Hylopetes phayrei ye una especie de royedor de la familia Sciuridae.
Alcuéntrase na China, Laos, Myanmar, Tailandia y Vietnam.
L'esquirol volador de Phayre (Hylopetes phayrei) és una espècie de rosegador de la família dels esciúrids. Viu a la Xina, Myanmar, Tailàndia i el Vietnam. Es tracta d'un animal nocturn que s'alimenta de fruita. Els seus hàbitats naturals són els boscos de baix montà i els boscos caducifolis mixtos. Es creu que no hi ha cap amenaça significativa per a la supervivència d'aquesta espècie.[1]
Aquest tàxon fou anomenat en honor del militar britànic Arthur Purves Phayre.[2]
L'esquirol volador de Phayre (Hylopetes phayrei) és una espècie de rosegador de la família dels esciúrids. Viu a la Xina, Myanmar, Tailàndia i el Vietnam. Es tracta d'un animal nocturn que s'alimenta de fruita. Els seus hàbitats naturals són els boscos de baix montà i els boscos caducifolis mixtos. Es creu que no hi ha cap amenaça significativa per a la supervivència d'aquesta espècie.
Aquest tàxon fou anomenat en honor del militar britànic Arthur Purves Phayre.
Das Phayre-Gleithörnchen (Hylopetes phayrei) ist eine Hörnchenart aus der Gattung der Pfeilschwanz-Gleithörnchen (Hylopetes). Es kommt in Südostasien vom Süden der Volksrepublik China bis nach Vietnams vor.
Das Phayre-Gleithörnchen erreicht eine Kopf-Rumpf-Länge von 14,4 bis 17,3 Zentimetern, der Schwanz erreicht eine Länge von 12,8 bis 15,9 Zentimetern und ist damit fast so lang wie der Restkörper. Der Hinterfuß wird 32 bis 35 Millimeter lang, das Ohr erreicht eine Länge von 23 bis 25 Millimetern.[1] Das Gewicht liegt zwischen 110 und 170 Gramm.[2] Es ist damit das kleinste Flughörnchen in China und deutlich kleiner als das Schwarzweiß-Gleithörnchen (Hylopetes alboniger), mit dem es sich in seinem Verbreitungsgebiet überlappt.
Die Färbung der Tiere ist auf der Rückenseite rötlich-braun. Die Bauchseite ist weiß mit einem Gelbstich und die Kehle ist weiß, von dort zieht sich die helle Farbe als Grauton über die Wangen bis hinter die Ohren.[1] Anders als beim Schwarzweiß-Gleithörnchen besitzt es keine kleinen schwarzen Haarbüschel an den Ohren und der Schwanz ist deutlich abgeflacht.[1][2]
Die Paukenblase (Bulla tympanica) ist beim Phayre-Gleithörnchen groß ausgebildet und macht mehr als 20 % der Gesamtschädellänge aus, während sie beim Schwarzweiß-Gleithörnchen grundsätzlich weniger als 20 % ausmacht.[1]
Das Phayre-Gleithörnchen kommt in Südostasien vom Süden der Volksrepublik China bis nach Myanmar, den Norden Thailands und Laos bis in den Nordwesten Vietnams vor, allerdings wurde die Art in Laos historisch nicht bestätigt und ist damit unsicher.[3] In China ist es auf der Insel Hainan sowie in den Provinzen Guizhou, Guangxi und Fujian anzutreffen.[1]
Die Höhenverbreitung liegt in der Regel in Höhen bis 1500 Metern in Bergwäldern und Mischwäldern der geringeren Höhen.[3]
Das Phayre-Gleithörnchen ist streng baumlebend und nachtaktiv. Den Tag verbringt das Flughörnchen in Baumhöhlen und hohlen Bäumen, während es nachts auf Nahrungssuche geht, wobei es sich vor allem von Früchten, auch angebauten Früchten, ernährt.[2][1]
Auf Hainan lebt das Phayre-Gleithörnchen teilweise sympatrisch mit dem Schwarzweiß-Gleithörnchen.[1]
Das Phayre-Gleithörnchen wird als eigenständige Art innerhalb der Gattung der Pfeilschwanz-Gleithörnchen (Hylopetes) eingeordnet, die aus neun Arten besteht.[4] Die wissenschaftliche Erstbeschreibung stammt von Edward Blyth aus dem Jahr 1859, der ein Individuum aus dem Gebiet von Rangun im heutigen Myanmar beschrieb.[4]
Innerhalb der Art gibt es nach Wilson & Reeder 2005 neben der Nominatform Hylopetes p. phayrei mit Hylopetes p. electilis eine weitere Unterart,[4] die endemisch auf Hainan vorkommt.[2]
Das Phayre-Gleithörnchen wird aufgrund des großen Verbreitungsgebiets und der angenommen großen Bestände von der International Union for Conservation of Nature and Natural Resources (IUCN) als nicht gefährdet (least concern) eingeordnet. Konkrete Angaben über Bestandszahlen und potenzielle Gefährdungsursachen sind nicht bekannt.[3]
Das Phayre-Gleithörnchen (Hylopetes phayrei) ist eine Hörnchenart aus der Gattung der Pfeilschwanz-Gleithörnchen (Hylopetes). Es kommt in Südostasien vom Süden der Volksrepublik China bis nach Vietnams vor.
The Indochinese flying squirrel (Hylopetes phayrei), also known as Phayre's flying squirrel,[2] is a species of rodent in the family Sciuridae.[3] It is found in China, Laos, Myanmar, Thailand, and Vietnam.
The Indochinese flying squirrel (Hylopetes phayrei), also known as Phayre's flying squirrel, is a species of rodent in the family Sciuridae. It is found in China, Laos, Myanmar, Thailand, and Vietnam.
Hylopetes phayrei es una especie de roedor de la familia Sciuridae.
Se encuentran en China, Laos, Birmania, Tailandia y Vietnam.
Hylopetes phayrei Hylopetes generoko animalia da. Karraskarien barruko Sciurinae azpifamilia eta Sciuridae familian sailkatuta dago.
Hylopetes phayrei Hylopetes generoko animalia da. Karraskarien barruko Sciurinae azpifamilia eta Sciuridae familian sailkatuta dago.
Lo scoiattolo volante dell'Indocina (Hylopetes phayrei Blyth, 1859) è uno scoiattolo volante originario del Sud-est asiatico.
Attualmente, gli studiosi riconoscono due sottospecie di scoiattolo volante dell'Indocina[1]:
Il corpo dello scoiattolo volante dell'Indocina misura 14,4-17,3 cm di lunghezza e la coda è lunga 12,8-15,9 cm. La colorazione della regione dorsale è bruno-grigiastra o marrone-nera; i peli sono di colore grigio-ardesia o nero alla base e camoscio-grigiastro o marrone all'estremità. Dietro le orecchie vi sono due macchie bianche. Le regioni inferiori sono di colore camoscio chiaro. La coda è sottile alla base, ma poi si fa più larga e nuovamente sottile all'estremità; arrotondata nella parte superiore, ma appiattita in quella posteriore, è di colore variabile dal bruno-grigiastro al marrone-cannella, con l'estremità più scura.
Lo scoiattolo volante dell'Indocina vive in Myanmar, Thailandia, Vietnam nord-occidentale e Cina sud-orientale (Guangxi, Guizhou e isola di Hainan). Popola le foreste montane e quelle decidue miste, tra il livello del mare e i 1500 m di quota.
Di abitudini notturne, lo scoiattolo volante dell'Indocina vive nelle foreste, sia primarie che secondarie, nonché in aree più degradate e nei frutteti coltivati. Si nutre di frutta e nidifica nelle cavità degli alberi. Condivide gran parte dell'areale con un suo stretto parente, lo scoiattolo volante multicolore (Hylopetes alboniger).
È una specie ancora molto diffusa, e per questo la IUCN la colloca tra quelle a rischio minimo. La sottospecie di Hainan, invece, è abbastanza rara.
Lo scoiattolo volante dell'Indocina (Hylopetes phayrei Blyth, 1859) è uno scoiattolo volante originario del Sud-est asiatico.
Hylopetes phayrei is een zoogdier uit de familie van de eekhoorns (Sciuridae). De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd door Blyth in 1859.
Bronnen, noten en/of referentiesHylopetes phayrei[2][3] är en däggdjursart som först beskrevs av Edward Blyth 1859. Hylopetes phayrei ingår i släktet Hylopetes och familjen ekorrar.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]
Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4] Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan två underarter.[2]
Arten blir 145 till 195 mm lång (huvud och bål) och den har 30 till 36 mm långa bakfötter. Pälsen på ovansidan bildas av hår som är mörkgråa till svarta nära roten och ljus gråbruna till bruna på spetsen vad som ger en gråbrun pälsfärg. Undersidans päls är ljusare gråbrun och bakom varje öra finns en vit fläck. Svansen liknar en morot i formen. Den är täckt av gråbrun till kanelbrun päls som blir mörkare vid slutet. Liksom hos andra flygekorrar finns en flygmembran.[6]
Denna flygekorre förekommer i Sydostasien från södra Kina och Burma till centrala Vietnam och norra Malackahalvön. Två avskilda populationer finns längre norrut i Kina. Arten hittas även på Hainan. Den vistas i låglandet och i bergstrakter upp till 1500 meter över havet. Habitatet utgörs av olika slags skogar.[1]
Individerna är aktiva på natten och vilar på dagen i trädens håligheter. De äter frukter.[1]
Hylopetes phayrei är en däggdjursart som först beskrevs av Edward Blyth 1859. Hylopetes phayrei ingår i släktet Hylopetes och familjen ekorrar. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.
Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan två underarter.
Arten blir 145 till 195 mm lång (huvud och bål) och den har 30 till 36 mm långa bakfötter. Pälsen på ovansidan bildas av hår som är mörkgråa till svarta nära roten och ljus gråbruna till bruna på spetsen vad som ger en gråbrun pälsfärg. Undersidans päls är ljusare gråbrun och bakom varje öra finns en vit fläck. Svansen liknar en morot i formen. Den är täckt av gråbrun till kanelbrun päls som blir mörkare vid slutet. Liksom hos andra flygekorrar finns en flygmembran.
Denna flygekorre förekommer i Sydostasien från södra Kina och Burma till centrala Vietnam och norra Malackahalvön. Två avskilda populationer finns längre norrut i Kina. Arten hittas även på Hainan. Den vistas i låglandet och i bergstrakter upp till 1500 meter över havet. Habitatet utgörs av olika slags skogar.
Individerna är aktiva på natten och vilar på dagen i trädens håligheter. De äter frukter.
Sóc bay nhỏ, còn gọi là sóc bay Đông Dương, sóc bay Phayre, tên khoa học Hylopetes phayrei, là một loài động vật có vú trong họ Sóc, bộ Gặm nhấm, phân bố ở Trung Quốc, Lào, Myanma, Thái Lan, và Việt Nam. Loài này được Blyth mô tả năm 1859.[2]
Sóc bay nhỏ, còn gọi là sóc bay Đông Dương, sóc bay Phayre, tên khoa học Hylopetes phayrei, là một loài động vật có vú trong họ Sóc, bộ Gặm nhấm, phân bố ở Trung Quốc, Lào, Myanma, Thái Lan, và Việt Nam. Loài này được Blyth mô tả năm 1859.
인도차이나날다람쥐(Hylopetes phayrei)는 다람쥐과에 속하는 설치류이다.[2] 중국과 라오스, 미얀마, 태국, 베트남에서 발견된다.[1]