Berylmys bowersi ye una especie de royedor de la familia Muridae.
Ye endemicu de China, India, Indonesia, Laos, Malasia, Myanmar, Tailandia, y Vietnam.
Berylmys bowersi és una espècie de rosegador de la família dels múrids. Viu a altituds d'entre 600 i 1.800 msnm a l'Índia, Indonèsia, Laos, Malàisia, Myanmar, Tailàndia, el Vietnam i la Xina. Ocupa una gran varietat d'hàbitats. Es creu que no hi ha cap amenaça significativa per a la supervivència d'aquesta espècie.[1] Aquest tàxon fou anomenat en honor del capità Alexander Bowers.[2]
Berylmys bowersi és una espècie de rosegador de la família dels múrids. Viu a altituds d'entre 600 i 1.800 msnm a l'Índia, Indonèsia, Laos, Malàisia, Myanmar, Tailàndia, el Vietnam i la Xina. Ocupa una gran varietat d'hàbitats. Es creu que no hi ha cap amenaça significativa per a la supervivència d'aquesta espècie. Aquest tàxon fou anomenat en honor del capità Alexander Bowers.
Die Bowers-Weißzahnratte (Berylmys bowersi) ist eine Säugetierart aus der Gattung der Weißzahnratten (Berylmys) innerhalb der Nagetiere (Rodentia). Sie kommt vom Süden der Volksrepublik China bis nach Südostasien und auf Sumatra vor.
Die Bowers-Weißzahnratte erreicht eine Kopf-Rumpf-Länge von 23,6 bis 28,5 Zentimetern und eine Schwanzlänge von 24,9 bis 29,2 Zentimetern bei einem Gewicht von bis zu 420 Gramm. Die Hinterfußlänge beträgt 48 bis 61 Millimeter und die Ohrlänge 32 bis 36 Millimeter.[1] Es handelt sich damit um die größte Art der Gattung. Das Rückenfell ist matt braungrau, das Bauchfell weiß. Der Schwanz ist etwas länger als der Restkörper, er ist meistens dunkelbraun mit einer weißen Spitze oder gleichmäßig dunkelbraun. Die Oberseite der Vorder- und Hinterfüße ist ebenfalls dunkelbraun, die Zehen und Seiten sind jedoch weiß. Die Weibchen besitzen vier Paar Zitzen, von denen je eines im Brust- und Bauchbereich und zwei in der Leistengegend sitzen.[1] Der Schädel hat eine Länge von 52,0 bis 58,5 Millimeter.[1]
Die Bowers-Weißzahnratte kommt vom Süden der Volksrepublik China bis in den Nordosten Indiens und nach Südostasien sowie auf Sumatra vor. In China ist sie nur im südlichen Yunnan und Sichuan sowie in Zhejiang und Fujian nachgewiesen.[1] In Südostasien lebt sie im nördlichen bis zentralen Myanmar, Thailand, dem nördlichen Laos, Vietnam, der malaiischen Halbinsel sowie im Norden der zu Indonesien gehörenden Insel Sumatra, wo sie in Medan nachgewiesen wurde.[2] Die Höhenverbreitung reicht von etwa 800 bis etwa 1800 Metern.[2]
Die Bowers-Weißzahnratte lebt vor allem in Primärwaldgebieten des unteren Berglandes, kann jedoch auch in Sekundärwald und Gebüschen vorkommen, gelegentlich tritt sie in landwirtschaftlich genutzten Flächen und an Waldrändern auf. Sie ist nachtaktiv und vorwiegend bodenlebend, kann jedoch auch klettern. Den Tag verbringt sie in großen unterirdischen Bauen, die sie vor allem zwischen Felsen, unter Holzstapeln und Baumwurzeln oder entlang von Bachläufen und Wegen gräbt. Die Art ernährt sich vorwiegend herbivor von Früchten und Samen, sie kann jedoch auch Insekten und Schnecken fressen.[1]
Die Bowers-Weißzahnratte wird als eigenständige Art innerhalb der Weißzahnratten (Gattung Berylmys) eingeordnet, die aus vier Arten besteht.[3] Die wissenschaftliche Erstbeschreibung erfolgte durch den Zoologen John Anderson im Jahr 1878 aus den Kakhyen Hills im Süden der chinesischen Provinz Yunnan.[3] Er ordnete die Art den Mäusen der Gattung Mus als Mus bowersii zu.[4]
Benannt wurde die Art nach dem Händler und Schiffseigner Captain Alexander Bowers, der wahrscheinlich 1868 an der Durchführung der Expedition von Edward Sladen durch Birma (heute Myanmar) nach China beteiligt war, auf der auch Anderson mitreiste.[5]
Die Art wird von der International Union for Conservation of Nature and Natural Resources (IUCN) als nicht gefährdet (least concern) gelistet. Begründet wird dies mit dem großen Verbreitungsgebiet, den großen Beständen der Art zumindest in Regionen mit hinreichenden Baumbeständen und dem Vorkommen in zahlreichen Schutzgebieten. Bestandsgefährdende Risiken für die Art sind nicht bekannt, in einigen Teilen des Verbreitungsgebiets könnte der Waldverlust regional eine Bedrohung darstellen.[2]
Die Bowers-Weißzahnratte (Berylmys bowersi) ist eine Säugetierart aus der Gattung der Weißzahnratten (Berylmys) innerhalb der Nagetiere (Rodentia). Sie kommt vom Süden der Volksrepublik China bis nach Südostasien und auf Sumatra vor.
Bower's white-toothed rat (Berylmys bowersi) is a species of rodent in the family Muridae native to southeast Asia.
The species is found in China, India, Indonesia, Laos, Malaysia, Myanmar, Thailand, and Vietnam. It occurs in a wide variety of habitats, including plantations, subtropical and montane forests, cultivated fields, shrubland, and disturbed forests. While patchily distributed, it is common and locally abundant.[1]
Bower's white-toothed rat (Berylmys bowersi) is a species of rodent in the family Muridae native to southeast Asia.
Berylmys bowersi es una especie de roedor de la familia Muridae. Es conocido vulgarmente como Rata de dientes blancos de Bower.
Se encuentra sólo en China, India, Indonesia, Laos, Malasia, Birmania, Tailandia, y Vietnam.
Berylmys bowersi es una especie de roedor de la familia Muridae. Es conocido vulgarmente como Rata de dientes blancos de Bower.
Berylmys bowersi Berylmys generoko animalia da. Karraskarien barruko Murinae azpifamilia eta Muridae familian sailkatuta dago.
Berylmys bowersi Berylmys generoko animalia da. Karraskarien barruko Murinae azpifamilia eta Muridae familian sailkatuta dago.
Berylmys bowersi (Anderson, 1879) è un roditore della famiglia dei Muridi diffuso in India, Cina, Indocina e Indonesia.[1][2]
Roditore di grandi dimensioni, con lunghezza della testa e del corpo tra 210 e 285 mm, la lunghezza della coda tra 240 e 310 mm, la lunghezza del piede tra 49 e 57 mm, la lunghezza delle orecchie tra 26 e 32 mm e un peso fino a 550 g.[3]
La pelliccia è fine, ruvida e rigida, ma priva di peli spinosi. Il colore delle parti superiori è grigio-brunastro opaco, le parti ventrali sono bianche. Le orecchie sono grandi e prive di peli. Il dorso delle zampe è marrone scuro, mentre i lati dei piedi e le dita sono bianchi. La coda è più lunga della testa e del corpo, cosparsa di pochi peli bruni, uniformemente marrone scuro con l'estremità bianca. Sono presenti circa 6 anelli di scaglie per centimetro. Le femmine hanno un paio di mammelle pettorali, un paio post-ascellari e due paia inguinali. Il numero cromosomico è 2n=40 FN=64.
È una specie terricola. Costruisce tane e cunicoli in campi coltivati, foreste e boscaglie.
Si nutre di parti vegetali, inclusa la frutta, e più raramente insetti e lumache.
Le femmine danno alla luce 2-5 piccoli alla volta. L'aspettativa di vita allo stato selvatico è di circa 6 mesi, mentre in cattività raggiunge i 3 anni.
Questa specie è diffusa in India, Cina, Indocina e Sumatra.
Vive in diversi tipi di habitat, dalle foreste montane sub-tropicali e temperate, alle boscaglie e alle coltivazioni tra 600 e 1.800 metri di altitudine.
Sono state riconosciute 3 sottospecie:
La IUCN Red List, considerato il vasto areale, la presenza in diverse aree protette e la popolazione localmente abbondante,, classifica M.bowersi come specie a rischio minimo (LC).[1]
Berylmys bowersi (Anderson, 1879) è un roditore della famiglia dei Muridi diffuso in India, Cina, Indocina e Indonesia.
Tikus Bulu Kasar (bahasa Inggeris: Bower's White-Toothed Rat atau Bower's Rat), nama saintifiknya (Berylmys bowersi) ialah spesies rodensia dalam keluarga Muridae. Tikus Bulu Kasar dijumpai di China, India, Indonesia, Laos, Malaysia, Myanmar, Thailand, dan Vietnam.
Tikus Bulu Kasar (bahasa Inggeris: Bower's White-Toothed Rat atau Bower's Rat), nama saintifiknya (Berylmys bowersi) ialah spesies rodensia dalam keluarga Muridae. Tikus Bulu Kasar dijumpai di China, India, Indonesia, Laos, Malaysia, Myanmar, Thailand, dan Vietnam.
Berylmys bowersi is een knaagdier uit het geslacht Berylmys dat voorkomt in Noordoost-India, Noord- en Midden-Myanmar, Yunnan, Guangxi, Fujian en Zuid-Anhui (Zuidoost-China), Noord-Laos, Vietnam, Noord-Thailand, op het schiereiland Malakka (inclusief het Thaise deel ten zuiden van de Landengte van Kra) en Medan op Noord-Sumatra (Indonesië).[2] Er zijn Pleistocene fossielen bekend uit Sichuan en Guizhou.[3] B. bowersi komt voor op 150 tot 2600 m hoogte.[4]
B. bowersi is de grootste soort van het geslacht. Daarnaast is het de enige soort met vier paren van mammae. De kop-romplengte bedraagt 228 tot 300 mm, de staartlengte 240 tot 310 mm, de achtervoetlengte 52 tot 61 mm, de oorlengte 27 tot 37 mm en het gewicht 270 tot 650 gram.[4]
De typelocatie is Hotha in de Chinese provincie Yunnan. Deze soort heeft de volgende zes synoniemen: latouchei Thomas, 1897; ferreocanus Miller, 1900; lactiventer Kloss, 1918; wellsi Thomas, 1921; en totipes Tien, 1966. Er is een aantal kenmerken die geografisch variëren binnen deze soort, waaronder de aanwezigheid en grootte van een witte staartpunt en de schedelgrootte. Exemplaren uit Noordoost-India en Myanmar hebben een witte staartpunt van ongeveer een vijfde van de totale staartlengte. De dieren uit Malakka (inclusief Zuid-Thailand) hebben een lange witte staartpunt, de helft tot twee derde van de staart. Andere populaties hebben een volledig bruine staart. De weinige exemplaren uit Noord-Thailand en Noord-Laos zijn iets kleiner dan de dieren uit andere populaties. De Maleise populaties hebben daarnaast nog een langere palatale brug en een kortere bulla dan andere populaties.[4]
Bronnen, noten en/of referentiesBerylmys bowersi é uma espécie de roedor da família Muridae.
Pode ser encontrada nos seguintes países: China, Índia, Indonésia, Laos, Malásia, Myanmar, Tailândia e Vietname.
Berylmys bowersi é uma espécie de roedor da família Muridae.
Pode ser encontrada nos seguintes países: China, Índia, Indonésia, Laos, Malásia, Myanmar, Tailândia e Vietname.
Berylmys bowersi[2][3] är en däggdjursart som först beskrevs av Anderson 1879. Berylmys bowersi ingår i släktet Berylmys och familjen råttdjur.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade.[4]
Arten är med en kroppslängd (huvud och bål) av 235 till 300 mm, med en 240 till 310 mm lång svans och med en vikt av 270 till 650 g en stor gnagare. Den har 52 till 61 mm långa bakfötter och 27 till 37 mm stora öron. Pälsen på ovansidan bildas av styva hår som har en mörkgrå till gråbrun färg och undersidan är täckt av vit päls. Beroende på utbredning kan svansen vara helt mörk eller ljusare på undersidan eller vitaktig efter hälften. På fötternas ovansida finns mörkbrun päls och andra delar av fötterna är vita. Honor har två par spenar.[6]
Detta råttdjur förekommer i Sydostasien från södra Kina och Burma över Laos och Thailand till norra Malackahalvön. Dessutom finns isolerade populationer i södra Vietnam, på södra Malackahalvön och på nordöstra Sumatra. I bergstrakter når Berylmys bowersi 1800 meter över havet. Habitatet utgörs av skogar, buskskogar och jordbruksmark.[1]
Berylmys bowersi gräver komplexa tunnelsystem och är främst nattaktiv. Den äter gröna växtdelar och frukter som sällan kompletteras med insekter och andra ryggradslösa djur.[6]
Berylmys bowersi är en däggdjursart som först beskrevs av Anderson 1879. Berylmys bowersi ingår i släktet Berylmys och familjen råttdjur. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Inga underarter finns listade.
Arten är med en kroppslängd (huvud och bål) av 235 till 300 mm, med en 240 till 310 mm lång svans och med en vikt av 270 till 650 g en stor gnagare. Den har 52 till 61 mm långa bakfötter och 27 till 37 mm stora öron. Pälsen på ovansidan bildas av styva hår som har en mörkgrå till gråbrun färg och undersidan är täckt av vit päls. Beroende på utbredning kan svansen vara helt mörk eller ljusare på undersidan eller vitaktig efter hälften. På fötternas ovansida finns mörkbrun päls och andra delar av fötterna är vita. Honor har två par spenar.
Detta råttdjur förekommer i Sydostasien från södra Kina och Burma över Laos och Thailand till norra Malackahalvön. Dessutom finns isolerade populationer i södra Vietnam, på södra Malackahalvön och på nordöstra Sumatra. I bergstrakter når Berylmys bowersi 1800 meter över havet. Habitatet utgörs av skogar, buskskogar och jordbruksmark.
Berylmys bowersi gräver komplexa tunnelsystem och är främst nattaktiv. Den äter gröna växtdelar och frukter som sällan kompletteras med insekter och andra ryggradslösa djur.
Berylmys bowersi là một loài động vật có vú trong họ Chuột, bộ Gặm nhấm. Loài này được Anderson mô tả năm 1879.[1]
Berylmys bowersi là một loài động vật có vú trong họ Chuột, bộ Gặm nhấm. Loài này được Anderson mô tả năm 1879.
青毛鼠(学名:Berylmys bowersi)为鼠科巨鼠属的动物,分布于中国、印度、印尼、老挝、马来西亚、缅甸、泰国和越南。在中国大陆,分布于广西、西藏、贵州、安徽、云南、四川、江苏、广东、福建、湖南等地,多见于森林、田野。该物种的模式产地在云南户撒。[1]
青毛鼠(学名:Berylmys bowersi)为鼠科巨鼠属的动物,分布于中国、印度、印尼、老挝、马来西亚、缅甸、泰国和越南。在中国大陆,分布于广西、西藏、贵州、安徽、云南、四川、江苏、广东、福建、湖南等地,多见于森林、田野。该物种的模式产地在云南户撒。
보워흰이빨쥐(Berylmys bowersi)는 쥐과에 속하는 설치류의 일종이다.[2] 중국과 인도, 인도네시아, 라오스, 미얀마, 태국, 베트남에서 발견된다.[1]
대형 설치류로 꼬리 길이 240~310mm를 제외한 몸길이가 210~285mm에 이른다. 발 길이는 49~57mm, 귀 길이는 26~32mm, 몸무게는 최대 550g이다.[3] 털은 가늘고 거칠며 떳떳하지만 가시털은 없다. 등 쪽은 흐릿한 갈색빛 회색이지만 배 쪽은 희다. 귀는 크고 털이 없다. 핵형은 2n=40, FN=64이다.
땅 위에서 주로 생활하는 육상성 동물이다. 경작지와 숲, 관목 지대에 굴을 파고 지낸다. 먹이는 꽃을 포함한 식물이지만 드물게 곤충이나 달팽이를 먹는다. 한 번에 2~5마리의 새끼를 낳는다. 기대 수명은 야생에서 약 6개월이지만 포획 상태에서 최대 3년이다.
인도와 중국, 인도차이나, 수마트라섬에 널리 분포한다. 해발 600m와 1,800m 사이의 아열대와 온대 산지림, 관목 지대, 농경지 등의 다양한 서식지에서 서식한다.