El cálao crestado [2] (Anorrhinus galeritus) ye una especie d'ave bucerotiforme de la familia Bucerotidae autóctona de les selves de la península Malaya, Borneo y Sumatra. Nun se reconocen subespecies. [3]
El cálao crestado (Anorrhinus galeritus) ye una especie d'ave bucerotiforme de la familia Bucerotidae autóctona de les selves de la península Malaya, Borneo y Sumatra. Nun se reconocen subespecies.
El calau crestafosc (Anorrhinus galeritus) és un ocell de la família dels momòtids (Bucerotidae) que habita boscos de la Península Malaia, Sumatra i Borneo.
El calau crestafosc (Anorrhinus galeritus) és un ocell de la família dels momòtids (Bucerotidae) que habita boscos de la Península Malaia, Sumatra i Borneo.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Cornbig tywyll (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: cornbigau tywyll) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Anorrhinus galeritus; yr enw Saesneg arno yw Bushy-crested hornbill. Mae'n perthyn i deulu'r Cornbigau (Lladin: Bucerotidae) sydd yn urdd y Coraciiformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn A. galeritus, sef enw'r rhywogaeth.[2]
Mae'r cornbig tywyll yn perthyn i deulu'r Cornbigau (Lladin: Bucerotidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Cornbig brith Tockus fasciatus Cornbig brith Asia Anthracoceros albirostris Cornbig llwyd India Ocyceros birostris Cornbig Mawr Brith Buceros bicornis Cornbig pigfelyn Tockus flavirostris Cornbig Swlw Anthracoceros montani Cornbig tywyll Anorrhinus galeritus Cornbig von der Decken Tockus deckeniAderyn a rhywogaeth o adar yw Cornbig tywyll (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: cornbigau tywyll) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Anorrhinus galeritus; yr enw Saesneg arno yw Bushy-crested hornbill. Mae'n perthyn i deulu'r Cornbigau (Lladin: Bucerotidae) sydd yn urdd y Coraciiformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn A. galeritus, sef enw'r rhywogaeth.
The bushy-crested hornbill (Anorrhinus galeritus) is a bird in the hornbill family. It is found in Brunei, Indonesia, Malaysia, Myanmar, and Thailand. Its natural habitat is subtropical or tropical moist lowland forests.
Illustration from Daniel Giraud Elliot
The bushy-crested hornbill (Anorrhinus galeritus) is a bird in the hornbill family. It is found in Brunei, Indonesia, Malaysia, Myanmar, and Thailand. Its natural habitat is subtropical or tropical moist lowland forests.
Illustration from Daniel Giraud Elliot
El cálao crestado[2] (Anorrhinus galeritus) es una especie de ave bucerotiforme de la familia Bucerotidae autóctona de las selvas de la península Malaya, Borneo y Sumatra. No se reconocen subespecies.[3]
El cálao crestado (Anorrhinus galeritus) es una especie de ave bucerotiforme de la familia Bucerotidae autóctona de las selvas de la península Malaya, Borneo y Sumatra. No se reconocen subespecies.
Anorrhinus galeritus Anorrhinus generoko animalia da. Hegaztien barruko Bucerotidae familian sailkatua dago.
Anorrhinus galeritus Anorrhinus generoko animalia da. Hegaztien barruko Bucerotidae familian sailkatua dago.
Harjasarvinokka eli kuontalosarvinokka[3] (Anorrhinus galeritus) on sarvinokkien heimoon kuuluva lintulaji.
Harjasarvinokkaa tavataan Malakan niemimaalta Myanmarin, Thaimaan ja Malesian alueelta sekä Borneolta ja Sumatralta. Sen kannan suuruutta ei ole määritetty mutta se on tiettävästi laajalle levinnyt mutta vain paikallisesti yleinen. Kannan arvioidaan olevan pienenemässä elinalueiden tuhoamisen vuoksi, ja se on arvioitu silmälläpidettäväksi.[1]
Laji elää alavissa ja vuoristoisissa metsissä 1 800 metrin korkeuteen saakka.[4]
-elementti; nimi ”IUCN” on määritetty usean kerran eri sisällöillä Harjasarvinokka eli kuontalosarvinokka (Anorrhinus galeritus) on sarvinokkien heimoon kuuluva lintulaji.
Harjasarvinokkaa tavataan Malakan niemimaalta Myanmarin, Thaimaan ja Malesian alueelta sekä Borneolta ja Sumatralta. Sen kannan suuruutta ei ole määritetty mutta se on tiettävästi laajalle levinnyt mutta vain paikallisesti yleinen. Kannan arvioidaan olevan pienenemässä elinalueiden tuhoamisen vuoksi, ja se on arvioitu silmälläpidettäväksi.
Laji elää alavissa ja vuoristoisissa metsissä 1 800 metrin korkeuteen saakka.
Anorrhinus galeritus
Le Calao largup (Anorrhinus galeritus) est une espèce d'oiseau asiatique appartenant à la famille des Bucerotidae.
Enggang klihingan (Anorrhinus galeritus) adalah spesies enggang atau rangkong dalam familia Bucerotidae. Mereka dapat ditemukan di Brunei Darussalam, Indonesia, Malaysia, Myanmar, dan Thailand. Habitat alamiah mereka adalah berada di hutan tropis atau subtropis yang lembap dan berada di dataran rendah.
Enggang klihingan (Anorrhinus galeritus) adalah spesies enggang atau rangkong dalam familia Bucerotidae. Mereka dapat ditemukan di Brunei Darussalam, Indonesia, Malaysia, Myanmar, dan Thailand. Habitat alamiah mereka adalah berada di hutan tropis atau subtropis yang lembap dan berada di dataran rendah.
Il bucero dalla lunga cresta (Anorrhinus galeritus (Temminck, 1831)) è un uccello della famiglia dei Bucerotidi originario del Sud-est asiatico[2].
Misura 65–70 cm di lunghezza, per un peso di 1134-1247 g[3].
Il casco del bucero dalla lunga cresta ha una forma molto particolare. Inizia a metà della mascella, sale gradualmente descrivendo una curva circolare e poi scende sulla parte superiore del cranio. Nel maschio la pelle orbitale, le guance e la gola sono di colore blu chiaro. La testa è ricoperta da una lunga cresta cespugliosa verde scuro. Anche la parte posteriore del collo e la mantellina sono di colore verde scuro con i margini chiari. Le copritrici secondarie sono di colore verde bronzeo con evidenti bordi biancastri. Il resto del corpo è marrone chiaro, in quanto la maggior parte delle piume è bordata di camoscio. La coda è bianco-bluastra per i due terzi della sua lunghezza. La parte terminale è verde scuro. Il becco, le zampe, i piedi e le unghie sono neri. L'iride è rossa, il sopracciglio macchiato di nero e di bianco.
La femmina è praticamente identica al maschio, tranne per due dettagli: il casco più corto e meno bombato e la pelle nuda sulla gola di colore giallo[3].
I buceri dalla lunga cresta sono degli uccelli molto rumorosi. I loro richiami servono a segnalare il possesso del territorio o a comunicare tra i vari membri del gruppo quando si alimentano sugli alberi. Il richiamo emesso più di frequente ricorda quello del bucero orientale (Anthracoceros albirostris). Come quest'ultimo, continuano ad emetterlo facendo brevi pause e non cessano di produrlo fino a quando non rimangono appollaiati[3].
Il bucero dalla lunga cresta è un uccello gregario. Va in cerca di cibo in gruppi di 6-10 individui, raramente 20, volando al di sotto della volta della foresta ed effettuando brevi visite agli alberi. Questi gruppi si dividono in unità più piccole quando le risorse vengono a mancare. Altri gruppi si possono creare anche per mettere in atto una dimostrazione di forza nel caso vi sia da cacciare dei concorrenti, soprattutto altre specie di buceri che si avvicinano agli alberi da frutto. La caccia ai piccoli animali occupa circa il 25% della giornata del bucero, durante il quale fruga nel fogliame, sotto la corteccia o nelle capsule dei vegetali. I membri del gruppo uniscono spesso le loro forze quando si tratta di inseguire una preda più agile.
I buceri dalla lunga cresta sono uccelli estremamente prudenti molto difficili da avvicinare. Non volano mai in un gruppo compatto, ma in fila indiana, l'uno dietro l'altro. Quando lasciano un albero, una sorta di concerto borbottante sembra dare il segnale di partenza. Poco dopo essere stato emesso, un uccello si alza in volo, seguito quasi immediatamente da un altro, e così via fino a quando l'intero gruppo non si è alzato. A differenza di altri grandi buceri, i buceri dalla lunga cresta hanno un volo quasi silenzioso, costituito da un'alternanza di battiti rapidi e di voli planati[3].
Il bucero dalla lunga cresta è prevalentemente frugivoro, ma mangia anche cicale, altri insetti, lucertole e rane. Si nutre principalmente di frutti ricchi di lipidi appartenenti a più di 30 specie diverse, per lo più Meliacee, Miristicacee e soprattutto fichi, che costituiscono quasi il 10% della sua dieta[3].
Questa specie può riprodursi in qualsiasi periodo dell'anno, basta che il cibo sia abbondante. A seconda della disponibilità delle risorse arriva a deporre due covate all'anno o solamente una covata ogni due anni. La riproduzione è di tipo cooperativo, in quanto la coppia riceve l'aiuto di numerosi assistenti. L'intero gruppo si appollaia sullo stesso albero, lanciando grida per segnalare il possesso del territorio e assistendo la coppia nidificante in tutti i compiti, costruendo il nido, sigillando l'entrata e nutrendo i piccoli. Si riproduce solo la coppia nidificante e gli assistenti sono principalmente maschi. Il nido è situato in una cavità naturale tra 10 e 25 metri di altezza dal suolo. La nidiata comprende 2 o 3 uova che vengono incubate per circa 30 giorni. I pulcini, che nascono nudi, hanno la pelle di colore rosa opaco. Durante la sua segregazione all'interno del tronco, la femmina muta sia le remiganti che le timoniere, il che la rende temporaneamente incapace di volare. La femmina e i giovani vengono nutriti da tutto il gruppo, quasi sempre con cibo rigurgitato. I giovani lasciano il nido nel giro di 60 giorni. Sono preceduti dalla femmina, che emerge dalla cavità una settimana prima. Una volta liberi, i giovani rimangono con il gruppo familiare per almeno 5 mesi[3].
I buceri dalla lunga cresta sono originari del Sud-est asiatico. Il loro areale si estende a tutta la penisola malese, comprese le regioni meridionali di Myanmar e Thailandia, e alle isole indonesiane di Sumatra, Natuna e Borneo. Frequentano le foreste sempreverdi fino a 1800 metri di quota, ma mostrano una chiara preferenza per le fitte foreste situate sui versanti delle colline fino a 750 metri. Tuttavia, sono abbastanza capaci di sopravvivere e riprodursi in aree boschive che hanno subito degrado o abbattimenti selettivi[3].
Il bucero dalla lunga cresta (Anorrhinus galeritus (Temminck, 1831)) è un uccello della famiglia dei Bucerotidi originario del Sud-est asiatico.
Trumpakuodis ragasnapis (lot. Anorrhinus galeritus, angl. Bushy-crested Hornbill, vok. Kurzschopfhornvogel) – ragasnapinių (Bucerotidae) šeimos paukštis.
Paplitęs Brunėjuje, Indonezijoje, Malaizijoje, Mianmare ir Tailande. Natūralios buveinės - tropikų ir subtropikų žemumų miškai.
Burung Enggang Belukar (bahasa Inggeris: Bushy-crested Hornbill) ialah salah satu burung enggang yang hidup di hutan-hutan tanah panah dan kaki gunung di Semenanjung Malaysia, Sumatera, dan Borneo. Nama sainsnya Annorrhinus galeritus. [1]
Burung Enggang Belukar bertumbuh sehingga 70 sentimeter (2 kaki 3 inci). Bulunya berwarna hitam atau perang. Bulu lehernya berwarna biru, manakala ekornya berwarna perang-kelabu, dengan satu palang yang lebar serta berwarna hitam pada hujungnya. Paruhnya panjang dan berat. Burung ini mempunyai jambul yang terkelepai. Kulit di sekeliling matanya tidak berbulu. Iris burung jantan berwarna merah sedangkan iris burung betina berwarna hitam.
Ketika Burung Enggang Belukar mengeram di dalam lubang pokok yang dijadikan sarang, mulut lubang itu akan ditutupkan dengan lumpur, dengan satu lubang yang kecil untuk burung jantan memberikan makanan kepada burung betina. Apabila telur-telurnya sudah menetas, burung betina akan memecahkan penutup lumpur dan keluar dari sarangnya, tetapi akan menutupkannya semula sehingga anak burung siap sedia untuk meninggalkan sarang.
Burung Enggang Belukar hidup dalam kawanan sebanyak 5-15 ekor, dan biasanya makan di sudur pertengahan di dalam hutan tertutup. Pada dasarnya, burung ini makan buah-buahan dan serangga. Bunyinya kasar dan tajam dan burung ini biasa berbunyi secara kawanan.
Burung Enggang Belukar (bahasa Inggeris: Bushy-crested Hornbill) ialah salah satu burung enggang yang hidup di hutan-hutan tanah panah dan kaki gunung di Semenanjung Malaysia, Sumatera, dan Borneo. Nama sainsnya Annorrhinus galeritus.
De zwartkuifneushoornvogel (Anorrhinus galeritus) is een neushoornvogel die voorkomt in Zuidoost-Azië.
De zwartkuifneushoornvogel is 85 cm lang; de vogel is bijna geheel zwart met een afhangende kuif. De bovenkant van de staart is voor ongeveer twee derde van de lengte grijsbruin gekleurd. Deze neushoornvogel heeft een gladde, weinig opvallende "hoorn" op de bovensnavel. De snavel van het mannetje is donkergrijs tot zwart en die van het vrouwtje vaak licht roomkleurig. De kale huid rond het oog is blauw.[2][3]
De zwartkuifneushoornvogel komt voor in bosgebieden in Tenasserim, Zuid-Thailand, het schiereiland Malakka, Sumatra en Borneo. Het leefgebied zijn tropisch regenwoud en uitgekapt secondair bos in laagland en heuvelland tot op een hoogte van 1200 m boven de zeespiegel. Op Borneo is het in bosgebieden de meest voorkomende soort neushoornvogel.[2][3]
De zwartkuifneushoornvogel heeft een enorm groot verspreidingsgebied en daardoor alleen al is de kans op uitsterven gering. De grootte van de populatie is niet gekwantificeerd. De vogel is alleen plaatselijk algemeen, er is aanleiding te veronderstellen dat de soort in aantal achteruit gaat. Echter, het tempo ligt onder de 30% in tien jaar (minder dan 3,5% per jaar). Om die redenen staat deze neushoornvogel als niet bedreigd op de Rode Lijst van de IUCN.[1]
Bronnen, noten en/of referentiesDe zwartkuifneushoornvogel (Anorrhinus galeritus) is een neushoornvogel die voorkomt in Zuidoost-Azië.
Anorrhinus galeritus é uma espécie de ave da família Bucerotidae.
Pode ser encontrada nos seguintes países: Brunei, Indonésia, Malásia, Myanmar e Tailândia.[1]
Os seus habitats naturais são: florestas subtropicais ou tropicais húmidas de baixa altitude.[1]
Anorrhinus galeritus é uma espécie de ave da família Bucerotidae.
Pode ser encontrada nos seguintes países: Brunei, Indonésia, Malásia, Myanmar e Tailândia.
Os seus habitats naturais são: florestas subtropicais ou tropicais húmidas de baixa altitude.
Plymnäshornsfågel[2] (Anorrhinus galeritus) är en fågel i familjen näshornsfåglar inom ordningen härfåglar och näshornsfåglar.[3] Fågeln förekommer i södra Burma, på Malackahalvön, Sumatra, Borneo och ön Pinang.[3] IUCN kategoriserar arten som nära hotad.[1]
Plymnäshornsfågel (Anorrhinus galeritus) är en fågel i familjen näshornsfåglar inom ordningen härfåglar och näshornsfåglar. Fågeln förekommer i södra Burma, på Malackahalvön, Sumatra, Borneo och ön Pinang. IUCN kategoriserar arten som nära hotad.
Anorrhinus galeritus là một loài chim trong họ Bucerotidae.[2]
Anorrhinus galeritus là một loài chim trong họ Bucerotidae.