.2009.00996.x. Retrieved 2013-06-26.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors

Musaceae ( Javanese )

provided by wikipedia emerging languages
 src=
Wit pisang kaliyan jantungipun.

Musaceae punika kulawargi tetaneman pisang. Tetaneman punika gesangipun namun ing laladan tropis kémawon. Nanging ing laladan asrep kabukti uga saged gesang ing lebet griya malahan wonten pot barang.

Kulawargi musaceae katingalipun asalipun saking Asia Kidul-Wétan. Lajeng déning bangsa Austronesia, leluhuripun bangsa Indonésia, ugi kabekta dhateng Madagaskar kaliyan Afrika. Lajeng malih déning tiyang Éropah dipunbekta dhateng Amérika.

Ing kulawargi kagolong musaceae wonten 42 spésies kaliyan 3 ordho.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Penulis lan editor Wikipedia

Musaceae: Brief Summary ( Scots )

provided by wikipedia emerging languages
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors

Saging ( Cebuano )

provided by wikipedia emerging languages

Ang Saging (Musaceae)[1] maoy pamilya sa mga tanom nga bulak. Ang Musaceae kay sakop sa matang nga Zingiberales, klase nga tanom nga bulak, division nga Magnoliophyta, ug ginharian nga tanom.[1] Ang pamilya nga Musaceae pagsakop 79 kaliwatan, segun Catalogue of Life[1].

Ang saging ang sagad nga ngalan sa prutas ug sa usa ka herbaciouas nga tanom sa mga genus Musa ug Ensete nga nagahatag sa sagad nga prutas nga kalan-onon. Lumad kini sa tropikal nga dapit sa Habagatang sidlakan nga bahin sa Asya ug Awstralya. Sa pagkakaron, kini ang kinadaghana'g uma sa kinatibuk-an nga katropikohan.

Ang tanom sa saging kay gikan sa pamilya Musaceae. Gipatubo kini mahitungod sa ilang bunga, ug sa panatsa, isip dayang-dayang nga tanom. Tungod kay ang saging taas, pabarog, ug maingon nga lig-on, kanunay silang masaypan isip mga kahoy, sanglit ang kamatooran kay ang nagabarong nga puno-an kay gitawag nga pseudostem, nga nagpasabot og "mini nga puno-an", nga sa uban nga specie kay mo-abot sa gitas-on nga 2-8 m, nga adunay dahon nga mo-abot og 3.5 m sa gitas-on. Matag psuedostem kay makahimo og usa ka pundok sa dilaw, berde ug pula sa dili pa malaya ug ilisdan og lain nga pseudostem.

Ang prutas nga saging motubo sa nagbitay nga tipon nga gitawag og bulig, o giila sa komersyo isip banana stem, ug makatimbang og 30-50 kg. Ang bunga kay mokabat og 125 g, diin ang 75% kay tubig ug ang 25% kay mga uga nga matang. Matag usa ka bunga kay adunay nag-amping nga panit nga naa'y unoron ug makaon nga sulod. Kasagaran, ang bunga kay aduna'y daghan nga hilo (gitawag og phloem bundles) nga anaa nahimutang sa tunga sa panit ug sa makaon nga bahin sa saging, ug mao'y kasagaran nga makuha inig tangtang sa panit. Ang saging kay mao'y husto nga kuhaanan sa vitamin B6, vitamin C, ug potassium.

Ang saging kay gipatubo sa kuwang-kuwang 107 ka mga kanasuran. [1] Sa tanyag nga pag-ila ug sa komersyo, ang "saging" kay kasagaran nagpasabot sa humok ug tam-is nga panghimagas nga kaonon nga hilaw. Ang saging nga adunay gahi-on ug aporon nga bunga kay gitawag og plantains, ug kasagaran lutoon kaysa kaonon nga hilaw. Mahimo usab ipa-uga ug kan-on ang saging. Ang pina-uga nga saging kay mahimo usab duk-dukon aron mahimo'ng harina sa saging.

Bisan ang mga ihas nga mga klase kay dagha'g dako ug gahi nga liso, tanan nga mga saging nga gamitonon sa pagkaon kay wala'y liso. Gibahin ang saging isip dessert bananas (kon saging nga dilaw ug hinog kung kalan-on) o isip green cooking bananas. Hapit tanan sa mga saging nga gipagawas kay dessert types; apan, 10-15% lang sa produksyon ang ipagawas, diin ang United States ug ang European Union ang mga pangulong mamalitay.

Ang kladogram matud sa Catalogue of Life mao[1]:

Zingiberales Musaceae

Ensete



Musa




Cannaceae



Costaceae



Heliconiaceae



Lowiaceae



Marantaceae



Strelitziaceae



Zingiberaceae



Ang mga gi basihan niini

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2011). Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.. Species 2000: Reading, UK.. Retrieved on 24 september 2012.

Gikan sa gawas nga tinubdan

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Mga tagsulat ug editor sa Wikipedia

Банан котыр ( Komi )

provided by wikipedia emerging languages
 src=
Musa paradisiaca

Банан котыр (лат. Musaceae) — быдмассэзлöн имбирь чукöрись корья пу котыр. Бананнэз 3 увтыр да 35 - 42 вид. Банан котырись быдмассэз пантасьӧны Африкаын да Азияын.

Увтыррез

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors

Банан котыр: Brief Summary ( Komi )

provided by wikipedia emerging languages
 src= Musa paradisiaca

Банан котыр (лат. Musaceae) — быдмассэзлöн имбирь чукöрись корья пу котыр. Бананнэз 3 увтыр да 35 - 42 вид. Банан котырись быдмассэз пантасьӧны Африкаын да Азияын.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors

வாழைக் குடும்பம் (தாவரவியல்) ( Tamil )

provided by wikipedia emerging languages

வாழைக்குடும்பம் (Musaceae) என்பது சுமார் 6 பேரினங்களையும், 150 சிற்றினங்களையும் கொண்ட ஒரு குடும்பம் ஆகும். இக்குடும்பத் தாவரங்கள் உலகளவில் பரவி இருந்தாலும் வெப்ப மண்டலப் பகுதிகளில் அதிகமாக உள்ளன. இந்தியாவில் இக்குடும்பம் 2 பேரினங்களையும், சுமார் 25 சிற்றினங்களையும் கொண்டுள்ளது.

தாவரவியல் வகைப்பாடு

ஏபிச்சி முறைமை (APG III system) படி, இத்தாவரக்குடும்பம் (Zingiberales) என்ற வரிசையில் அமைக்கப்பட்டுள்ளது. அவ்வரிசையானது, (commelinids) என்ற உயிரினக் கிளையின் கீழ் அமைந்துள்ளது. இந்த உயிரினக்கிளை ஒருவித்திலையி என்பதன் கீழ் வருகிறது. முன்பு இத்தாவரக்குடும்பப் பேரினங்களான (Heliconiaceae, Strelitziaceae) என்பது தற்போதைய நிலை மாற்றப்பட்டுள்ளன.

Cladogram: Phylogeny of Zingiberales[2]

Zingiberales



Zingiberineae

Zingiberariae


இஞ்சிக் குடும்பம்



Costaceae



Cannariae


மணிவாழை



மராந்தாசியே





Strelitziineae


Lowiaceae



Strelitziaceae




Heliconiaceae







Musaceae




இதன் இனங்கள்

இத்தாவரக்குடும்பத்தில் உள்ள முக்கியமான 74 தாவர இனங்களின் தாவரவியல் வகைப்பாட்டுப் பெயர்கள் இத்தொடுப்பில் தரப்பட்டுள்ளன.

ஊடகங்கள்

மேற்கோள்கள்

  1. Angiosperm Phylogeny Group (2009). "An update of the Angiosperm Phylogeny Group classification for the orders and families of flowering plants: APG III" (PDF). Botanical Journal of the Linnean Society 161 (2): 105–121. doi:10.1111/j.1095-8339.2009.00996.x. http://www3.interscience.wiley.com/journal/122630309/abstract. பார்த்த நாள்: 2013-06-26.
  2. Sass et al 2016.

புற இணைய இணைப்புகள்

license
cc-by-sa-3.0
copyright
விக்கிபீடியா ஆசிரியர்கள் மற்றும் ஆசிரியர்கள்

வாழைக் குடும்பம் (தாவரவியல்): Brief Summary ( Tamil )

provided by wikipedia emerging languages

வாழைக்குடும்பம் (Musaceae) என்பது சுமார் 6 பேரினங்களையும், 150 சிற்றினங்களையும் கொண்ட ஒரு குடும்பம் ஆகும். இக்குடும்பத் தாவரங்கள் உலகளவில் பரவி இருந்தாலும் வெப்ப மண்டலப் பகுதிகளில் அதிகமாக உள்ளன. இந்தியாவில் இக்குடும்பம் 2 பேரினங்களையும், சுமார் 25 சிற்றினங்களையும் கொண்டுள்ளது.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
விக்கிபீடியா ஆசிரியர்கள் மற்றும் ஆசிரியர்கள்

Musaceae

provided by wikipedia EN

Musaceae is a family of flowering plants composed of three genera with about 91 known species,[2] placed in the order Zingiberales. The family is native to the tropics of Africa and Asia. The plants have a large herbaceous growth habit with leaves with overlapping basal sheaths that form a pseudostem making some members appear to be woody trees. In most treatments, the family has three genera, Musa, Musella and Ensete.[3] Cultivated bananas are commercially important members of the family, and many others are grown as ornamental plants.

Taxonomy

The family has been practically universally recognized by taxonomists, although with differing circumscriptions. Older circumscriptions of the family commonly included the genera now included in Heliconiaceae and Strelitziaceae.

The APG III system, of 2009 (unchanged from the APG system, 1998), assigns Musaceae to the order Zingiberales in the clade commelinids in the monocots.

Cladogram: Phylogeny of Zingiberales[4] Zingiberales Zingiberineae Zingiberariae

Zingiberaceae

Costaceae

Cannariae

Cannaceae

Marantaceae

Strelitziineae

Lowiaceae

Strelitziaceae

Heliconiaceae

Musaceae

Genera

As currently circumscribed the family includes three genera. All genera and species are native to the Old World tropics. The largest and most economically important genus in the family is Musa, famous for the banana and plantain. The genus Musa was formally established in the first edition of Linnaeus' Species Plantarum in 1753 — the publication that marks the start of the present formal botanical nomenclature. At the time he wrote Species Plantarum, Linnaeus had first hand knowledge of only one type of banana, which he personally had the opportunity of seeing growing under glass in the garden of Mr. George Clifford near Haarlem in the Netherlands.

Before 1753, the genus had already been described by the pre-Linnaean botanist Georg Eberhard Rumphius and Linnaeus himself had described the banana he had seen as Musa cliffortiana in 1736 (this might be described as a "pre-Linnaean" Linnaean name). The 1753 name Musa paradisiaca L. for plantains and Musa sapientum L. for dessert bananas are now known to refer to hybrids, rather than natural species. It is known today that most cultivated seedless bananas are hybrids or polyploids of two wild banana species - Musa acuminata and Musa balbisiana. Linnaeus' Musa sapientum is now identified to be the hybrid Latundan cultivar (M. × paradisiaca AAB Group 'Silk'), while his Musa paradisiaca are now known to be hybrids belonging generally to the AAB and ABB banana cultivar groups.[5][6] Hybridization and polyploidy was the cause of much confusion in the taxonomy of the genus Musa that was not resolved until the 1940s and 1950s.[7]

In this clearing up of the taxonomy, Ernest Entwistle Cheesman in 1947 revived the genus name Ensete which had been published in 1862, by Horaninow, but had not been accepted.

Musa section Musella Franch. was raised to the rank of genus by H.W. Li in 1978 for the Chinese species Musella lasiocarpa, which was originally described in Musa in 1889 and transferred to Ensete by Cheesman in 1948. The species combines characters like the swollen stems of Ensete with the clonal habit of Musa. Acceptance of Musella has varied; as of February 2013, the World Checklist of Selected Plant Families considers it a synonym of Ensete,[8] other sources dispute this view.[2]

References

  1. ^ Angiosperm Phylogeny Group (2009). "An update of the Angiosperm Phylogeny Group classification for the orders and families of flowering plants: APG III". Botanical Journal of the Linnean Society. 161 (2): 105–121. doi:10.1111/j.1095-8339.2009.00996.x.
  2. ^ a b Christenhusz, M. J. M. & Byng, J. W. (2016). "The number of known plants species in the world and its annual increase". Phytotaxa. Magnolia Press. 261 (3): 201–217. doi:10.11646/phytotaxa.261.3.1.
  3. ^ Wilkin, Paul; Demissew, Sebsebe; Willis, Kathy; Woldeyes, Feleke; Davis, Aaron P.; Molla, Ermias L.; Janssens, Steven; Kallow, Simon; Berhanu, Admas (2019). "Enset in Ethiopia: a poorly characterized but resilient starch staple". Annals of Botany. 123 (5): 747–766. doi:10.1093/aob/mcy214. PMC 6526316. PMID 30715125.
  4. ^ Sass et al 2016.
  5. ^ "Musa sapientum". users.globalnet.co.uk. Retrieved 11 January 2011.
  6. ^ "Musa paradisiaca". users.globalnet.co.uk.
  7. ^ Michel H. Porcher; Prof. Snow Barlow (2002-07-19). "Sorting Musa names". The University of Melbourne, [1]. Retrieved 11 January 2011. {{cite web}}: External link in |publisher= (help)
  8. ^ "Musella", World Checklist of Selected Plant Families, Royal Botanic Gardens, Kew, retrieved 2013-02-07
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors
original
visit source
partner site
wikipedia EN

Musaceae: Brief Summary

provided by wikipedia EN

Musaceae is a family of flowering plants composed of three genera with about 91 known species, placed in the order Zingiberales. The family is native to the tropics of Africa and Asia. The plants have a large herbaceous growth habit with leaves with overlapping basal sheaths that form a pseudostem making some members appear to be woody trees. In most treatments, the family has three genera, Musa, Musella and Ensete. Cultivated bananas are commercially important members of the family, and many others are grown as ornamental plants.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors
original
visit source
partner site
wikipedia EN

Muzacoj ( Esperanto )

provided by wikipedia EO

La Bananacoj (Musaceae), aŭ bananacoj, estas plantfamilio ene de la ordo de la Zingibraloj (Zingiberales) kaj la unukotiledonaj plantoj. tiu familio nur konsistas el tri genroj Muzo (Musa), Enseto (Ensete) kaj la unutipa genro Musella kunentute ĉ. 35 ĝis 42 specioj. La origina hejmregiono estas la Malnova Mondo. Hodiaŭ ekzistas bananoj ĉie en senfrostaj regionoj de la mondo. Ekzistas aro da specioj kaj hibridoj, kies kulturvarioj estas uzataj. Famega estas la banano kiel tropika frukto.En tropikaj labdoj la bananaj fruktoj ludas gravan rolon kiel legomo kaj amelriĉan almanĝaĵon. Krome oni gajnas el Musa- kaj Ensete-specioj fibrojn. Oni manĝas kuiritajn plantpartojn de Ensete ventricosum. Kelkaj specioj estas uzataj kiel s ornamplantoj.[1][2]

Prskribo kak Ekologio

 src=
pseŭdotrunk de kultivaro de kultur-banano
 src=
ilustraĵo de Musa troglodytarum
 src=
meza ripo kaj folinervuro de la folio de bananplanto
 src=
inflorsko kaj folioj de Ensete superbum
 src=
ina floro de Musa velutina
 src=
semo de Musa spec.

Habito kaj folioj

Estas tre granda plujaraj herbaj plantoj; kelkaj specioj estas monokarpaj, do multjaraj hapaksantaj plantoj. La planto ormas simpodialaj nodoj aŭ rizomoj. La planto havas laktosuko en siaj supergrundaj partoj. Ĉiuj plantpartoj estas senharaj. Minimume la folibazo estas sukulenta, do karneca. Ne ekzistas sekundara dikkresko. la ofte dikaj pseŭdotrunkoj estiĝas alimaniere ol arboj. La baz de la folioj formas la pseŭdotrunkon.

La alternestarantaj kaj ŝraŭbaj folioj estas ĉe Musa dividita en tubforma foliingo kun mallonga folitigo kaj foliplato, ĉe Ensete mankas folitigon. Ili estas plumnervura kaj la flaknervuroj deflankiĝas de la meza ripo pli aŭ malpli ortangule. En tiu punkto la Muzacoj tre malsimilas al la aliaj unukotiledonaj plantoj, kiuj ĝenerale estas paralelnervuraj. La folirando estas glata. La simpla foloplato disŝiras ofte laulonge de la flankaj nervuroj, tial la foloj ofte aspektas kiel pinataj. La stomoj havas kvar flankaj ĉeloj.

infloeskoj kaj floroj

La plej multaj infloekoj estas finestarantaj, malofte flankstarantaj. Ili estaspendantaj aŭ starantaj disbrancitaj infloreskegoj kiuj konsistas plej ofte el el pluraj unuakselaj cumoj . La unuopaj cumoj enhavas multajn florojn, el kiuj evoluiĝas la tiel nomataj „bananaj manoj“, do grupo de fruktoj , kiuj ankaŭ troviĝas en la vendejoj.La floroj estas spirale sidantaj kaj havas subtenfolioj, sed ne kovrilfolioj.

La unusimetriaj floroj estas triombraj kaj malofte duseksaj kaj ofte unuseksaj. la plantoj estas monoikaj. De la 2 × 3 involukroj 5 estas inter si kunkreskintaj kaj unu estas libera, tial la [[involukro esstas pli aŭ malpli duloba. La 5 aŭ 6 stamenoj estas liberaj inter si kaj ne kunkreskintaj kun la involukraj folioj. Kelkfoje ekzistas staminodio. Tri karpeloj estas kunkreskintaj al hipogina, trikamera ovario. Ĉiu el la tri kameroj enhavas 10 ĝis 100 ovolojn. La pistilo estas simpla.[3] La floro havas nektarioj, ĉe kelkaj specioj kun abunda sekretado de nektaro (precipe ĉe specioj, kiuj estas polenigatak de birdoj). La polenigado ĉiam okazas per bestoj: insektoj (entomofilio), birdoj (Ornitofilio, nektarbirdoj (Nectariniidae) en sudorienta Azio, kolibroj (Trochilidae) en la Neotropiso), vespertoj (kiropterofilio) aŭ [[tupajuloj ] (Scandentia).

Fruktoj, semoj kaj multigado

La frukoj estas ledraj, karbecaj beroj, kiuj estas oblongaj auzu cilindoformaj kaj estas flavaj ĝis ruĝaj en matura stato. Post fekundigado enestas 20 ĝis 100 semoj, kiu havas diametron de 5 ĝis 15 mm . la fruktoj enhavas amelon. La fruktŝelo estas relative dika..[3]

De kelkaj specioj, precipe de la hibridoj la fruktoj estas grava nutraĵo. La plej multaj kulturformoj ne estas fekundaj, ili do ne havas semojn. La multigado okazas plej ofte vegetative.

Kromosomoj kaj enhavosubstancoj

La kromosomonombro estas x = 9 ĝis 11, 16, 17. La fruktoj enhavas ĉiam proantocianidinoj: cianidino kaj delfinidino. ili enhavas rafidioj (kalcioksalato-kristaloj).

 src=
disvastigado de la muzacoj
 src=
habit kaj infloresko de Musella lasiocarpa

Sistematiko kaj disvastigado

Tipogenro estas Muzo L. kaj la genronomo Muzo (Musa) honoras Antonius Musa, la persona kuracisto de la romia imperiestro Augustus. Ekde la starigo de la familio Muzacoj (Musaceae) en 1789 fare de Antoine Laurent de Jussieu en Genera Plantarum, p. 61, ĝi restas relative nekonata. Pli frue oni engrupigis ankaŭ pliajn genrojn en la Muzacoj,kiuj hodiaŭ apartenas al la Heliconiaceae, Strelitziaceae kaj Lowiaceae . Tiuj kvar familioj estas inter si pli parencaj ol la aliaj familoj el la ordo de la Zingiberaloj.

La spcioj de Muzacoj estas tropikaj aŭ subtropikaj plantoj, kiuj origine devenas de Okcidentafriko trans Hindio ĝis Pacifiko. La disvastigocentro estas Sudorientazio. Ili kreskass plej ofte en la tropikaj ebenaj regionoj. En Ĉinio ekzistas ĉiuj tri genroj kun14 specioj.

En la hodiaŭaj tri genroj estas entute ĉ. 35 ĝiis 42 specioj:[4]

  • Musa L. (sin.: Karkandela Raf.): Ĝi havas 4 sekciok kun antaŭe 30[5] ekde 2011 ĝis 65 specioj. Ili estas disvastigitaj de la topika ĝis subtropika Azio kaj en la okcidentaj pacifikaj insuloj kaj Tanzanio.[4]
  • Ensete Horan.: La 6 ĝis 10 specioj estas disvastigitaj de la tropika suda Afriko ĝis la tropikaj kaj subtropikaj regionoj de Azio.[4]
  • Musella C.Y.Wu ex H.W.Li: kun nur unu specio:[4]

Fontoj

Referencoj

  1. Die Familie der Musaceae beim National Museum of Natural History (NMNH) der Smithsonian Institution.
  2. Ŝablono:PFAF
  3. 3,0 3,1 3,2 Delin Wu, W. John Kress: Musaceae., S. 314 - textgleich online wie gedrucktes Werk, In: Wu Zheng-yi, Peter H. Raven (Hrsg.): Flora of China. Volume 24: Flagellariaceae through Marantaceae, Science Press und Missouri Botanical Garden Press, Beijing und St. Louis, 2000. ISBN 0-915279-83-5
  4. 4,0 4,1 4,2 4,3 Rafaël Govaerts (Hrsg.): Musaceae - Datenblatt bei World Checklist of Selected Plant Families des Board of Trustees of the Royal Botanic Gardens, Kew. Zuletzt eingesehen am 12. November 2014
  5. Jeff Daniells, Christophe Jenny, Deborah Karamura and Kodjo Tomekpe: Musalogue: A catalogue of Musa germplasm. Diversity in the genus Musa.. E. Arnaud, S. Sharrock: International Network for the Improvement of Banana and Plantain, Montpellier, France 2001. ISBN 2-910810-42-9: Online.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Vikipedio aŭtoroj kaj redaktantoj
original
visit source
partner site
wikipedia EO

Muzacoj: Brief Summary ( Esperanto )

provided by wikipedia EO

La Bananacoj (Musaceae), aŭ bananacoj, estas plantfamilio ene de la ordo de la Zingibraloj (Zingiberales) kaj la unukotiledonaj plantoj. tiu familio nur konsistas el tri genroj Muzo (Musa), Enseto (Ensete) kaj la unutipa genro Musella kunentute ĉ. 35 ĝis 42 specioj. La origina hejmregiono estas la Malnova Mondo. Hodiaŭ ekzistas bananoj ĉie en senfrostaj regionoj de la mondo. Ekzistas aro da specioj kaj hibridoj, kies kulturvarioj estas uzataj. Famega estas la banano kiel tropika frukto.En tropikaj labdoj la bananaj fruktoj ludas gravan rolon kiel legomo kaj amelriĉan almanĝaĵon. Krome oni gajnas el Musa- kaj Ensete-specioj fibrojn. Oni manĝas kuiritajn plantpartojn de Ensete ventricosum. Kelkaj specioj estas uzataj kiel s ornamplantoj.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Vikipedio aŭtoroj kaj redaktantoj
original
visit source
partner site
wikipedia EO

Musaceae ( Spanish; Castilian )

provided by wikipedia ES
Por "musoide" quizás esté buscando Grupo de familias musoides
 src=
Frutos de Musa en la parte proximal, flores masculinas en la parte distal de la inflorescencia.
 src=
Flores masculinas de Musa.

Las musáceas (nombre científico Musaceae) son una familia de plantas monocotiledóneas conocidas por sus frutos (bananas). La familia fue reconocida por sistemas de clasificación modernos como el sistema de clasificación APG III (2009[4]​) y el APWeb (2001 en adelante[3]​), donde comprende 41 especies repartidas en 2 géneros (Musa y Ensete). Pueden ser reconocidas porque son hierbas grandes con hojas con pecíolo corto dispuestas en espiral a lo largo del tallo, con las venas secundarias más o menos en ángulo recto con respecto a la vena media. Las brácteas de la inflorescencia son usualmente deciduas y la inflorescencia son fascículos de flores sin brácteas. Las flores son monosimétricas y poseen 5 tépalos connados, excepto en la parte adaxial, donde hay un único tépalo libre y profundamente cóncavo. Las especies de mayor importancia económica son las que dan la banana para alimentación.

Descripción

 src=
Venación de la hoja de Musa. Nótense las venas secundarias más o menos en ángulo recto con respecto a la vena media: la venación es peni-paralela.

Son plantas herbáceas perennes, generalmente de gran tamaño, a veces parcialmente leñosas. Los tallos son subterráneos, simpodiales, rizomatosos a cormosos, y hapaxánticos.

Presentan hojas basales, espiraladas, grandes, simples, de margen entero, de base envainadora (con las grandes vainas solapándose, formando un pseudotallo) y en Musa (pero no en Ensete) con pecíolo (a veces llamado pseudopecíolo). Las hojas muchas veces rotas en muchas partes de forma perpendicular a la vena principal. La venación es peni-paralela.

Las plantas son monoicas. Las inflorescencias nacen del meristema apical del cormo y crecen dentro de las vainas enrolladas de las hojas. Son un tirso terminal, equivalente a un racimo de cimas monocásicas en espiral y fasciculadas, comúnmente llamadas "mano de banana". Son bracteadas, las brácteas son grandes, coriáceas, cada una encerrando una unidad cimosa fasciculada, las cimas femeninas proximales, las cimas masculinas distales.

Las flores son ebracteadas, unisexuales, zigomórficas, epíginas.

El perianto consta de 2 verticilos y es homoclamídeo (los tépalos son iguales), 3 piezas en cada verticilo, los tépalos fusionados (aunque el tépalo interno adaxial usualmente está libre).

El androceo está constituido generalmente por 6 o 5 estambres, si 5 puede haber 1 estaminodio. Los estambres son apostémonos (están separados entre sí y libres de las otras piezas de la flor), el estambre faltante o el estaminodio opuesto al tépalo interno medio adaxial. Las anteras son de dehiscencia longitudinal, ditecas.

El gineceo es sincarpo (los carpelos fusionados). El ovario es ínfero y trilocular, con 3 carpelos (el carpelo medio es anterior). Los estilos son terminales, la placentación es axilar, los óvulos son anátropos, bitégmicos, numerosos por carpelo.

Hay nectarios en los septos del ovario, arriba de los lóculos.

El fruto es una baya. Las semillas tienen endosperma y arilos rudimentarios.

Ver un tratamiento reciente de la familia en Andersson (1998a[5]​).

Diversidad

La diversidad taxonómica de Zingiberales está presentada en la flora global hasta géneros editada por Kubitzki (1998[6]​), la de Musaceae en Andersson en Kubitzki (1998a[5]​). En cada región hay floras locales, en las regiones hispanoparlantes esperablemente en español, que si se encuentran en la región, describen los Zingiberales y los géneros y especies de Musaceae presentes en la región que la flora abarca, que pueden ser consultadas en instituciones dedicadas a la botánica con bibliotecas accesibles al público como los jardines botánicos. Las floras pueden ser antiguas y no encontrarse en ellas las últimas especies descriptas en la región, por lo que una consulta a la última literatura taxonómica primaria (las últimas monografías taxonómicas, revisiones taxonómicas y los últimos inventarios (checklists) de las especies y géneros en la región) o con un especialista local que esté al tanto de ellas puede ser necesaria. Los últimos volúmenes de las floras más modernas usualmente siguen una clasificación basada en el APG -pueden tener algunas diferencias-, pero muchas familias como pueden encontrarse en floras y volúmenes más antiguos sufrieron cambios importantes en los grupos que las componen o incluso en su concepto taxonómico por lo que una comparación con la circunscripción como aquí dada puede ser necesaria para sincronizarlas.

Ecología

 src=
Semillas de Musa.

Es nativa de las regiones tropicales de los Himalayas al sudeste de Asia, las Filipinas, África (incluyendo Madagascar) y el norte de Australia. Naturalizadas en América.

Como en las heliconiáceas, la inflorescencia puede ser erecta o pender, y las flores pueden ser polinizadas por murciélagos o pájaros, y también insectos y escandentios (unos mamíferos)(Nur 1976;[7]​ Liu et al. 2002;[8]​ Xue et al. 2005[9]​ y referencias).

Taxonomía

Introducción teórica en Taxonomía
Véase también Filogenia

La familia fue reconocida por el APG III (2009[4]​), el Linear APG III (2009[1]​) le asignó el número de familia 85. La familia ya había sido reconocida por el APG II (2003[10]​).

Ver: Anexo:Géneros y especies de Musaceae

Evolución

El grupo troncal Musaceae data de unos 87 millones de años, la divergencia dentro del grupo corona data de unos 61 millones de años (Janssen y Bremer 2004[11]​), las edades del grupo corona sugeridas por Christelova et al. (2011[12]​) son similares, de alrededor de (80.,5-)69,1(-57,8) millones de años (estimaciones "hpd"); Kress y Specht (2006[13]​), sin embargo, sugieren una edad de 110 millones de años, mientras Patterson et al. (2004) sugirieron que Musa puede haber divergido hace tanto como 142 millones de años.

Musaceae - Ensete oregonense - es un fósil conocido de depósitos del Eoceno de unos 43 millones de años de edad del oeste de Norteamérica (Manchester y Kress 1993[14]​).

Importancia económica

Los frutos de Musa spp. son una fuente de alimentación (especialmente las especies triploides Musa acuminata y el triploide híbrido Musa × paradisiaca).

Musa textilis y Musa basjoo son utilizadas con fuente de fibra para "twine", textiles, y materiales de construcción.

Bibliografía

Referencias citadas

  1. a b Elspeth Haston, James E. Richardson, Peter F. Stevens, Mark W. Chase, David J. Harris. The Linear Angiosperm Phylogeny Group (LAPG) III: a linear sequence of the families in APG III Botanical Journal of the Linnean Society, Vol. 161, No. 2. (2009), pp. 128-131. doi:10.1111/j.1095-8339.2009.01000.x Key: citeulike:6006207 pdf: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1095-8339.2009.01000.x/pdf
  2. compilado por R. K. Brummitt (1992). «Vascular Plant Families and Genera». Royal Botanic Gardens, Kew (en inglés). Consultado el 8 de enero de 2012.
  3. a b Stevens, P. F. (2001 en adelante). «Angiosperm Phylogeny Website (Versión 9, junio de 2008, y actualizado desde entonces)» (en inglés). Consultado el 12 de enero de 2009.
  4. a b The Angiosperm Phylogeny Group III ("APG III", en orden alfabético: Brigitta Bremer, Kåre Bremer, Mark W. Chase, Michael F. Fay, James L. Reveal, Douglas E. Soltis, Pamela S. Soltis y Peter F. Stevens, además colaboraron Arne A. Anderberg, Michael J. Moore, Richard G. Olmstead, Paula J. Rudall, Kenneth J. Sytsma, David C. Tank, Kenneth Wurdack, Jenny Q.-Y. Xiang y Sue Zmarzty) (2009). «An update of the Angiosperm Phylogeny Group classification for the orders and families of flowering plants: APG III.» (pdf). Botanical Journal of the Linnean Society (161): 105-121. Archivado desde el original el 25 de mayo de 2017.
  5. a b Andersson, L. (1998). «Musaceae». En K. Kubitzki, ed. The Families and Genera of Vascular Plants. IV. Flowering Plants. Monocotyledons. Alismatanae and Commelinanae (except Gramineae). Berlin: Springer-Verlag. pp. 296-300.
  6. Kubitzki, K. (ed.) 1998b. The families and genera of vascular plants, vol 4, Monocotyledons: Alismatanae and Commelinanae (except Gramineae). Springer-Verlag, Berlin.
  7. Nur, N. 1976. Studies on pollination in Musaceae. Ann. Bot. 40: 167-177
  8. Liu, A.-Z., Kress, W. J., Wang, H., y Li, D.-Z. 2002. Insect pollination in Musella (Musaceae), a monotypic genus endemic to Yunnan, China. Plant Syst. Evol. 235: 135-146.
  9. Xue, C. Y., Wang, H., y Li, D.-Z. 2005. Microsporogenesis and male gametogenesis in Musella lasiocarpa (Musaceae), a monotypic genus from Yunnan, China. Ann. Bot. Fennici 42: 461-467.
  10. APG II (2003). «An Update of the Angiosperm Phylogeny Group Classification for the orders and families of flowering plants: APG II.» (pdf). Botanical Journal of the Linnean Society (141): 399-436. Consultado el 12 de enero de 2009.
  11. Janssen, T.; Bremer, K. (2004). «The age of major monocot groups inferred from 800+ rbcL sequences.». Bot. J. Linnean Soc. 146: 385-398. |fechaacceso= requiere |url= (ayuda)
  12. Christelova, P., Valarik, M., Hribova, E., de Langhe, E., y Dolezel, J. 2011. A multi gene sequence-based phylogeny of the Musaceae (banana) family. BMC Ecol. Biol. 11: 103.
  13. Kress, W. J., y Specht, C. D. 2006. The evolutionary and biogeographic origin and diversification on the tropical monocot order Zingiberales. Pp. 621-632, en Columbus, J. T., Friar, E. A., Porter, J. M., Prince, L. M., y Simpson, M. G. (eds), Monocots: Comparative Biology and Evolution. Excluding Poales. Rancho Santa Ana Botanical Garden, Claremont, Ca. [Aliso 22: 621-632.]
  14. Manchester, S. R., y Kress, J. 1993. Fossil bananas (Musaceae): Ensete oregonense sp. nov. from the Eocene of western North America and its phytogeographic significance. American J. Bot. 80: 1264-1272.

 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autores y editores de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia ES

Musaceae: Brief Summary ( Spanish; Castilian )

provided by wikipedia ES
Por "musoide" quizás esté buscando Grupo de familias musoides  src= Frutos de Musa en la parte proximal, flores masculinas en la parte distal de la inflorescencia.  src= Flores masculinas de Musa.

Las musáceas (nombre científico Musaceae) son una familia de plantas monocotiledóneas conocidas por sus frutos (bananas). La familia fue reconocida por sistemas de clasificación modernos como el sistema de clasificación APG III (2009​) y el APWeb (2001 en adelante​), donde comprende 41 especies repartidas en 2 géneros (Musa y Ensete). Pueden ser reconocidas porque son hierbas grandes con hojas con pecíolo corto dispuestas en espiral a lo largo del tallo, con las venas secundarias más o menos en ángulo recto con respecto a la vena media. Las brácteas de la inflorescencia son usualmente deciduas y la inflorescencia son fascículos de flores sin brácteas. Las flores son monosimétricas y poseen 5 tépalos connados, excepto en la parte adaxial, donde hay un único tépalo libre y profundamente cóncavo. Las especies de mayor importancia económica son las que dan la banana para alimentación.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autores y editores de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia ES

Banaanilised ( Estonian )

provided by wikipedia ET

Banaanilised (Musaceae) on õistaimede sugukond ingverilaadsete seltsist.

Eestis ei kasva sellesse sugukonda kuuluvaid pärismaiseid taimeliike.

Perekondi

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Vikipeedia autorid ja toimetajad
original
visit source
partner site
wikipedia ET

Banaanilised: Brief Summary ( Estonian )

provided by wikipedia ET

Banaanilised (Musaceae) on õistaimede sugukond ingverilaadsete seltsist.

Eestis ei kasva sellesse sugukonda kuuluvaid pärismaiseid taimeliike.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Vikipeedia autorid ja toimetajad
original
visit source
partner site
wikipedia ET

Musaceae ( Basque )

provided by wikipedia EU

Musaceae landare loredunen familia bat da. Familia honen espezieen artean banana (Musa paradisiaca) eta abaka (Musa textilis) daude.

Jatorri afrikar eta asiarra du (klima tropikaletan), baina gaur egun landaketa nagusiak Amerikan daude.

Generoak

Kanpo estekak


Zirriborro Artikulu hau zirriborroa da. Wikipedia lagun dezakezu edukia osatuz.
(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.log.warn("Gadget "ErrefAurrebista" was not loaded. Please migrate it to use ResourceLoader. See u003Chttps://eu.wikipedia.org/wiki/Berezi:Gadgetaku003E.");});
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipediako egileak eta editoreak
original
visit source
partner site
wikipedia EU

Musaceae: Brief Summary ( Basque )

provided by wikipedia EU

Musaceae landare loredunen familia bat da. Familia honen espezieen artean banana (Musa paradisiaca) eta abaka (Musa textilis) daude.

Jatorri afrikar eta asiarra du (klima tropikaletan), baina gaur egun landaketa nagusiak Amerikan daude.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipediako egileak eta editoreak
original
visit source
partner site
wikipedia EU

Banaanikasvit ( Finnish )

provided by wikipedia FI

Banaanikasvit (Musaceae) on heimo yksisirkkaisiin (Monocotyledoneae) kuuluvassa Zingiberales-lahkossa (inkiväärimäiset). Lajeja kasvaa luonnonvaraisena trooppisessa Afrikassa ja Aasiassa. Heimo jaetaan kahteen tai kolmeen sukuun:

Tuntomerkit

Banaanikasvit ovat kookkaita, usein jättiläismäisiä, maitiaisnesteellisiä ruohoja, joilla lehtituppien muodostama valevarsi. Banaanien suvun lajit ovat juurakollisia, vesovia ja monivuotisia, muutamat Ensete-lajit taas haarattomia. Lehdet suuret ja soikeat, lavassa paksu keskisuoni, sivusuonet kulkevat samansuuntaisesti lehtilavan laitaan. Kukinto kehittyy valerungon latvaan lehtiruusukkeen keskelle ja on suojuslehden suojaama. Kukat tavallisesti yksineuvoisia; hedekukat kukinnon kärkiosassa, emikukat tyvellä; epäsymmetrisiä; niissä kaksi kehälehtikiehkuraa, kummassakin yksisirkkaisille tyypillisesti kolme lehteä, jotka terämäisiä. Hedekukassa viisi hedettä ja pieni joutohede (staminodi); emikukassa kehänalainen sikiäin, siinä kolme lokeroa, kussakin useita siemenaiheita. Tahmea siitepöly kulkeutuu kukasta toiseen useimmiten lepakoiden välityksellä. Hedelmä on mehevä, marjamainen, ja siinä runsaasti kovia siemeniä (paitsi jalostetuissa banaaneissa, joita lisätään kasvullisesti). Yhdestä kukinnosta kehittyy tiivis hedelmäkimppu.[2]

Banaanikasvit hyötykäytössä

Banaanikasvit ovat merkittäviä sekä ravinto- että kuitukasveina. Viljelty banaani on syntynyt Kaakkois-Aasiassa lajien Musa acuminata ja M. balbisiana risteytymänä. Manilahamppukuitua (lajista M. textilis) käytetään lähinnä köysien punontaan. Etiopianbanaania (Ensete ventricosa) viljellään sekä ravinto- että kuitukasvina. Sen hedelmiä ei kuitenkaan käytetä ravinnoksi, vaan varren ydin ja nuoret versot keitettyinä. Banaanikasveja on saatavana myös huonekasvikäyttöön.[3]

Lähteet

  • Kasvien maailma - Otavan iso kasvitietosanakirja, osa 1. 1979.
  • Räty, E. & Alanko P.: Viljelykasvien nimistö. 2004.

Viitteet

  1. http://data.kew.org/cgi-bin/vpfg1992/genlist.pl?MUSACEAE
  2. Kasvien maailma, osa 1, s. 155
  3. Kasvien maailma, osa 1, s. 156

Aiheesta muualla

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedian tekijät ja toimittajat
original
visit source
partner site
wikipedia FI

Banaanikasvit: Brief Summary ( Finnish )

provided by wikipedia FI

Banaanikasvit (Musaceae) on heimo yksisirkkaisiin (Monocotyledoneae) kuuluvassa Zingiberales-lahkossa (inkiväärimäiset). Lajeja kasvaa luonnonvaraisena trooppisessa Afrikassa ja Aasiassa. Heimo jaetaan kahteen tai kolmeen sukuun:

Ensete – etiopianbanaanit Musa – banaanit Musella (sisällytetään yleensä edelliseen).
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedian tekijät ja toimittajat
original
visit source
partner site
wikipedia FI

Musaceae ( French )

provided by wikipedia FR

Les Musaceae, ou Musacées, sont une famille de plantes à fleurs des régions tropicales d'Asie, d'Afrique, de Madagascar et d'Australie, naturalisée en Amérique centrale. Ce sont généralement de très grandes plantes herbacées munies d'un pseudo-tronc constitué à partir de la base massive des feuilles.

En 2016, la famille des musacées dénombrait pas moins de 91 espèces réparties en 3 genres[1]. C'est la famille des bananiers (genre Musa) produisant les bananes et bananes plantain.

Étymologie

Le nom vient du genre-type Musa de Antonius Musa 6314 av. J.-C., médecin de l’empereur romain Auguste[2].

Genres

Selon World Checklist of Selected Plant Families (WCSP) (22 avr. 2010)[3] et Angiosperm Phylogeny Website (17 mai 2010)[4] :

  • genre Ensete Bruce ex Horan. (1862)
  • genre Musa L. (1753)

Selon DELTA Angio (22 avr. 2010)[5] et ITIS (22 avr. 2010)[6] :

Selon NCBI (4 août 2010)[7],

Liste des espèces

Selon World Checklist of Selected Plant Families (WCSP) (25 février 2012)[8] :

Selon NCBI (22 avr. 2010)[9] :

Espèces aux noms obsolètes et leurs taxons de référence

Selon World Checklist of Selected Plant Families (WCSP) (25 février 2012)[8] :

    • Ensete agharkarii (Chakravorti) Hore, B.D.Sharma & G.Pandey, (1992). = Ensete glaucum (Roxb.) Cheesman, (1947 publ. 1948).
    • Ensete arnoldianum (De Wild.) Cheesman, (1947 publ. 1948) = Ensete ventricosum (Welw.) Cheesman, (1947 publ. 1948)
    • Ensete bagshawei (Rendle & Greves) Cheesman, (1947 publ. 1948) = Ensete ventricosum (Welw.) Cheesman, (1947 publ. 1948)
    • Ensete buchananii (Baker) Cheesman, (1947 publ. 1948) = Ensete ventricosum (Welw.) Cheesman, (1947 publ. 1948)
    • Ensete calospermum (F.Muell.) Cheesman, (1947 publ. 1948). = Ensete glaucum (Roxb.) Cheesman, (1947 publ. 1948).
    • Ensete davyae (Stapf) Cheesman, (1947 publ. 1948) = Ensete ventricosum (Welw.) Cheesman, (1947 publ. 1948)
    • Ensete edule Bruce ex Horan., (1862) = Ensete ventricosum (Welw.) Cheesman, (1947 publ. 1948)
    • Ensete elephantorum (K.Schum. & Warb.) Cheesman, (1947 publ. 1948) = Ensete livingstonianum (J.Kirk) Cheesman, (1947 publ. 1948)
    • Ensete fecundum (Stapf) Cheesman, (1947 publ. 1948) = Ensete ventricosum (Welw.) Cheesman, (1947 publ. 1948)
    • Ensete giganteum (Kuntze) Nakai, (1948). = Ensete glaucum (Roxb.) Cheesman, (1947 publ. 1948)
    • Ensete gilletii (De Wild.) Cheesman, (1947 publ. 1948) = Ensete livingstonianum (J.Kirk) Cheesman, (1947 publ. 1948)
    • Ensete holstii (K.Schum.) Cheesman, (1947 publ. 1948) = Ensete ventricosum (Welw.) Cheesman, (1947 publ. 1948)
    • Ensete laurentii (De Wild.) Cheesman, (1947 publ. 1948) = Ensete ventricosum (Welw.) Cheesman, (1947 publ. 1948)
    • Ensete proboscideum (Oliv.) Cheesman, (1947 publ. 1948) = Ensete ventricosum (Welw.) Cheesman, (1947 publ. 1948)
    • Ensete religiosum Cheesman, (1947 publ. 1948), nom. inval. = Ensete livingstonianum (J.Kirk) Cheesman, (1947 publ. 1948)
    • Ensete ruandense (De Wild.) Cheesman, (1947 publ. 1948) = Ensete ventricosum (Welw.) Cheesman, (1947 publ. 1948)
    • Ensete rubronervatum (De Wild.) Cheesman, (1947 publ. 1948) = Ensete ventricosum (Welw.) Cheesman, (1947 publ. 1948)
    • Ensete schweinfurthii (K.Schum. & Warb.) Cheesman, (1947 publ. 1948) = Ensete ventricosum (Welw.) Cheesman, (1947 publ. 1948)
    • Ensete ulugurense (Warb. & Moritz) Cheesman, (1947 publ. 1948) = Ensete ventricosum (Welw.) Cheesman, (1947 publ. 1948)
    • Ensete ventricosum var. montbeliardii (Bois) Cufod., (1972) = Ensete ventricosum (Welw.) Cheesman, (1947 publ. 1948)

Références

  1. (en) Maarten J.M. Christhunz et James W. Byng, « The number of known plants species in the world and its annual increase », Phytotaxa, vol. 261, no 3,‎ 20 mai 2016, p. 201 (ISSN et , DOI , lire en ligne, consulté le 30 octobre 2018)
  2. Dictionnaire Acadpharm-Musaceae
  3. WCSP. World Checklist of Selected Plant Families. Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet ; http://wcsp.science.kew.org/, consulté le 22 avr. 2010
  4. Stevens, P. F. (2001 onwards). Angiosperm Phylogeny Website. Version 14, July 2017 [and more or less continuously updated since]." will do. http://www.mobot.org/MOBOT/research/APweb/, consulté le 17 mai 2010
  5. DELTA Angio, consulté le 22 avr. 2010
  6. Integrated Taxonomic Information System (ITIS), www.itis.gov, CC0 https://doi.org/10.5066/F7KH0KBK, consulté le 22 avr. 2010
  7. NCBI, consulté le 4 août 2010
  8. a et b WCSP. World Checklist of Selected Plant Families. Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet ; http://wcsp.science.kew.org/, consulté le 25 février 2012
  9. NCBI, consulté le 22 avr. 2010

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia FR

Musaceae: Brief Summary ( French )

provided by wikipedia FR

Les Musaceae, ou Musacées, sont une famille de plantes à fleurs des régions tropicales d'Asie, d'Afrique, de Madagascar et d'Australie, naturalisée en Amérique centrale. Ce sont généralement de très grandes plantes herbacées munies d'un pseudo-tronc constitué à partir de la base massive des feuilles.

En 2016, la famille des musacées dénombrait pas moins de 91 espèces réparties en 3 genres. C'est la famille des bananiers (genre Musa) produisant les bananes et bananes plantain.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia FR

Bananovke ( Croatian )

provided by wikipedia hr Croatian

Bananovke (lat. Musaceae) su tropska biljna porodica koja se sastoji od dva roda (Musa i Ensete; Musella je sinonim za Ensete) koja rađa jestivi ili nejestivi plod (zavisi do vrste) koji se može koristi za ishranu ljudi i životinja. Biljka banana uzgaja se za hranu, kao i ukrasna vrtna ili sobna biljka. Banana je četvrta biljka u svijetu prema upotrebi za prehranu (nakon riže, pšenice i kukuruza). Potječe iz Jugoistočne Azije, ali raste u svim tropskim dijelovima svijeta (Južna i Jugoistočna Azija, najveći dio Afrike , Srednja i najveći dio Južne Amerike).

Opis biljke

Banana ima zeljastu stabljiku koja postupno prelazi u drvenastu. Visina joj varira od 2 do 9 m (ovisno o vrsti). Plodovi su joj najčešće duguljasti s ili bez sjemenja (ovisno o vrsti), najčešće žućkasti kad sazriju, kod nekih vrsta mogu bit i tamno ružičasti (Musa Velutina) i crveni. Rastu u obliku karakterističnih busenova. Razmnožavaju se ili isključivo iz sjemena (Rod Ensete) ili i iz sjemena i nadzemnih izdanaka (Rod Musa), mnoge sorte nastale umjetnom sekekcijom daju plodove bez sjemenki koji su bogati vitaminima A, B6 i C. Većinom se jedu sirovi, dok se nedozreli plodovi melju u brašno. Jestive plodove daju banane iz roda Musa. Rod Musa sadrži preko 50 različitih vrsta banana (od kojih neke daju jestive a neke nejestive, bezukusne, brašnaste plodove pune sjemena). Postoji također i jako puno sorti od svake vrste, te hibrida između vrsta.

Banane su se u Jugoistočnoj Aziji koristile još u prapovijesti. Prvi Europljani koji su ih sreli su bili vojnici Aleksandra Makedonskog u Indiji. U Africi su ih proširili Arapi te europski kolonisti (Španjolci, Portugalci i Englezi) koji su ju donijeli u Južnu Ameriku. Najveći današnji proizvođači su Indija, Brazil i Kina. U Ekvadoru i Kostarici banane čine glavninu izvoza.

Važniji sastojci u plodu banane: fruktoza i glukoza, kalij (350 mg), karoteni (provitamin A), vitamini B-kompleksa, pektin, jabučna kiselina. [1]

Banana sadrži triptofan, aminokiselinu koju tijelo pretvara u serotonin, poznat po tome što opušta, poboljšava raspoloženje i daje osjećaj sreće. Sadrži i veliku količinu kalija, koji je od vitalne važnosti za kontrakciju mišića i pravilan rad živčanog sustava.[2] U usporedbi s jabukom, ima čak 4 puta više bjelančevina, 2 puta više ugljikohidrata, 3 puta više fosfora, 5 puta više vitamina A i željeza, i 2 puta više svih ostalih vitamina i minerala.[3]

Razne vrste banana gaje se kao ukrasne biljke. Najotpornija na hladnoću vrsta banane koja se i gaji kao ukrasna biljka u vrtu je Musa Basjoo. Njeni plodovi nisu jestivi (brašnasti su i puni sjemenki). A može uz zaštitu preživjeti temperature do -23°C.

Najveći proizvođači banana - 2005.
(u milijunima tona) Indija 16.8 Brazil 6.7 Kina 6.4 Ekvador 5.9 Filipini 5.8 Indonezija 4.5 Kostarika 2.2 Meksiko 2.0 Tajland 2.0 Kolumbija 1.6 Burundi 1.6 Ukupno u svijetu 72.5 Izvor: UFO [4]

Rodovi i vrste

  1. Ensete Bruce ex Horan.
  2. Musa L.

Rod Musa saastoji se od 70 priznatih vrsta[5], dok se u rodu Ensete nalazi 8 vrsta.[6]

Izvori

Logotip Zajedničkog poslužitelja
Na Zajedničkom poslužitelju postoje datoteke vezane uz: Bananovke
Logotip Wikivrsta
Wikivrste imaju podatke o: Musaceae



Leaf.png Nedovršeni članak Bananovke koji govori o biljkama treba dopuniti. Dopunite ga prema pravilima Wikipedije.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autori i urednici Wikipedije
original
visit source
partner site
wikipedia hr Croatian

Bananovke: Brief Summary ( Croatian )

provided by wikipedia hr Croatian

Bananovke (lat. Musaceae) su tropska biljna porodica koja se sastoji od dva roda (Musa i Ensete; Musella je sinonim za Ensete) koja rađa jestivi ili nejestivi plod (zavisi do vrste) koji se može koristi za ishranu ljudi i životinja. Biljka banana uzgaja se za hranu, kao i ukrasna vrtna ili sobna biljka. Banana je četvrta biljka u svijetu prema upotrebi za prehranu (nakon riže, pšenice i kukuruza). Potječe iz Jugoistočne Azije, ali raste u svim tropskim dijelovima svijeta (Južna i Jugoistočna Azija, najveći dio Afrike , Srednja i najveći dio Južne Amerike).

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autori i urednici Wikipedije
original
visit source
partner site
wikipedia hr Croatian

Bananowe rostliny ( Upper Sorbian )

provided by wikipedia HSB

Bananowe rostliny su swójba (Musa) ze symjeńcow (Spermatophytina).

Wobsahuje rody:

Nóžki

  1. W internetowym słowniku: Banane
  2. Jeff Daniells, Christophe Jenny, Deborah Karamura and Kodjo Tomekpe: Musalogue: A catalogue of Musa germplasm. Diversity in the genus Musa.. E. Arnaud & S. Sharrock: International Network for the Improvement of Banana and Plantain, Montpellier, France 2001. ISBN 2-910810-42-9: Online.
  3. Delin Wu & W. John Kress: Musaceae in der Flora of China, Volume 24, 2000, S. 314: Online. (jendź.)

Wotkazy

 src= Commons: Musaceae – Zběrka wobrazow, widejow a awdiodatajow


Móžeš slědowace polěpšić:
  • Rozšěr zarodk do nastawka
  • Namakaj a dodaj žórła, kotrež tekst potwjerdźeja

Jeli sy jedyn z mjenowanych njedostatkow skorigował(a), wotstroń prošu potrjecheny parameter předłohi {{Předźěłuj}}. Podrobnosće namakaš w dokumentaciji.


license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors
original
visit source
partner site
wikipedia HSB

Bananowe rostliny: Brief Summary ( Upper Sorbian )

provided by wikipedia HSB

Bananowe rostliny su swójba (Musa) ze symjeńcow (Spermatophytina).

Wobsahuje rody:

Bananowc: Z něhdźe 30 družinami w štyri sekcijach. Ensete Horan.: Z něhdźe šěšć hač dźesać družinami. Musella (Franchet) C.Y.Wu ex H.W.Li: Z jeničkej družinu : Musella lasiocarpa (Franchet) C.Y.Wu ex H.W.Li (Syn.: Musella splendida R.V.Valmayor & L.D.Danh): Wona rosće dźiwje w južnej Guizhou, centralnej a zapadnej Yunnanwe wysokosćach mjez 1500 a 2500 metrami, w Myanmarje a Vietnamje. Wona so tež w zahrodach plahuje.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors
original
visit source
partner site
wikipedia HSB

Musaceae ( Indonesian )

provided by wikipedia ID

Suku pisang-pisangan atau Musaceae adalah salah satu suku anggota tumbuhan berbunga. Menurut sistem klasifikasi APG II suku ini termasuk ke dalam bangsa Zingiberales, klad commelinids (core Monokotil).

Kladogram: Filogen Zingiberales[1] Zingiberales

Zingiberineae Zingiberariae

Zingiberaceae



Costaceae



Cannariae

Cannaceae



Marantaceae





Strelitziineae

Lowiaceae



Strelitziaceae




Heliconiaceae







Musaceae




Referensi

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Penulis dan editor Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia ID

Musaceae ( Italian )

provided by wikipedia IT

Le Musacee (Musaceae Juss.) sono una famiglia di piante monocotiledoni dell'ordine Zingiberales, native delle aree tropicali del Vecchio Mondo.[1][2]

Il genere più ampio e anche il più importante economicamente nella famiglia è Musa a cui appartengono le banane e i platani.

Tassonomia

La famiglia comprende i seguenti generi:[2]

La famiglia Musaceae è stata universalmente riconosciuta dai botanici sebbene con differenti delimitazioni. Le definizioni più vecchie includevano comunemente dei generi che oggi appartengono alle Strelitziaceae.

Alcune specie

Note

  1. ^ (EN) The Angiosperm Phylogeny Group, An update of the Angiosperm Phylogeny Group classification for the ordines and families of flowering plants: APG IV, in Botanical Journal of the Linnean Society, vol. 181, n. 1, 2016, pp. 1–20.
  2. ^ a b (EN) Musaceae, su Plants of the World Online, Royal Botanic Gardens, Kew. URL consultato l'8 aprile 2022.

 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autori e redattori di Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia IT

Musaceae: Brief Summary ( Italian )

provided by wikipedia IT

Le Musacee (Musaceae Juss.) sono una famiglia di piante monocotiledoni dell'ordine Zingiberales, native delle aree tropicali del Vecchio Mondo.

Il genere più ampio e anche il più importante economicamente nella famiglia è Musa a cui appartengono le banane e i platani.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autori e redattori di Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia IT

Musaceae ( Latin )

provided by wikipedia LA

Musaceae sunt familia plantarum florentium, in tropicis Africae Asiaeque endemica. Eis est magnus herbaceus auctus habitus, foliis basi vaginatis quae pseudocaulem gignunt.

Systema APG II anni 2003 (sicut Systema APG anni 1998) Musaceas in ordine Zingiberalium cladi Commelinidarum inter Monocotyledones ponit.

Familia sicut nunc circumscripta duo vel tria genera includit, quorum omnia in Vetere Mundo habitant. Maximum et oeconomice gravissimum genus est Musa, celeber pro banana? et plantagine. Genus Musa rite statutum est in prima editione Linnaei libri Species Plantarum anno 1753. Linnaeus, cum librum scriberet, solum unum Musae genus novit, quod ipse sub vitro in caldario horti Georgii Clifford prope Harlemi in Nederlandia vidit.

Nexus externi

Commons-logo.svg Vicimedia Communia plura habent quae ad Muscaceas spectant.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Et auctores varius id editors
original
visit source
partner site
wikipedia LA

Musaceae: Brief Summary ( Latin )

provided by wikipedia LA

Musaceae sunt familia plantarum florentium, in tropicis Africae Asiaeque endemica. Eis est magnus herbaceus auctus habitus, foliis basi vaginatis quae pseudocaulem gignunt.

Systema APG II anni 2003 (sicut Systema APG anni 1998) Musaceas in ordine Zingiberalium cladi Commelinidarum inter Monocotyledones ponit.

Familia sicut nunc circumscripta duo vel tria genera includit, quorum omnia in Vetere Mundo habitant. Maximum et oeconomice gravissimum genus est Musa, celeber pro banana? et plantagine. Genus Musa rite statutum est in prima editione Linnaei libri Species Plantarum anno 1753. Linnaeus, cum librum scriberet, solum unum Musae genus novit, quod ipse sub vitro in caldario horti Georgii Clifford prope Harlemi in Nederlandia vidit.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Et auctores varius id editors
original
visit source
partner site
wikipedia LA

Bananiniai ( Lithuanian )

provided by wikipedia LT

Bananiniai (lot. Musaceae) – lelijainių (Liliopsida) klasės augalų šeima. Daugiausia tai medžio pavidalo žolės, kurių stiebas apdengtas nukritusių lapų makščių. Lapai labai dideli, kotuoti, su viena stipria briauna viduje. Žiedai netaisyklingi, didelių dengiamųjų lapelių pažastyse. Vaisius - dėžutė arba uoga.

Paplitę tropikuose arba subtropikuose nuo Vakarų Afrikos per Indiją iki Ramiojo vandenyno; pagrindinė paplitimo vieta yra Pietryčių Azija.

Sistematika

Šeimoje yra 3 gentys ir 42 rūšys:[1]

Nuorodos

Vikiteka

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Vikipedijos autoriai ir redaktoriai
original
visit source
partner site
wikipedia LT

Bananiniai: Brief Summary ( Lithuanian )

provided by wikipedia LT

Bananiniai (lot. Musaceae) – lelijainių (Liliopsida) klasės augalų šeima. Daugiausia tai medžio pavidalo žolės, kurių stiebas apdengtas nukritusių lapų makščių. Lapai labai dideli, kotuoti, su viena stipria briauna viduje. Žiedai netaisyklingi, didelių dengiamųjų lapelių pažastyse. Vaisius - dėžutė arba uoga.

Paplitę tropikuose arba subtropikuose nuo Vakarų Afrikos per Indiją iki Ramiojo vandenyno; pagrindinė paplitimo vieta yra Pietryčių Azija.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Vikipedijos autoriai ir redaktoriai
original
visit source
partner site
wikipedia LT

Banaanfamilie ( Dutch; Flemish )

provided by wikipedia NL

De banaanfamilie (Musaceae) is een familie van eenzaadlobbige planten. Deze familie is door eigenlijk alle systemen van plantentaxonomie erkend, en zo ook door Cronquist (1981), APG (1998) en APG II (2003).

Tot voor enkele decennia werden de planten die nu gerekend worden tot de families Heliconiaceae en Strelitziaceae bij deze familie ingedeeld. In de huidige, afgeslankte vorm gaat het om een kleine familie van enkele dozijnen soorten in 2 à 3 geslachten. De familie komt voor in tropische gebieden van Azië, Afrika, Madagaskar en Australië en is op grote schaal aangeplant in Centraal-Amerika (de zogenaamde "bananenrepublieken"). Het betreft merendeels grote kruidachtige planten met een schijnstam.

Niet alleen de grootte van de familie heeft een bewogen geschiedenis, maar ook die van het geslacht Musa. Heel lang hoorden alle planten die nu tot de familie horen tot het geslacht Musa. In 1862 publiceerde Horaninow de naam Ensete voor een af te splitsen geslacht, maar dat werd pas algemeen aanvaard in 1947 toen Cheesman het nieuw leven had ingeblazen.

De status van het derde geslacht, Musella is controversieel. De enige soort in het geslacht, Musella lasiocarpa, werd eerst bij Musa, later bij Ensete ingedeeld. In 1978 werd het zijn eigen geslacht toegewezen, maar deze indeling wordt niet door iedereen gevolgd.

Het is een zeer nuttige familie die dessertbananen levert, alsook bakbananen en zelfs touw (Manilla hennep). De volgende artikelen behandelen aspecten van deze familie:

Externe links

Wikimedia Commons Zie de categorie Musaceae van Wikimedia Commons voor mediabestanden over dit onderwerp.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia-auteurs en -editors
original
visit source
partner site
wikipedia NL

Banaanfamilie: Brief Summary ( Dutch; Flemish )

provided by wikipedia NL

De banaanfamilie (Musaceae) is een familie van eenzaadlobbige planten. Deze familie is door eigenlijk alle systemen van plantentaxonomie erkend, en zo ook door Cronquist (1981), APG (1998) en APG II (2003).

Tot voor enkele decennia werden de planten die nu gerekend worden tot de families Heliconiaceae en Strelitziaceae bij deze familie ingedeeld. In de huidige, afgeslankte vorm gaat het om een kleine familie van enkele dozijnen soorten in 2 à 3 geslachten. De familie komt voor in tropische gebieden van Azië, Afrika, Madagaskar en Australië en is op grote schaal aangeplant in Centraal-Amerika (de zogenaamde "bananenrepublieken"). Het betreft merendeels grote kruidachtige planten met een schijnstam.

Niet alleen de grootte van de familie heeft een bewogen geschiedenis, maar ook die van het geslacht Musa. Heel lang hoorden alle planten die nu tot de familie horen tot het geslacht Musa. In 1862 publiceerde Horaninow de naam Ensete voor een af te splitsen geslacht, maar dat werd pas algemeen aanvaard in 1947 toen Cheesman het nieuw leven had ingeblazen.

De status van het derde geslacht, Musella is controversieel. De enige soort in het geslacht, Musella lasiocarpa, werd eerst bij Musa, later bij Ensete ingedeeld. In 1978 werd het zijn eigen geslacht toegewezen, maar deze indeling wordt niet door iedereen gevolgd.

Het is een zeer nuttige familie die dessertbananen levert, alsook bakbananen en zelfs touw (Manilla hennep). De volgende artikelen behandelen aspecten van deze familie:

Banaan (geslacht) (Musa) Banaan (plant) (Musa ingens) Banaan (fruit) Appelbanaan Babybanaan Bakbanaan Golden banaan Rode banaan
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia-auteurs en -editors
original
visit source
partner site
wikipedia NL

Bananfamilien ( Norwegian )

provided by wikipedia NO

Bananfamilien (Musaceae) er en plantefamilie i ordenen ingefærplanter (Zingiberales). Den omfatter tre slekter. Fra denne familien får vi flere typer banan, hvor de fleste brukes som grønnsaker (kokes). Fra noen bananarter får man tekstilfiber.

Frem til 1862 var bananslekten (Musa) den eneste slekten i familien, men så ble ensetebananslekten (Ensete) beskrevet av Horaninow. Den tredje slekten, gullbananslekten (Musella), er fortsatt omstridt. Slekten inneholder kun én art, gullbananen (Musella lasiocarpa). Denne ble først klassifisert i Musa, deretter i Ensete, så i Musa igjen, før det i 1978 ble foreslått en helt ny slekt.

Eksterne lenker


botanikkstubbDenne botanikkrelaterte artikkelen er foreløpig kort eller mangelfull, og du kan hjelpe Wikipedia ved å utvide den.
Det finnes mer utfyllende artikkel/artikler på .
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia forfattere og redaktører
original
visit source
partner site
wikipedia NO

Bananfamilien: Brief Summary ( Norwegian )

provided by wikipedia NO

Bananfamilien (Musaceae) er en plantefamilie i ordenen ingefærplanter (Zingiberales). Den omfatter tre slekter. Fra denne familien får vi flere typer banan, hvor de fleste brukes som grønnsaker (kokes). Fra noen bananarter får man tekstilfiber.

Frem til 1862 var bananslekten (Musa) den eneste slekten i familien, men så ble ensetebananslekten (Ensete) beskrevet av Horaninow. Den tredje slekten, gullbananslekten (Musella), er fortsatt omstridt. Slekten inneholder kun én art, gullbananen (Musella lasiocarpa). Denne ble først klassifisert i Musa, deretter i Ensete, så i Musa igjen, før det i 1978 ble foreslått en helt ny slekt.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia forfattere og redaktører
original
visit source
partner site
wikipedia NO

Bananowate ( Polish )

provided by wikipedia POL

Bananowate (Musaceae Juss.) – rodzina tropikalnych roślin owocowych należąca do rzędu imbirowców. Obejmuje w zależności od ujęcia 2[2][1] lub 3[3][4] rodzaje, w obrębie których wyróżnia się ponad 40 gatunków[1] (według niektórych ujęć ponad 80[5] lub 90[1]). Występują one w tropikalnej i subtropikalnej części Afryki i Azji[3], na wschodzie sięgając po Queensland, Nową Gwineę i inne wyspy Melanezji[5]. Ze względu na jadalne jagody istotne znaczenie użytkowe ma kilka gatunków bananów (Musa) i ich mieszańce. Pozyskuje się z nich także włókno[4]. Liczne gatunki z wszystkich trzech rodzajów uprawiane są także jako ozdobne[5].

Morfologia

Pokrój
Okazałe byliny, w przypadku rodzaju Ensete monokarpiczne[3]. Pod ziemią znajdują się sympodialne kłącza lub bulwy. Osiągająca zwykle do kilku metrów nibyłodyga powstaje z ciasno stulonych, sztywnych pochew liści[3]. Musa ingens jest największą na Ziemi rośliną zielną osiągając 15 m wysokości, z nibyłodygą o obwodzie do 2 m[5].
Liście
Skrętoległe, ogonkowe, o całobrzegiej, okazałej blaszce liściowej z pierzastym żyłkowaniem[3]. Wiatr nierzadko strzępi liście do nerwu głównego wzdłuż równoległych względem siebie bocznych wiązek przewodzących. U Musa ingens blaszka osiąga 5 m długości i 1 m szerokości[5].
Kwiaty
Zebrane w wyrastający zwykle szczytowo kwiatostan. Grzbieciste, obu- lub jednopłciowe kwiaty wyrastają w kątach pochwiasto rozszerzonych, mięsistych i często kolorowych przysadek. Okwiat składa się z listków wyrastających w dwóch okółkach. 5 działek (wszystkie zewnętrzne i 2 z okółka wewnętrznego) są zrośnięte ze sobą, jeden listek z okółka wewnętrznego pozostaje wolny i zwykle jest drobny. Pręcików jest 5 o nitkach wolnych i pylnikach pękających pęknięciem. Słupek jest pojedynczy o dolnej, trójkomorowej, pojedynczej zalążni, w każdej komorze z bardzo licznymi zalążkami[3][5].
Owoce
Mięsiste, skórzaste i suche jagody zawierające liczne i twarde nasiona (w przypadku roślin użytkowych wyhodowano odmiany beznasienne)[3][5].

Systematyka

 src=
Kwiatostan Musella lasiocarpa
Pozycja systematyczna rodziny według Angiosperm Phylogeny Website (aktualizowany system APG IV z 2016)

Rodzina zajmuje pozycję bazalną w obrębie rzędu imbirowców (Zingiberales) w kladzie jednoliściennych[1]:

imbirowce

bananowate Musaceae





helikoniowate Heliconiaceae




strelicjowate Streliziaceae



Lowiaceae







paciorecznikowate Cannaceae



marantowate Marantaceae





imbirowate Zingiberaceae



kostowcowate Costaceae






Wykaz rodzajów[6][3]

Rodzaj Musella w różnych ujęciach bywa włączany do rodzaju Musa[6]. Do rodziny bananowatych włączano dawniej rodzaje strelicja (teraz strelicjowate Strelitziaceae) oraz helikonia (obecnie w rodzinie helikoniowatych Heliconiaceae).

Przypisy

  1. a b c d e Stevens P.F.: Angiosperm Phylogeny Website (ang.). 2001–. [dostęp 2018-02-27].
  2. Musaceae. W: The Plant List [on-line]. [dostęp 2013-04-11].
  3. a b c d e f g h Delin Wu, W. John Kress: Musaceae (ang.). W: Flora of China [on-line]. eFloras.org. [dostęp 2013-04-11].
  4. a b L. Watson, M. J. Dallwitz: Musaceae Juss. (ang.). W: The families of flowering plants [on-line]. [dostęp 2013-04-11].
  5. a b c d e f g Maarten J. M. Christenhusz, Michael F. Fay, Mark W. Chase: Plants of the World: An Illustrated Encyclopedia of Vascular Plants. Richmond, Chicago: Kew Publishing, The University of Chicago Press, 2017, s. 187-188. ISBN 978-1-84246-634-6.
  6. a b List of genera in family MUSACEAE (ang.). Vascular Plant Families and Genera. [dostęp 2009-06-16].
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
original
visit source
partner site
wikipedia POL

Bananowate: Brief Summary ( Polish )

provided by wikipedia POL

Bananowate (Musaceae Juss.) – rodzina tropikalnych roślin owocowych należąca do rzędu imbirowców. Obejmuje w zależności od ujęcia 2 lub 3 rodzaje, w obrębie których wyróżnia się ponad 40 gatunków (według niektórych ujęć ponad 80 lub 90). Występują one w tropikalnej i subtropikalnej części Afryki i Azji, na wschodzie sięgając po Queensland, Nową Gwineę i inne wyspy Melanezji. Ze względu na jadalne jagody istotne znaczenie użytkowe ma kilka gatunków bananów (Musa) i ich mieszańce. Pozyskuje się z nich także włókno. Liczne gatunki z wszystkich trzech rodzajów uprawiane są także jako ozdobne.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
original
visit source
partner site
wikipedia POL

Musaceae ( Portuguese )

provided by wikipedia PT

O Musaceae são ervas perenes de grande porte, contem 3 gêneros e cerca de 45 espécies. As folhas são alternas e muito grandes. Originárias do sudeste da Ásia - na região ocupada, atualmente pela Malásia, Indonésia e Filipinas. Nesta família que se encontra as bananeiras.

Etimologia

Musaceae: O nome da família tem a sua origem no gênero Musa L.

Musa: O nome do gênero resulta da latinização da planta árabe "mauz", o médico imperador romano Otávio Augusto foi chamado Musa, e, aparentemente, é por isso que Carolus Linnaeus usou o nome.

Morfologia

Apresentam um pseudocaule a partir do qual os pecíolos individuais e lâminas divergem. As lâminas são simples, com uma nervura central proeminente e numerosas nervuras laterais penni-paralelas. Eventualmente, um eixo inflorescente cresce para cima através do canal formado pelas bases de folhas sobrepostas e produz uma série de terminais de grandes brácteas sobrepostas. As flores são zigomorfas e funcionalmente unissexuais, os proximais ser do sexo feminino e os distais masculino. O perianto é composto por duas séries de 6 petalóides tepals, dos quais 5 são connate em um tubo de 5 lóbulos deixando um segmento interno livre. O androceu geralmente consiste de 5 estames férteis e um estaminóides que fica em frente ao tepal livre. O gineceu consiste de um único composto de pistilo 3 carpelos, um único estípulo, e um ovário inferior com 3 lóculos, cada um contendo inúmeros óvulos axile. O fruto é uma baga, geralmente com um couro, exocarpo separáveis.

Distribuição

Paleotropical, incluindo dois gêneros e cerca de 35 espécies. No Brasil não ocorrem espécies nativas, mas as bananeiras são plantas tão amplamente cultivadas que chegam a ser confundidas com as plantas nativas. Além disso, Musa ornata (bananeira-ornamental), uma espécie asiática ornamental, tornou-se uma invasora bastante agressiva em alguns trechos da Mata Atlântica, com frutos que produzem sementes viáveis, dispersas por animais silvestres por toda a floresta.

Caracteres evolutivos

A família é arborescente e ganha seu auge a partir de uma sobreposição das bases ou pecíolos. Isto é chamado de "pseudocaule" e não é "verde". As plantas são perenes e pode rejuvenescer após o corte de um rizoma maciça. As hastes também contêm um suco leitoso.

Reprodução

Plantas monóicas, ou andromonóica ou polygamomonoecious. Apresentam nectários florais. Secreção de néctar do gineceu (via nectários septais). Polinização entomófila, ornitófila ou por morcegos.

História

Evidencias recente sugerem que Musaceae (principalmente o gênero Musa) fora introduzidas no mundo por imigrantes provenientes do sudeste asiático, aproximadamente em 200 A.C; mas recentemente, no inicio do século 16, elas foram reintroduzidas pelos exploradores portugueses e espanhóis. Os portugueses introduziram as bananas nas Ilhas Canárias.

Importância Econômica

A importância comercial da família Musaceae está centrada principalmente no gênero Musa, em seus híbridos comestíveis amplamente cultivados. Os demais gêneros no geral só tem importância horto-cultural, a exceção do gênero Musa textilis do qual se extrai fibra com varias finalidades, por exemplo: roupas, cordões e fios.

Conservação

A maior ameaça da sobrevivência de todos os organismos existentes, sejam eles plantas ou animais, é a destruição ambiental. Como a maior parte das Zingiberales vivem em florestas, estão sempre sujeitas ao desmatamento, colocando em risco a extinção das espécies que possuem sensibilidades maiores a mudanças no ambiente e as espécies com populações pequenas. “Ilhas de floresta” são ilhas de plantas que vão ficando isoladas devido a destruição de florestas. Essas ilhas são pequenas e não mantém um numero suficiente de indivíduos de cada espécie. Quando a população de uma espécie fica muito pequena, aumentam as chances de ela desaparecer, seja por doenças, Herbivoria ou qualquer outro acidente, por exemplo, incêndios. Não se sabe ainda quantas espécies de Zingiberales podem estar ameaçadas de extinção, simplesmente por que mal conhecemos a distribuição de cada espécie.

Não foi achado registro de perigo de extinção de nenhuma espécie dessa família.

Potencial Ornamental

Ensete ventricosum: Esta planta é de crescimento rápido, muito cultivada como planta ornamental nas áreas propensas a geada que requer proteção do inverno em vidros.

Musella lasiocarpa: Esta planta é utilizada para paisagismo, em viveiros e na horticultura. No ano de 1992 foi considerada como uma possível planta ornamental para o futuro. Pode ser bem usada numa plantação de grupo onde alguns indivíduos estão em flor, enquanto outros estão em folhagem. O efeito das "flores" é bastante dramático, a mesma possui um grande cardo amarelo, ornamental.

Gêneros

Referências

  • APG II, 6º versão (maio/2005), em [1].
  • Frutas raras - Musaceae, em [2]
  • www.botany.hawaii.edu [3]
  • Explicación Etimológica de las Plantas de La Selva [4][ligação inativa]
  • www.mobot.org [5]
  • The families of flowering plants L. Watson and M. J. Dallwitz [6]
  • University of Wisconsin-Madison | Botany Plant Growth Facilities [7]
  • Guia de zingiberales dos sítios PPBio na Amazônia Ocidental brasileira = Guide to the zingiberales of PPBio sites in brazilian western Amazonia / Flávia R. C. Cost. (et al.) --- Manaus : Áttema Design Editorial, 2011. 284 p.: il. color. ISBN 978-85-99387-10-8
 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autores e editores de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia PT

Musaceae: Brief Summary ( Portuguese )

provided by wikipedia PT

O Musaceae são ervas perenes de grande porte, contem 3 gêneros e cerca de 45 espécies. As folhas são alternas e muito grandes. Originárias do sudeste da Ásia - na região ocupada, atualmente pela Malásia, Indonésia e Filipinas. Nesta família que se encontra as bananeiras.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autores e editores de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia PT

Musaceae ( Romanian; Moldavian; Moldovan )

provided by wikipedia RO

Musaceae este numele botanic pentru o familie de plante cu flori. Familia este nativă la tropicele din Africa și Asia.

Ele sunt plante erbacee perene, de obicei mari, uneori parțial lemnoase. Tulpinile sunt subterane, cu rizomi. Au frunzele bazale, spiralate, mari, simple, cu păstăi mari suprapuse, cu pețiol. Frunzele sunt adesea împărțite în mai multe părți perpendiculare pe nervura principală.

Vezi și

Note


Legături externe

Identificare externă pentru
Musaceae NCBI 4637 ITIS 42385 GBIF 4686 EOL 4249 OTOL 679528 Vedeți și clasificarea de la Wikispecii
Commons-logo.svg Materiale media legate de Musaceae la Wikimedia Commons
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia autori și editori
original
visit source
partner site
wikipedia RO

Musaceae: Brief Summary ( Romanian; Moldavian; Moldovan )

provided by wikipedia RO

Musaceae este numele botanic pentru o familie de plante cu flori. Familia este nativă la tropicele din Africa și Asia.

Ele sunt plante erbacee perene, de obicei mari, uneori parțial lemnoase. Tulpinile sunt subterane, cu rizomi. Au frunzele bazale, spiralate, mari, simple, cu păstăi mari suprapuse, cu pețiol. Frunzele sunt adesea împărțite în mai multe părți perpendiculare pe nervura principală.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia autori și editori
original
visit source
partner site
wikipedia RO

Bananväxter ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Bananväxter[1] (Musaceae) är en familj med enhjärtbladiga växter indelade i två eller tre släkten. Bananväxterna lever i tropiskt klimat och kommer ursprungligen från varma områden i Asien, Afrika, Madagaskar och Australien.

Länge behandlades familjen som monotypisk, det vill säga att den bara omfattade ett släkte, men 1947 delades släktet upp i ett andra släkte, ensetebanansläktet (Ensete), beskrivet av Horaninow 1862. Ett tredje släkte, guldbanansläktet (Musella) beskrivet 1978, är fortfarande kontroversiellt. Musella omfattar bara arten guldbanan (Musella lasiocarpa), och arten placeras av olika auktoriteter i någon av de tre släktena.

Referenser

  1. ^ Plant index - M, Svensk Kulturväxtdatabas

Externa länkar

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV

Bananväxter: Brief Summary ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Bananväxter (Musaceae) är en familj med enhjärtbladiga växter indelade i två eller tre släkten. Bananväxterna lever i tropiskt klimat och kommer ursprungligen från varma områden i Asien, Afrika, Madagaskar och Australien.

Länge behandlades familjen som monotypisk, det vill säga att den bara omfattade ett släkte, men 1947 delades släktet upp i ett andra släkte, ensetebanansläktet (Ensete), beskrivet av Horaninow 1862. Ett tredje släkte, guldbanansläktet (Musella) beskrivet 1978, är fortfarande kontroversiellt. Musella omfattar bara arten guldbanan (Musella lasiocarpa), och arten placeras av olika auktoriteter i någon av de tre släktena.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV

Muzgiller ( Turkish )

provided by wikipedia TR

Muzgiller, (Musaceae) Zingiberales takımına ait bir familyadır.

Asya, Afrika ve Avustralya’nın tropik ve subtropik bölgelerinde yayılmış 3 cins ve 40 civarında türle temsil edilmektedir.

Morfolojik özellikleri

Rizomlu, ağaç benzeri çok yıllık otsu bitkilerdir. Yapraklar büyük, basit, spiral dizilmiş, yaprak vaginaları birbiri üzerine gelerek yalancı gövdeler oluşturmuştur.

Cinsler

Kaynakça

Dış bağlantılar

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia yazarları ve editörleri
original
visit source
partner site
wikipedia TR

Muzgiller: Brief Summary ( Turkish )

provided by wikipedia TR

Muzgiller, (Musaceae) Zingiberales takımına ait bir familyadır.

Asya, Afrika ve Avustralya’nın tropik ve subtropik bölgelerinde yayılmış 3 cins ve 40 civarında türle temsil edilmektedir.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia yazarları ve editörleri
original
visit source
partner site
wikipedia TR

Бананові ( Ukrainian )

provided by wikipedia UK

Бананові (Musaceae) — родина однодольних рослин, родиною якого є тропічні райони Африки і Азії. Це великі трав'янисті рослини з листям, піхви яких перекриваються та формують помилкове стебло, завдяки якому рослини виглядають як дерева.

Question book-new.svg
Ця стаття не містить посилань на джерела. Ви можете допомогти поліпшити цю статтю, додавши посилання на надійні джерела. Матеріал без джерел може бути підданий сумніву та вилучений. (лютий 2013)
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Автори та редактори Вікіпедії
original
visit source
partner site
wikipedia UK

Họ Chuối ( Vietnamese )

provided by wikipedia VI

Họ Chuối (danh pháp khoa học: Musaceae) là một họ thực vật một lá mầm bao gồm các loài chuốichuối lá. Các nghiên cứu so sánh gần đây về thể hạt và chuỗi gen cùng với các ứng dụng phép miêu tả theo nhánh đã đưa ra sự phân loại mới, nhưng vẫn hơi mâu thuẫn theo bộ của các thực vật có hoa. Tuy nhiên, bộ Gừng (Zingiberales) cho đến nay là bộ duy nhất chịu ảnh hưởng nhẹ bởi các nghiên cứu này.

Chi Musa đã được miêu tả lần đầu tiên bởi nhà thực vật thời kỳ tiền Linnaeus là Georg Eberhard Rumphius nhưng về hình thức thì nó chỉ được thiết lập trong lần xuất bản thứ nhất của tác phẩm Species Plantarum của Linnaeus năm 1753-tác phẩm là ranh giới giữa các tác phẩm thời kỳ tiền-Linnaeus và hậu-Linnaeaus. Khi viết Species Plantarum, Linnaeus chỉ biết có một loại chuối, khi ông có cơ hội nhìn thấy nó trong vườn kính của George Clifford gần Haarlem ở Hà Lan.

Loài "điển hình" của chi này, Musa paradisiaca L. đã dựa trên Musa Cliffortiana L. và được công bố năm 1736, về mặt kỹ thuật là tên gọi "tiền-Linnaeus" của Linnaeus. Musa paradisiaca thực ra không phải là một loài, mà là một loại cây lai mà ngày nay đã biết là giữa Musa (nhóm AAB) chuối lá 'Pháp' hay Musa x paradisiaca L. mà Linnaeus đã lựa chọn sai lầm để đặt tên loài cho một cây lai phức tạp, và nó là nền tảng của nhiều sự lộn xộn trong phân loại học của chi này mà vấn đề đó đã không được giải quyết trọn vẹn cho đến thập niên 1940 và 1950.

Cho đến tận năm 1862 thì Musa đã là chi duy nhất trong họ này. Năm 1862, Horaninow đã miêu tả Ensete nhưng chi này đã không nhận được sự công nhận rộng rãi cho đến khi Cheesman sửa lại vào năm 1947. Tình trạng của chi Musella vẫn còn có một số điểm gây mâu thuẫn[1][2][3][4]. Musella lasiocarpa đã được xoay tròn trong khối phân loại, đầu tiên nó được cho vào chi Musa, sau đó vào chi Ensete và một lần nữa quay ngược trở lại chi Musa trước khi địa vị đại diện duy nhất cuối cùng của nó được thừa nhận, ít nhất là bởi một số học giả vào năm 1978.

Đặc điểm chung họ Chuối

Cỏ to, thân có căn hành, lá lớn, mọc xen. Có phác hoa dạng gié tạo thành buồng chuối ở tận ngọn.

Có rất nhiều hoa trong một buồng, có thể lên tới 19 ngàn hoa

Hoa sắp thành hai hàng tạo thành nải chuối.

Các hoa đực nằm ở nải trên ngọn (ngọn của buồng), còn ở gần cọng của phác hoa (gốc của buồng) là hoa lưỡng phái.

Hoa có 5 tiểu nhụy, bầu noãn 3 tâm bì tạo thành 3 buồng, mỗi buồng có nhiều tiểu noãn. Vòi nhụy duy nhất với nuốm hình chùy.

Trái là phì quả. Trái không hột gọi là trinh quả.

Thường trái có nhiều hột.

Phát sinh chủng loài

Cây phát sinh chủng loài của họ Chuối trong phạm vi bộ Gừng dưới đây lấy theo APG III.

Zingiberales


Musaceae



Heliconiaceae




Strelitziaceae



Lowiaceae






Cannaceae



Marantaceae





Zingiberaceae



Costaceae





Cây phát sinh chủng loài trong phạm vi họ Chuối lấy theo Pavla Christelová và ctv (2011)[1]

Musaceae


Musa




Musella



Ensete




Một vài hình ảnh về chuối

Ghi chú

  1. ^ a ă Pavla Christelová, Miroslav Valárik, Eva Hřibová, Edmond De Langhe & Jaroslav Doležel, A multi gene sequence-based phylogeny of the Musaceae (banana) family, BMC Evol Biol. 2011; 11: 103. doi:10.1186/1471-2148-11-103
  2. ^ Liu Ai-Zhong; Kress W. John; Li De-Zhu, 2010, Phylogenetic analyses of the banana family (Musaceae) based on nuclear ribosomal (ITS) and chloroplast (trnL-F) evidence, Taxon, 59 (1), tr. 20-28(9)
  3. ^ Eva Hřibová, Jana Čížková, Pavla Christelová, Stefan Taudien, Edmond de Langhe, Jaroslav Doležel, 2011, The ITS1-5.8S-ITS2 Sequence Region in the Musaceae: Structure, Diversity and Use in Molecular Phylogeny, PLoS ONE 6(3): e17863. doi:10.1371/journal.pone.0017863
  4. ^ Lin-Feng Li, Markku Häkkinen, Yong-Ming Yuan, Gang Hao, Xue-Jun Ge, 2010, Molecular phylogeny and systematics of the banana family (Musaceae) inferred from multiple nuclear and chloroplast DNA fragments, with a special reference to the genus Musa, Mol. Phylogenet. Evol., 57(1): 1–10, doi:10.1016/j.ympev.2010.06.021

Liên kết ngoài

 src= Wikimedia Commons có thư viện hình ảnh và phương tiện truyền tải về Họ Chuối  src= Wikispecies có thông tin sinh học về Họ Chuối
  • Musaceae in L. Watson and M.J. Dallwitz (1992 onwards). The families of flowering plants: descriptions, illustrations, identification, information retrieval.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia tác giả và biên tập viên
original
visit source
partner site
wikipedia VI

Họ Chuối: Brief Summary ( Vietnamese )

provided by wikipedia VI

Họ Chuối (danh pháp khoa học: Musaceae) là một họ thực vật một lá mầm bao gồm các loài chuốichuối lá. Các nghiên cứu so sánh gần đây về thể hạt và chuỗi gen cùng với các ứng dụng phép miêu tả theo nhánh đã đưa ra sự phân loại mới, nhưng vẫn hơi mâu thuẫn theo bộ của các thực vật có hoa. Tuy nhiên, bộ Gừng (Zingiberales) cho đến nay là bộ duy nhất chịu ảnh hưởng nhẹ bởi các nghiên cứu này.

Chi Musa đã được miêu tả lần đầu tiên bởi nhà thực vật thời kỳ tiền Linnaeus là Georg Eberhard Rumphius nhưng về hình thức thì nó chỉ được thiết lập trong lần xuất bản thứ nhất của tác phẩm Species Plantarum của Linnaeus năm 1753-tác phẩm là ranh giới giữa các tác phẩm thời kỳ tiền-Linnaeus và hậu-Linnaeaus. Khi viết Species Plantarum, Linnaeus chỉ biết có một loại chuối, khi ông có cơ hội nhìn thấy nó trong vườn kính của George Clifford gần Haarlem ở Hà Lan.

Loài "điển hình" của chi này, Musa paradisiaca L. đã dựa trên Musa Cliffortiana L. và được công bố năm 1736, về mặt kỹ thuật là tên gọi "tiền-Linnaeus" của Linnaeus. Musa paradisiaca thực ra không phải là một loài, mà là một loại cây lai mà ngày nay đã biết là giữa Musa (nhóm AAB) chuối lá 'Pháp' hay Musa x paradisiaca L. mà Linnaeus đã lựa chọn sai lầm để đặt tên loài cho một cây lai phức tạp, và nó là nền tảng của nhiều sự lộn xộn trong phân loại học của chi này mà vấn đề đó đã không được giải quyết trọn vẹn cho đến thập niên 1940 và 1950.

Cho đến tận năm 1862 thì Musa đã là chi duy nhất trong họ này. Năm 1862, Horaninow đã miêu tả Ensete nhưng chi này đã không nhận được sự công nhận rộng rãi cho đến khi Cheesman sửa lại vào năm 1947. Tình trạng của chi Musella vẫn còn có một số điểm gây mâu thuẫn. Musella lasiocarpa đã được xoay tròn trong khối phân loại, đầu tiên nó được cho vào chi Musa, sau đó vào chi Ensete và một lần nữa quay ngược trở lại chi Musa trước khi địa vị đại diện duy nhất cuối cùng của nó được thừa nhận, ít nhất là bởi một số học giả vào năm 1978.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia tác giả và biên tập viên
original
visit source
partner site
wikipedia VI

Банановые ( Russian )

provided by wikipedia русскую Википедию
Царство: Растения
Подцарство: Зелёные растения
Отдел: Цветковые
Надпорядок: Lilianae
Порядок: Имбирецветные
Семейство: Банановые
Международное научное название

Musaceae Juss.

Роды Ареал семейства Банановые

изображение

Wikispecies-logo.svg
Систематика
на Викивидах
Commons-logo.svg
Изображения
на Викискладе
ITIS 42385NCBI 4637EOL 4249GRIN f:741IPNI 30000849-2FW 55819

Бана́новые (лат. Musáceae) — семейство однодольных растений, родиной которого являются тропические регионы Африки и Азии.

Представители семейства — крупные травянистые растения с листьями, влагалища которых накрывают друг друга и формируют ложный стебель, благодаря которому растения выглядят как деревья.

Формула цветка: ↑ P ( 3 + 2 ) , 1 A 3 + 2 + 1 s t G ( 3 ¯ ) {displaystyle uparrow P_{{(3+2)},1};A_{{3+2}+{1^{st}}};G_{({overline {3}})}} uparrow P_{{(3+2)}, 1} ; A_{{3+2}+{1^{st}}} ; G_{(overline3)}[2]

Рода

Примечания

  1. Об условности указания класса однодольных в качестве вышестоящего таксона для описываемой в данной статье группы растений см. раздел «Системы APG» статьи «Однодольные».
  2. Андреева И.И., Родман Л.С. Ботаника. — 3-е, перераб. и доп.. — М: Колос, 2005. — С. 475. — 528 с. — ISBN 5-9532-0114-1.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Авторы и редакторы Википедии

Банановые: Brief Summary ( Russian )

provided by wikipedia русскую Википедию

Бана́новые (лат. Musáceae) — семейство однодольных растений, родиной которого являются тропические регионы Африки и Азии.

Представители семейства — крупные травянистые растения с листьями, влагалища которых накрывают друг друга и формируют ложный стебель, благодаря которому растения выглядят как деревья.

Формула цветка: ↑ P ( 3 + 2 ) , 1 A 3 + 2 + 1 s t G ( 3 ¯ ) {displaystyle uparrow P_{{(3+2)},1};A_{{3+2}+{1^{st}}};G_{({overline {3}})}} uparrow P_{{(3+2)}, 1} ; A_{{3+2}+{1^{st}}} ; G_{(overline3)}

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Авторы и редакторы Википедии

芭蕉科 ( Chinese )

provided by wikipedia 中文维基百科

芭蕉科学名Musaceae)为单子叶植物姜目的一科。最常见的品种为芭蕉属的香蕉

形态

 src=
綠色未熟香蕉

多年生高大草本,单生不分枝,结一次或多次果。

叶螺旋状排列,有厚的中肋和多数羽状平行脉;幼叶芽时呈卷筒状。

花常为单性,偶有两性,成1或2列簇生于着色的大苞片内。花序直立,下垂或半下垂。雄花着生于上部的苞片内,雌花着生于下部的苞片内。合生花被片位于外轮,先端具5(3+2)齿或3深裂成条形,中裂片两侧有一个小裂片或无小裂片。离生花被片位于内轮,长圆形至近圆形,全缘或具尾尖或具3尖头,两侧裂片近圆形而中裂片为狭长具长尖头。雄蕊5,完全,第6个雄蕊不存在或为较小的退化雄蕊,花丝丝状,花药线形,2室,花粉粒表面为规则的疣状(象腿蕉属)或细颗粒状(地涌金莲属、芭蕉属)。子房下位3室,每室有多数生于中轴胎座的胚珠。花柱丝状,柱头具小裂片或近头状。

浆果肉质,通常不开裂,3室。种子有厚硬的外种皮,光滑或具疣;胚直,有丰富的胚乳。染色体基数x=9、10、11,稀7、9。

分布

有3属60余种,主要分布于亚洲及非洲热带地区,种数最多的在印度东南亚至泰国地区,其次是印度尼西亚。中国有3属12种,除1种(芭蕉)可北达秦岭、淮河露地栽培外,其余各种均产于西南至东南及台湾的热带及亚热带地区。

分类

1978年C.Y.Wu和H.W.Li将地湧金莲Musella lasiocarpa)升格为一独立的并得到国际植物界的认同。

参考文献

  1. ^ Angiosperm Phylogeny Group. An update of the Angiosperm Phylogeny Group classification for the orders and families of flowering plants: APG III (PDF). Botanical Journal of the Linnean Society. 2009, 161 (2): 105–121 [2013-06-26]. doi:10.1111/j.1095-8339.2009.00996.x.

外部链接

 src= 维基共享资源中相关的多媒体资源:芭蕉科  src= 维基物种中的分类信息:芭蕉科 物種識別信息
 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
维基百科作者和编辑

芭蕉科: Brief Summary ( Chinese )

provided by wikipedia 中文维基百科

芭蕉科(学名:Musaceae)为单子叶植物姜目的一科。最常见的品种为芭蕉属的香蕉

license
cc-by-sa-3.0
copyright
维基百科作者和编辑

バショウ科 ( Japanese )

provided by wikipedia 日本語
バショウ科 Musa troglodytarum Blanco1.89.png
Musa troglodytarum
分類 : 植物界 Plantae 階級なし : 被子植物 Angiosperms 階級なし : 単子葉類 Monocots : ショウガ目 Zingiberales : バショウ科 Musaceae 学名 Musaceae Juss. (1789)

バショウ科(Musaceae)は単子葉植物ショウガ目に属する。分布はショウガ科と似て熱帯を中心に分布するが比較的耐寒性は高いものもある。多くは高温多湿の環境に適応する。果実を野菜や果物として利用するバナナや、繊維作物として栽培されるバショウマニラアサを含む。

形態的特徴[編集]

バショウ科は葉鞘が発達し、茎のようになる(偽茎)。木本のように見えるが多年草である。ゴクラクチョウカ科(かつてはバショウ科に含めた)やショウガ科、カンナ科に似ている。

分類[編集]

バショウ科は以下の属を含む。

 src= ウィキメディア・コモンズには、バショウ科に関連するメディアがあります。  src= ウィキスピーシーズにバショウ科に関する情報があります。 執筆の途中です この項目は、植物に関連した書きかけの項目です。この項目を加筆・訂正などしてくださる協力者を求めていますプロジェクト:植物Portal:植物)。
 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
ウィキペディアの著者と編集者
original
visit source
partner site
wikipedia 日本語

バショウ科: Brief Summary ( Japanese )

provided by wikipedia 日本語

バショウ科(Musaceae)は単子葉植物ショウガ目に属する。分布はショウガ科と似て熱帯を中心に分布するが比較的耐寒性は高いものもある。多くは高温多湿の環境に適応する。果実を野菜や果物として利用するバナナや、繊維作物として栽培されるバショウマニラアサを含む。

license
cc-by-sa-3.0
copyright
ウィキペディアの著者と編集者
original
visit source
partner site
wikipedia 日本語

파초과 ( Korean )

provided by wikipedia 한국어 위키백과

파초과(芭蕉科, 학명: Musaceae 무사케아이[*])는 생강목이다.[1] 열대 지방에 3속 150종 가량이 자라는데, 한국에는 야생종이 없으며 관상용으로 재배되는 것이 있을 뿐이다. 커다란 여러해살이 초본 또는 목본으로서, 땅속줄기가 발달되어 있으며, 잎은 사방으로 퍼지는 것과 2열로 퍼지는 것이 있다. 꽃차례는 큰 포엽을 가지고 있어서, 이것이 꽃보다 먼저 눈에 띈다.

하위 분류

  • 파초속(Musa L.)
  • Ensete Bruce ex Horan.
  • Musella (Franch.) C.Y.Wu ex H.W.Li

각주

  1. Jussieu, Antoine Laurent de. Genera Plantarum 61. 1789.
Heckert GNU white.svgCc.logo.circle.svg 이 문서에는 다음커뮤니케이션(현 카카오)에서 GFDL 또는 CC-SA 라이선스로 배포한 글로벌 세계대백과사전의 내용을 기초로 작성된 글이 포함되어 있습니다.
 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia 작가 및 편집자