L'esquirol volador de patilles (Petinomys genibarbis) és una espècie de rosegador de la família dels esciúrids. Viu a Brunei, Indonèsia i Malàisia. Es tracta d'un animal nocturn i arborícola. El seu hàbitat natural són els boscos primaris i secundaris de plana. Està amenaçat per la destrucció del seu entorn per la tala d'arbres i l'expansió de l'agricultura.[1]
L'esquirol volador de patilles (Petinomys genibarbis) és una espècie de rosegador de la família dels esciúrids. Viu a Brunei, Indonèsia i Malàisia. Es tracta d'un animal nocturn i arborícola. El seu hàbitat natural són els boscos primaris i secundaris de plana. Està amenaçat per la destrucció del seu entorn per la tala d'arbres i l'expansió de l'agricultura.
Das Schnurrbart-Gleithörnchen (Petinomys genibarbis) ist ein Gleithörnchen aus der Gattung der Zwerggleithörnchen (Petinomys). Es kommt im südlichen Bereich der Halbinsel Malaysia sowie auf den Inseln Sumatra, Java und dem nördlichen Borneo vor.
Das Schnurrbart-Gleithörnchen erreicht eine Kopf-Rumpf-Länge von etwa 15,7 bis 18 Zentimetern sowie eine Schwanzlänge von etwa 17 bis 19 Zentimetern. Das Gewicht liegt bei etwa 70 bis 100 Gramm.[1] Die Rückenfärbung ist kastanienbraun im Bereich der Schultern – bei einigen Tieren auch mehr grau – und geht über den Rumpf in ein rötliches Braun und zum Schwanz in ein Graubraun über. Die Oberseite der Gleithäute ist dunkler braun. Die Bauseite variiert von weiß und cremeweiß im Bereich der Kehle bis hin zu einem lachsfarbenen Ton zum Abdomen und den Hinterbeinen.[1]
Wie alle Zwerggleithörnchen hat es eine behaarte Gleithaut, die Hand- und Fußgelenke miteinander verbindet und durch eine Hautfalte zwischen den Hinterbeinen und dem Schwanzansatz vergrößert wird. Die Gleithaut ist muskulös und am Rand verstärkt, sie kann entsprechend angespannt und erschlafft werden, um die Richtung des Gleitflugs zu kontrollieren.
Das Schnurrbart-Gleithörnchen lebt im südlichen Bereich der Halbinsel Malaysia sowie auf den Inseln Sumatra, Java und dem nördlichen Borneo in den malaysischen Bundesstaaten Sarawak und Sabah. Damit kommt es auf Teilen des Staatsgebietes von Malaysia, Indonesien sowie des Sultanats Brunei vor.[1][2]
Das Schnurrbart-Gleithörnchen lebt im tropischen Primär- und in älteren Sekundärwäldern sowie in den angrenzenden Plantagen.[1] Über die Lebensweise des Gleithörnchens liegen fast keine Daten und Beobachtungen vor. Es entspricht in seiner Lebensweise wahrscheinlich anderen Gleithörnchen und ist baumlebend, weitestgehend nachtaktiv und ernährt es sich von Pflanzen.[2][1]
Das Schnurrbart-Gleithörnchen wird als eigenständige Art innerhalb der Gattung der Zwerggleithörnchen (Petinomys) eingeordnet, die insgesamt neun Arten enthält.[3] Die wissenschaftliche Erstbeschreibung stammt von Thomas Walker Horsfield aus dem Jahr 1822 anhand eines Individuums aus dem Osten der Insel Java, Indonesien.[3] Innerhalb der Art werden keine Unterarten unterschieden,[3] die ursprünglich eigenständige Art[4] P. sagitta wurde jedoch in diese Art integriert.[1]
Das Schnurrbart-Gleithörnchen wird von der International Union for Conservation of Nature and Natural Resources (IUCN) als gefährdet („vulnerable“) gelistet.[2] Begründet wird dieser Status mit dem deutlichen Rückgang der Bestände in der Vergangenheit und absehbaren Zukunft, die größer als 30 % des Bestandes sind. Dieser wird auf den Lebensraumverlust durch die Umwandlung von Wäldern in landwirtschaftliche Flächen sowie der Holzeinschlag zurückgeführt.[2]
Das Schnurrbart-Gleithörnchen (Petinomys genibarbis) ist ein Gleithörnchen aus der Gattung der Zwerggleithörnchen (Petinomys). Es kommt im südlichen Bereich der Halbinsel Malaysia sowie auf den Inseln Sumatra, Java und dem nördlichen Borneo vor.
The whiskered flying squirrel (Petinomys genibarbis) is a species of flying squirrel. It is found in Indonesia and Malaysia.
The whiskered flying squirrel (Petinomys genibarbis) is a species of flying squirrel. It is found in Indonesia and Malaysia.
Petinomys genibarbis es una especie de roedor de la familia Sciuridae.
Se encuentran en Indonesia y Malasia.
Petinomys genibarbis Petinomys generoko animalia da. Karraskarien barruko Sciurinae azpifamilia eta Sciuridae familian sailkatuta dago.
Lo scoiattolo volante dai mustacchi (Petinomys genibarbis Horsfield, 1822) è uno scoiattolo volante originario del Sud-est asiatico.
Lo scoiattolo volante dai mustacchi ha una lunghezza testa-corpo di 16-18 cm e una coda di 15,5-18,8 cm. Le regioni superiori sono bruno-rossastre con sottopelo grigio: anteriormente sono macchiate di grigio, ma posteriormente sono rossastre; la colorazione rossastra, unita a quella grigia del sottopelo, conferisce all'animale un'insolita tinta rosata. Le regioni inferiori sono color crema o camoscio-arancio. Il patagio presenta il margine bianco. La coda è di color ruggine, con alcune striature di un marrone più scuro. Presenta peli biancastri alla base di ciascun orecchio e un caratteristico ciuffo di lunghe vibrisse sulle guance, dietro agli occhi. Le bolle timpaniche hanno un aspetto ad alveare.
Lo scoiattolo volante dai mustacchi vive nelle foreste pluviali tropicali di Sumatra, Giava, penisola malese e delle regioni settentrionali del Borneo.
Lo scoiattolo volante dai mustacchi è un animale notturno. Si incontra soprattutto nelle foreste pluviali primarie di pianura, ma anche in alcune foreste secondarie.
Lo scoiattolo volante dai mustacchi è minacciato dalla deforestazione e la IUCN lo classifica tra le specie vulnerabili.
Lo scoiattolo volante dai mustacchi (Petinomys genibarbis Horsfield, 1822) è uno scoiattolo volante originario del Sud-est asiatico.
Tupai Terbang Berjambang (bahasa Inggeris: Whiskered Flying Squirrel) ialah salah satu daripada haiwan yang terdapat di Malaysia. Nama sainsnya Petinomys genibarbis. [2]
Malaysia merupakan salah satu daripada 12 negara yang telah diiktiraf sebagai kepelbagaian raya "mega diversity" dari segi bilangan dan kepelbagaian flora dan fauna dengan 15,000 spesies pokok berbunga yang diketahui, 286 spesies mamalia, lebih 1,500 vertebrat darat, lebih 150,000 spesies invertebrat, lebih 1000 spesies rama-rama dan 12,000 spesies kupu-kupu, dan lebih 4,000 spesies ikan laut.
Tupai Terbang Berjambang boleh didapati di Malaysia.
Tupai Terbang Berjambang adalah haiwan yang tergolong dalam golongan benda hidup, alam haiwan, bertulang belakang (vertebrat), kelas Mamalia. Dalam aturan : , tergolong dalam keluarga : . Tupai Terbang Berjambang adalah haiwan berdarah panas, melahirkan anak, menjaga anak, dan mempunyai bulu di badan.
Jantung Tupai Terbang Berjambang terdiri daripada empat kamar seperti manusia. Kamar atas dikenali sebagai atrium, sementara kamar bawah dikenali sebagai ventrikel.
Sebagai mamalia, Tupai Terbang Berjambang berdarah panas, melahirkan anak, menjaga anak, dan mempunyai bulu di badan. Tupai Terbang Berjambang akan menjaga anaknya sehingga mampu berdikari.
Tupai Terbang Berjambang merupakan haiwan yang dilindungi and memerlukan lesen pemburuan.
Tupai Terbang Berjambang (bahasa Inggeris: Whiskered Flying Squirrel) ialah salah satu daripada haiwan yang terdapat di Malaysia. Nama sainsnya Petinomys genibarbis.
Malaysia merupakan salah satu daripada 12 negara yang telah diiktiraf sebagai kepelbagaian raya "mega diversity" dari segi bilangan dan kepelbagaian flora dan fauna dengan 15,000 spesies pokok berbunga yang diketahui, 286 spesies mamalia, lebih 1,500 vertebrat darat, lebih 150,000 spesies invertebrat, lebih 1000 spesies rama-rama dan 12,000 spesies kupu-kupu, dan lebih 4,000 spesies ikan laut.
Petinomys genibarbis is een zoogdier uit de familie van de eekhoorns (Sciuridae). De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd door Horsfield in 1822.
Bronnen, noten en/of referentiesPetinomys genibarbis[2][3] är en däggdjursart som först beskrevs av Thomas Horsfield 1822. Den ingår i släktet Petinomys och familjen ekorrar.[4][5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]
Pälsen på ovansidan är rödbrun med grå underull. Den är fläckig i grått på den främre delen, och i rödgult mot bakänden. Undersidan är krämfärgad till matt orangegrå. Svansen är roströd med mörkare strimmor. Flyghuden har vit kant. Kring ögonen finns en kastanjebrun ring, och bakom dem finns en tydlig tuss med långa, mustaschliknande hår. Vid öronens bas finns en fläck med vita hår. Kroppslängden är 14 till 19,5 cm, ej inräknat den 15,5 till 19 cm långa svansen, och vikten varierar mellan 52 och 110 g.[6]
Arten förekommer på södra Malackahalvön, Sumatra, norra Borneo och östra Java.[1]
Petinomys genibarbis är en nattaktiv och trädlevande art som förekommer i låglänta Dipterocarpus-skogar med höga träd, både urskog och planterad sådan, troligen även i trädodlingar.[7][1] På Malackahalvön kan den nå upp till 450 meter över havet.[6] Födan består av nötter, frukt, unga skott och löv, späda grenar samt troligtvis också bark och insekter.[7]
Efter en dräktighet på 53 dygn föder honan en unge, vilken till skillnad mot vad som är vanligt inom familjen är fullt utvecklad, seende, päls- och kloförsedd samt dessutom tämligen självständig.[6]
IUCN kategoriserar arten globalt som sårbar och populationen minskar. Främsta orsakerna är habitatförlust till följd av skogsavverkning och uppodling.[1]
Petinomys genibarbis är en däggdjursart som först beskrevs av Thomas Horsfield 1822. Den ingår i släktet Petinomys och familjen ekorrar. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Sóc bay có ria, tên khoa học Petinomys genibarbis, là một loài động vật có vú trong họ Sóc, bộ Gặm nhấm. Loài này được Horsfield mô tả năm 1822.[2] Chúng được tìm thấy ở Indonesia và Malaysia.
Sóc bay có ria, tên khoa học Petinomys genibarbis, là một loài động vật có vú trong họ Sóc, bộ Gặm nhấm. Loài này được Horsfield mô tả năm 1822. Chúng được tìm thấy ở Indonesia và Malaysia.
수염날다람쥐(Petinomys genibarbis)는 다람쥐과에 속하는 설치류이다.[2] 인도네시아와 말레이시아에서 발견된다.[1]
수염날다람쥐는 꼬리 길이 15.5~18.8cm를 제외한 몸길이가 16~18cm이고 콧수염을 갖고 있다. 등 쪽은 불그스레한 갈색을 띠는 반면에 배 쪽은 크림색을 띤다.
수마트라섬과 자와섬, 말레이 반도, 보르네오섬 북부 지역의 열대 우림에서 서식한다.
야행성 동물이다. 평야 지대 일차 우림 지역에서 주로 발견되지만 일부는 이차림에서도 서식한다.