Siphlonuridae, also known as the primitive minnow mayfly is a family of insects belonging to the order Ephemeroptera.
The family is divided into the following genera:
The labrum (upper lip) is not notched in the middle; the antennae are shorter than twice the width of the head; the maxillae on the underside of the head lack prominent rows of golden spines; the abdominal gills are rounded and similar to each other in structure; 3 long slender filaments at the end of the body are about equally long.
Siphlonuridae, also known as the primitive minnow mayfly is a family of insects belonging to the order Ephemeroptera.
Siphlonuridae es una familia de insectos efemerópteros de la superfamilia Baetoidea.[1]
La familia se divide en los siguientes géneros:[2]
Datos: Q660724
Multimedia:
Especies: Siphlonuridae
Siphlonuridae es una familia de insectos efemerópteros de la superfamilia Baetoidea.
Kaldapäeviklased (Siphlonuridae) on ühepäevikuliste seltsi kuuluv putukate sugukond.
Eestis on vähemalt 3 liiki:
Les Siphlonuridae forment une famille d'insectes appartenant à l'ordre des éphéméroptères.
Selon ITIS :
Les Siphlonuridae forment une famille d'insectes appartenant à l'ordre des éphéméroptères.
Siphlonuridae è una famiglia di insetti dell'ordine Ephemeroptera comprendente circa 175 specie di effimere.
Hanno ali anteriori molto strette e un'apertura alare di 5 cm.
Le ninfe sono agili nel nuoto e, raggiunto il completo sviluppo, emergono dall'acqua e si posano su una pietra o su un fusto.
In tutto il mondo, soprattutto nell'emisfero boreale; in acque correnti e nelle loro vicinanze.
Siphlonuridae è una famiglia di insetti dell'ordine Ephemeroptera comprendente circa 175 specie di effimere.
Zomereendagsvliegen (Siphlonuridae) zijn een familie van haften (Ephemeroptera).
De vleugelspanwijdte bedraagt 5 cm. Het dier heeft smalle voorvleugels en grote, opgerichte achtervleugels. De nimfen kunnen goed zwemmen, maar als ze zijn volgroeid, verlaten ze via een steen of stengel het water.
Deze familie komt wereldwijd voor op het noordelijk halfrond, meestal in of bij stromend water.
De familie Siphlonuridae omvat de volgende geslachten:
Zomereendagsvliegen (Siphlonuridae) zijn een familie van haften (Ephemeroptera).
Fliksidedøgnfluer eller svømmedøgnfluer (Siphlonuridae) er en familiegruppe av døgnfluene. Nymfene er kjent for å svømme fritt i vannmassene. Ved klekking vil subimagostadiet flyte opp til overflaten, hvorpå døgnfluen svømmer inn til land. Dette har bidratt til gruppens norske navn, svømmedøgnfluer.
Middelsstore, slanke døgnfluer, oftest brunlige på farge. Hodet er forholdsvis stort, hos hannen med store, oppsvulmede fasettøyne. Vingene er lange og temmelig smale, som oftest glassklare, med markerte, mørke årer. Fra den bakerste lengdeåren i forvingen går det flere, korte, bølgete tverr-årer til bakkanten. Beina er spinkle, frambeina lange og tynne, bakfoten (tarsen) er lengre enn leggen (tibia). De voksne dyrene har to lange haletråder. Nymfene (najadene) er avlange, omtrent spoleformede, vanligvis gulbrune. Hodet har ganske store, runde fasettøyne. Langs bakkroppssidene har de bladformede trakégjeller med tydelige, mørke trakéer. De har tre sylindriske haletråder som er kortere enn bakkroppen.
Denen familien lever mest i sakteflytende elver. Nymfene er aktive svømmere.
Fliksidedøgnfluer tilhører gruppen insekter med ufullstendig forvandling, som betyr at den ikke har et puppestadium mellom nymfestadiet og «Fluestadiet» (imago). Døgnfluenes livssyklus er enestående i dyreriket på grunn et mellomstadie kalt subimago som ingen andre kjente insektsgrupper gjennomgår. Fluefiskere kaller dette stadiet for dun (Eng.). Ved klekking vil subimagostadiet flyte opp til overflaten, hvorpå døgnfluen svømmer inn til land. Der kryper den opp i vegetasjonen før imago klekkes.
I Norge er det 5 arter. I 1993 ble det i bladet Insekt-Nytt, publisert en liste[1], med forslag til norske navn på døgnfluene. Norsk entomologisk forenings foreslåtte navn står først i listen, andre norske navn er skrevet inn bak. Det forvirrende med norske navn er at ulike bøker bruker ulike navn og navnene kan variere med dialektene. De fleste nummer av InsektNytt kan lastes ned og leses på siden til Norsk Entomologisk forening [1].
Norsk entomologisk forening har også utgitt en rekke Insekttabeller. Dette er små og billige hefter der en kan bestemme insekter til artsnivå. Et av heftene (se kilde) tar for seg døgnfluelarvene.
Nomenklaturen følger Puthz.[2] Familien Ameletidae har før blitt regbet til denne familien.
Fliksidedøgnfluer eller svømmedøgnfluer (Siphlonuridae) er en familiegruppe av døgnfluene. Nymfene er kjent for å svømme fritt i vannmassene. Ved klekking vil subimagostadiet flyte opp til overflaten, hvorpå døgnfluen svømmer inn til land. Dette har bidratt til gruppens norske navn, svømmedøgnfluer.
Simdagsländor (Siphlonuridae) är en familj i insektsordningen dagsländor som innehåller omkring 175 kända arter.
Simdagsländor förekommer över hela världen, men är vanligast på det norra halvklotet. Det övervägande antalet arter i familjen är medelstora till stora dagsländor med en vingbredd på upp till 5 centimeter. Som fullbildade insekterna hittas de som många andra dagsländor ofta i närheten av vatten.
Nymferna, som lever fritt i vattnet, är aktiva simmare och kan utvecklas i både lugnare och mer strömmande vatten. När de når det sista nymfstadiet lämnar de vattnet, genom att krypa upp på en sten eller växtstjälk, och där ömsar de sedan hud och omvandlas till subimago. Efter en kort tid sker ytterligare en hudömsning och subimagon omvandlas till en fullbildad insekt, imago.
Wikispecies har information om simdagsländor.
Denna insekts-relaterade djurartikel saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra sådan.
Simdagsländor (Siphlonuridae) är en familj i insektsordningen dagsländor som innehåller omkring 175 kända arter.
Simdagsländor förekommer över hela världen, men är vanligast på det norra halvklotet. Det övervägande antalet arter i familjen är medelstora till stora dagsländor med en vingbredd på upp till 5 centimeter. Som fullbildade insekterna hittas de som många andra dagsländor ofta i närheten av vatten.
Nymferna, som lever fritt i vattnet, är aktiva simmare och kan utvecklas i både lugnare och mer strömmande vatten. När de når det sista nymfstadiet lämnar de vattnet, genom att krypa upp på en sten eller växtstjälk, och där ömsar de sedan hud och omvandlas till subimago. Efter en kort tid sker ytterligare en hudömsning och subimagon omvandlas till en fullbildad insekt, imago.
Длиннолапые подёнки[1] (лат. Siphlonuridae) — семейство насекомых из отряда подёнок (Ephemeroptera). Длина тела имаго у разных представителей варьирует от 7 до 25 мм. Личинки живут в зарослях водных растений. Представители этого семейства населяют Голарктический регион.
Длиннолапые подёнки (лат. Siphlonuridae) — семейство насекомых из отряда подёнок (Ephemeroptera). Длина тела имаго у разных представителей варьирует от 7 до 25 мм. Личинки живут в зарослях водных растений. Представители этого семейства населяют Голарктический регион.
