Amblyraja hyperborea és una espècie de peix de la família dels raids i de l'ordre dels raïformes.[5]
És ovípar[6] i les femelles ponen càpsules d'ous, les quals presenten com unes banyes a la closca.[8]
És un peix marí i d'aigües profundes que viu entre 140-2.500 m de fondària.[6][10]
Es troba a Austràlia, el Canadà, Colòmbia, Costa Rica, l'Equador, les Illes Fèroe, Groenlàndia, Islàndia, Nova Zelanda, Noruega (incloent-hi Svalbard), Panamà, Rússia, Sud-àfrica i la Gran Bretanya.[11][12][13][14][15][16][17][18][19][20][21][22][23][24][25][26][27][28][29][30]
És inofensiu per als humans.[6]
Der Arktische Rochen (Amblyraja hyperborea) ist ein Knorpelfisch aus der Familie Echte Rochen (Rajidae). Er kommt hauptsächlich in arktischen Gewässern und angrenzenden Meeresgebieten vor, wurde aber auch in wärmeren Bereichen des Atlantiks und Pazifiks sowie im Indischen Ozean registriert.
Die Art ist durch einen relativ kurzen Schwanz und eine spitze Schnauze gekennzeichnet. Die Oberseite ist braungrau bis blaugrau und die Unterseite ist meist heller mit dunkleren Stellen. Bei einzelnen Exemplaren überwiegen die dunklen Bereiche. Die maximale Länge liegt bei 106 Zentimetern.
Das hauptsächliche Verbreitungsgebiet erstreckt sich im Atlantik von den Shetland-Inseln, Färöer, Island und der Davisstraße zwischen Grönland und Kanada über Nordgrönland und Spitzbergen bis zur Barentssee. Individuen wurden auch im südlichen Atlantik an der Südspitze Afrikas entdeckt. Weitere Vorkommen gibt es im südöstlichen Indischen Ozean bei Australien und im Pazifik um Neuseeland. Sogar in warmen Meeresbereichen bei Costa Rica, Panama, Kolumbien und Ecuador wurden Exemplare gefangen.
Der Arktische Rochen hält sich meist am Grund auf und bevorzugt weiche Meeresböden auf dem Kontinentalsockel. An unterseeischen Hängen wurde die Art bei Tiefen zwischen 140 und 2.500 m registriert, vor allem zwischen 300 und 1.500 m. Die Wassertemperatur kann in diesen Bereichen bis −1 °C sinken. Mit Ausnahme der mittelamerikanischen Population hält sich die Art selten in Bereichen auf, die wärmer als 4 °C sind. Die Nahrung besteht meist aus Knochenfischen sowie aus anderen Bewohnern des Meeresgrundes.
Weibchen legen Eier doch es kommt zu einer Paarung bei der das Männchen das Weibchen umarmt. Die Eierkapseln, die mehrere Eier enthalten können, sind 8–13 cm lang und 5–8 cm breit. Sie haben an jedem Ende harte Stacheln und werden auf sandigem oder schlammigem Grund abgelegt. Befruchtung und Eiablage erfolgen schon bei Temperaturen ab 0 °C.
Der Arktische Rochen gerät manchmal als Beifang in die Netze von Tiefseetrawlern, was die Population nach bisherigen Erkenntnissen bisher noch nicht beeinflusst hat. Die IUCN listet die Art deshalb als ungefährdet (Least Concern).[1]
Der Arktische Rochen (Amblyraja hyperborea) ist ein Knorpelfisch aus der Familie Echte Rochen (Rajidae). Er kommt hauptsächlich in arktischen Gewässern und angrenzenden Meeresgebieten vor, wurde aber auch in wärmeren Bereichen des Atlantiks und Pazifiks sowie im Indischen Ozean registriert.
The Arctic skate (Amblyraja hyperborea) is a species of fish in the family Rajidae. It lives near the seabed between 140 and 2,500 m deep in the Arctic Ocean and waters around Canada and northern and north-western Europe, in the northern Pacific Ocean, and in waters surrounding Antarctica and New Zealand.[2]
The Arctic skate is about 1 m long and is gray-brown with large dark spots. Its underside is white with dark patterns. It has thorns in line from back to near the end of its tail. It is oviparous; its eggs are capsules with hard horns on each corner. It eats all sorts of small animals at the bottom of the sea.[2]
This species was first described by Robert Collett in 1879 and named Raja hyperborea.[3]
The Arctic skate is classified as being of "least concern" by the IUCN Red List of Threatened Species.[1]
In New Zealand, the Department of Conservation has classified the Arctic skate as "Not Threatened" under the New Zealand Threat Classification System.[4]
The Arctic skate (Amblyraja hyperborea) is a species of fish in the family Rajidae. It lives near the seabed between 140 and 2,500 m deep in the Arctic Ocean and waters around Canada and northern and north-western Europe, in the northern Pacific Ocean, and in waters surrounding Antarctica and New Zealand.
The Arctic skate is about 1 m long and is gray-brown with large dark spots. Its underside is white with dark patterns. It has thorns in line from back to near the end of its tail. It is oviparous; its eggs are capsules with hard horns on each corner. It eats all sorts of small animals at the bottom of the sea.
Amblyraja hyperborea es una especie de peces de la familia de los Rajidae en el orden de los Rajiformes.
Los machos pueden llegar alcanzar los 106 cm de longitud total.
Es ovíparo.
Es un pez marino de aguas profundas que vive entre 140 y 2500 m de profundidad.
Se encuentra en Australia, el Canadá, Colombia, Costa Rica, el Ecuador, las Islas Feroe, Groenlandia , Islandia, Nueva Zelanda, Noruega (incluyendo Svalbard), Panamá, Rusia, Sudáfrica y la Gran Bretaña.[2][3][4][5][6][7][8][9][10][11][12][13][14][15][16][17][18][19][20][21]
Es inofensivo para los humanos.
Amblyraja hyperborea es una especie de peces de la familia de los Rajidae en el orden de los Rajiformes.
Amblyraja hyperborea Amblyraja generoko animalia da. Arrainen barruko Rajidae familian sailkatzen da.
La Raie boréale ou Raie arctique (Amblyraja hyperborea) est une espèce de poissons cartilagineux vivant dans des eaux de 140 à 2 500 m de profondeur.
De arctische rog (Amblyraja hyperborea) is een vissensoort uit de familie van de Rajidae.[2] De wetenschappelijke naam van de soort is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1879 door Collett.
Bronnen, noten en/of referentiesIsrocka (Amblyraja hyperborea) är en broskfisk likt hajarna, som tillhör familjen egentliga rockor och lever i Arktis och angränsande hav, men också i sydligaste Atlanten, Indiska oceanen och Stilla havet. Den är den nordligaste av de europeiska rockorna.
Isrockan är en rocka med kort stjärt[3] och spetsig nos. Ovansidan är brungrå till blågrå, medan undersidan är ljus med mörka partier, som hos vissa individer överväger över det ljusa.[4] Maxlängden uppgår till 106 cm.[5]
Arten är en bottenfisk som uppehåller sig på mjuka bottnar[3] på kontinentalsockelns lägre sluttningar på ett djup mellan 140 och 2 500 m, vanligtvis 300 till 1 500 m.[5] Den accepterar saltvattentemperaturer ner till åtminstone -1°C,[5] och förekommer (bortsett från den centralamerikanska populationen) mindre ofta i vatten varmare än 4°C. Den livnär sig främst av benfiskar, men också av bottendjur.[2]
Isrockan är äggläggande, men har ändå en regelrätt parning med omfamning. Äggkapslarna, som är omkring 8 – 13 cm långa och 5 – 8 cm breda, har spetsiga horn i hörnen och avsätts på sandiga eller gyttjiga bottnar. Lek och äggutveckling kan ske vid så låga temperaturer som 0°C.[5]
Utbredningsområdet omfattar Nordatlanten från sydvästra Barents hav, Spetsbergen, norra Norge, Färöarna, Shetlandsöarna, Island och Spetsbergen till Grönland och Davis sund (mellan sydvästra Grönland och Kanada). Den förekommer också i södra Atlanten kring Sydafrikas södra spets, i sydöstra Indiska oceanen söder om Australien, i Stilla havet kring Nya Zeeland och även i så pass varma farvatten som utanför Costa Rica, Panama, Colombia samt Ecuador.[2]
Isrockan har klassificerats som livskraftig ("LC") av IUCN. Den tas som bifångst framför allt av djuphavstrålare, men inga indikationer finns på att artens utbredning skulle ha påverkats.[2]
Isrocka (Amblyraja hyperborea) är en broskfisk likt hajarna, som tillhör familjen egentliga rockor och lever i Arktis och angränsande hav, men också i sydligaste Atlanten, Indiska oceanen och Stilla havet. Den är den nordligaste av de europeiska rockorna.
Досягає довжини 1 м і ваги до 4 кг. Цей скат близький до колючого скату, але кількість шипів в серединному ряду більш 24. Морда загострена, хвіст короткий. Спинний бік темніше, ніж у колючого ската, проте без кремових плям. У 98% особин черевна сторона не чисто біла, а з широкими — від 15 до 90% площі — темними мітками різної форми.
Донний вид — бентофаг. Полюбляє піщаний та мулистий ґрунт. Тримається зазвичай на глибині 300–1500 м, проте може підійматися до 140 м або опускатися до 2500 м до температури −1 °C. Живиться костистими рибами.
Запліднення і відкладання яєць відбувається при температурі вище 0°С. Самиці відкладають декілька яєць з шорсткою шкаралупою діаметром 8-13 см завдовжки та 5-8 см завширшки.
Ареал значною мірою збігається з поширенням колючого ската, але простягається далі на північ: від Шетландських островів, Фарерських островів, Ісландії та протоки Дейвіса між Гренландією і Канадою до північної Гренландії та Шпіцбергена і Баренцевого моря. Деякі особини допливають до Карибського моря та Африки.
Amblyraja hyperborea (Collett, 1879)
СинонимыПолярный или арктический скат[1] ( (лат.) Amblyraja hyperborea ) — вид хрящевых рыб семейства ромбовых скатов отряда скатообразных. Обитают в северо-западной, северо-восточной и юго-восточной частях Атлантического океана, в восточной части Индийского океана и в юго-восточной, юго-западной, северо-западной, и в восточной частях Тихого океана между 82° с. ш. и 50° ю. ш. Встречаются на глубине до 2500 м. Их крупные, уплощённые грудные плавники образуют диск в виде ромба со заострённым рылом. Максимальная зарегистрированная длина 100 см. Откладывают яйца. Рацион состоит из донных животных. Не являются объектом промысла[2][3][4].
Впервые вид был научно описан в 1879 году как Raja hyperborea[5]. Видовой эпитет происходит от др.-греч. ὑπέρ — «над, выше» и др.-греч. βόρειος — «север».
Эти батидемерсальные скаты обитают на севере североевропейского бассейна, в районе Фарерских и Шетландских островов. Встречаются в нижней части материкового склона на глубине от 140 до 2500 м, обычно в диапазоне между 300 и 1500 м[4]. Живет на илистых грунтах при температуре ниже или лишь немного выше 0° С. В северных районах ареала встречается на меньших глубинах, по сравнению с центральными и южными[6].
Широкие и плоские грудные плавники этих скатов образуют ромбический диск с треугольным рылом и закруглёнными краями. На вентральной стороне диска расположены 5 жаберных щелей, ноздри и рот. На тонком хвосте имеются латеральные складки. У этих скатов 2 редуцированных спинных плавника и редуцированный хвостовой плавник[2].
Максимальная зарегистрированная длина 106 см[4]. По форме тела похож на Amblyraja radiata, от которого отличается более широким межглазничным пространством и более заострённым рылом. Дорсальная поверхность диска покрыта мелкими шипами с основанием в виде звезды. Вентральная сторона тела гладкая. Вдоль позвоночника пролегает непрерывный ряд из 22—30 крупных шипов, хвост короткий. Дорсальная сторона тёмная, коричневато-серого цвета, иногда со светлыми пятнами. Вентральная сторона у молодых особей желтовато-белая, у взрослых покрыта тёмными пятнами и полосками, особенно заметными у краев грудных плавников[6] .
Эти скаты откладывают яйца, заключённые в роговую капсулу с выступами по углам. Эмбрионы питаются исключительно желтком[4]. Капсула имеет в длину 8—12,5 см и 5—8 см в ширину; с одной стороны выросты намного длиннее, чем с другой стороны. Длина молоди после выклева около 16—18 см[6]. Самцы достигают половой зрелости при длине около 120 см. Самцы становятся половозрелыми при длине 86—93 см. Самая маленькая свободноплавающая особь имела в длину 23 см[3].
Полярные скаты питаются в основном ракообразными, и рыбами (путассу, морской щучкой, бычками и ликодами)[6].
Эти скаты не являются объектом целевого лова. Они попадаются в качестве прилова при промысле трески. Мясо у них дряблое и невкусное[6]. Международный союз охраны природы присвоил виду охранный статус «Вызывающий наименьшие опасения»[3].
Полярный или арктический скат ( (лат.) Amblyraja hyperborea ) — вид хрящевых рыб семейства ромбовых скатов отряда скатообразных. Обитают в северо-западной, северо-восточной и юго-восточной частях Атлантического океана, в восточной части Индийского океана и в юго-восточной, юго-западной, северо-западной, и в восточной частях Тихого океана между 82° с. ш. и 50° ю. ш. Встречаются на глубине до 2500 м. Их крупные, уплощённые грудные плавники образуют диск в виде ромба со заострённым рылом. Максимальная зарегистрированная длина 100 см. Откладывают яйца. Рацион состоит из донных животных. Не являются объектом промысла.