Tunturilitukka (Cardamine bellidifolia) on monivuotinen kasvilaji litukoiden suvussa.
Tunturilitukka kasvaa kolmesta kymmeneen senttimetriä korkeaksi. Lehdet muodostavat tiheän tyviruusukkeen ja varsi on tavallisesti lehdetön. Ruusukkeen lehdet ovat pitkäruotisia, ehyt- ja pyöreähkölapaisia. Kukissa on neljästä viiteen millimetriä pitkät valkoiset terälehdet. Hedelmät ovat hoikkia ja pystyjä lituja, joiden pituus on enintään kolme senttimetriä.
Tunturilitukkaa esiintyy Suomessa harvinaisena Lapin pohjoisosassa. Se kasvaa enimmäkseen tuntureiden yläosissa ja on kalkinsuosija.
Tunturilitukka (Cardamine bellidifolia) on monivuotinen kasvilaji litukoiden suvussa.
Tunturilitukka kasvaa kolmesta kymmeneen senttimetriä korkeaksi. Lehdet muodostavat tiheän tyviruusukkeen ja varsi on tavallisesti lehdetön. Ruusukkeen lehdet ovat pitkäruotisia, ehyt- ja pyöreähkölapaisia. Kukissa on neljästä viiteen millimetriä pitkät valkoiset terälehdet. Hedelmät ovat hoikkia ja pystyjä lituja, joiden pituus on enintään kolme senttimetriä.
Tunturilitukkaa esiintyy Suomessa harvinaisena Lapin pohjoisosassa. Se kasvaa enimmäkseen tuntureiden yläosissa ja on kalkinsuosija.
Høgfjellskarse (Cardamine bellidifolia) er ein art i krossblomfamilien. Planta har ei sirkumpolar utbreiing. Høgfjellskarse vert kring 5 cm høg og har snaue mørkgrøne blad på lange skaft. Planten har bladlaus stengel med stivt opprette skulper. Han blomstrar kring juli månad på grus og snøleger i høgfjellet. Høgfjellskarse finst i Noreg frå Setesdal til Finnmark. Han er funnen opp til 2200 m i Jotunheimen.
Høgfjellskarse (Cardamine bellidifolia) er ein art i krossblomfamilien. Planta har ei sirkumpolar utbreiing. Høgfjellskarse vert kring 5 cm høg og har snaue mørkgrøne blad på lange skaft. Planten har bladlaus stengel med stivt opprette skulper. Han blomstrar kring juli månad på grus og snøleger i høgfjellet. Høgfjellskarse finst i Noreg frå Setesdal til Finnmark. Han er funnen opp til 2200 m i Jotunheimen.
Høyfjellskarse (Cardamine bellidifolia) er en flerårig plante i engkarseslekta i korsblomstfamilien.[1] Plantene blir mellom 1 - 10 cm høye. Rosettbladene er eggformede eller avrundede og sitter på lange skaft. Bladene har ikke hår. Blomstene er hvite med 3 - 4,5 mm lange kronblader. Begerbladene er litt kortere enn kronbladene. Frukten er en skulpe som kan bli 15 - 30 mm. Planten regnes som diploid med 2n = 16. Arten er kjent i Norge fra fjellområder i hele landet.[2] Høyfjellskarse vokser på fuktige steder som snøleier og elvesletter, men også i blokkmark og bergsprekker.
Artsnavnet bellidifolia betyr runde blader eller pene blader og er muligens sekundert fra Bellis som er det latinske navnet på tusenfrydslekta.
Høyfjellskarse (Cardamine bellidifolia) er en flerårig plante i engkarseslekta i korsblomstfamilien. Plantene blir mellom 1 - 10 cm høye. Rosettbladene er eggformede eller avrundede og sitter på lange skaft. Bladene har ikke hår. Blomstene er hvite med 3 - 4,5 mm lange kronblader. Begerbladene er litt kortere enn kronbladene. Frukten er en skulpe som kan bli 15 - 30 mm. Planten regnes som diploid med 2n = 16. Arten er kjent i Norge fra fjellområder i hele landet. Høyfjellskarse vokser på fuktige steder som snøleier og elvesletter, men også i blokkmark og bergsprekker.
Fjällbräsma (Cardamine bellidifolia) art i familjen korsblommiga växter och har en cirkumboreal utbredning.
Den är ganska olik de andra arterna i bräsmesläktet som finns i Norden. De andra arterna har stjälk med parbladiga blad men fjällbräsma har stänglar eller enbladiga stjälkar och bladen enkla, hela och helbräddade. Det låga och tuviga växtsättet gör att den är anpassad till högfjällsnatur. Dess normala växlokaler är öppna och torra fjällslätter.
Fjällbräsma har riklig frukt och skidan öppnar sig, liksom hos alla bräsmor, genom att de elastiska skenorna (valvlerna) plötsligt kröker sig utåt och därmed rycks loss.
Bräsmor har ett växtanlag med kantliggande rotanlag. Det är böjt upp mot kanterna av de båda plana hjärtbladen, inte mot deras plattsida. Deras frön är därför ganska tillplattade.
Fjällbräsma (Cardamine bellidifolia) art i familjen korsblommiga växter och har en cirkumboreal utbredning.
Den är ganska olik de andra arterna i bräsmesläktet som finns i Norden. De andra arterna har stjälk med parbladiga blad men fjällbräsma har stänglar eller enbladiga stjälkar och bladen enkla, hela och helbräddade. Det låga och tuviga växtsättet gör att den är anpassad till högfjällsnatur. Dess normala växlokaler är öppna och torra fjällslätter.
Fjällbräsma har riklig frukt och skidan öppnar sig, liksom hos alla bräsmor, genom att de elastiska skenorna (valvlerna) plötsligt kröker sig utåt och därmed rycks loss.
Bräsmor har ett växtanlag med kantliggande rotanlag. Det är böjt upp mot kanterna av de båda plana hjärtbladen, inte mot deras plattsida. Deras frön är därför ganska tillplattade.
Багаторічник. Кореневища відсутні. Стебла прямостоячі висхідні, гіллясті (дещо), 0.1–0.8(-1.4) дм, голі. Прикореневе листя просте, (0.6-)1.2–5(-7) см; черешок 1–3.5(-5.5) см. Листові пластини від яйцевидних до довгастих, (0.4-)0.8–1.7(-2,5) см × (2)5–10(-16) мм. Стеблові листки 0 або 1 (або 2), прості, коротко черешкові; пластина схожа на базальні листки, значно менші. Квіти: чашолистки довгасті, 2–3(-4) × 0.8–1.5(-2) мм, пелюстки білі, оберненоланцетні, 4–5.5(-7) × 1.3–2(-2.5) мм. Плоди лінійні, (0.8-)1.3–2.8(-3.7) см × 1.3–2 мм. Насіння коричневе, довгасте, 1.5–2 × 0.9–1.2 мм. 2n = 16.
Азія: Росія; Європа: Ісландія, Норвегія (у тому числі Шпіцберген), Швеція, Сполучене Королівство; Північна Америка: Гренландія, Канада, США. Населяє моховиті області, тундру, болота у верхів'ях потоків, скелі, осипи схилів, безплідні кременисті схили, вологі ущелини скель, кам'янисті схили, гірські потоки, піщані пляжі, вологі русла річок.
Cardamine bellidifolia là một loài thực vật có hoa trong họ Cải. Loài này được L. mô tả khoa học đầu tiên năm 1753.[1]
Cardamine bellidifolia là một loài thực vật có hoa trong họ Cải. Loài này được L. mô tả khoa học đầu tiên năm 1753.
