Other Physical Features: endothermic ; bilateral symmetry
Perception Channels: tactile ; chemical
Key Reproductive Features: gonochoric/gonochoristic/dioecious (sexes separate); sexual
Dasyproctidae zo ur c'herentiad e rummatadur ar bronneged. Ennañ emañ an agoutied hag an akouchied, krignerien eus Suamerika.
2 c'henad gant spesadoù bev hiziv an deiz zo er c'herentiad:
Gant skiantourien 'zo e vez lakaet spesadoù Dasyproctidae ha Cuniculidae er c'herentiad Agoutidae.
Dasyproctidae zo ur c'herentiad e rummatadur ar bronneged. Ennañ emañ an agoutied hag an akouchied, krignerien eus Suamerika.
Els dasipròctids (Dasyproctidae) són una família de grans rosegadors sud-americans que inclou els agutins i agutins verds. El seu pelatge és vermellós o d'un color fosc per dalt i més pàlid per sota. Són animals herbívors i sovint s'alimenten de fruita madura que cau dels arbres. Viuen en caus i, com els esquirols, enterren una part del seu aliment per a consumir-lo més tard.[1]
Els dasipròctids (Dasyproctidae) són una família de grans rosegadors sud-americans que inclou els agutins i agutins verds. El seu pelatge és vermellós o d'un color fosc per dalt i més pàlid per sota. Són animals herbívors i sovint s'alimenten de fruita madura que cau dels arbres. Viuen en caus i, com els esquirols, enterren una part del seu aliment per a consumir-lo més tard.
Agutis und Acouchis (Dasyproctidae) sind eine Säugetierfamilie aus der Ordnung der Nagetiere. Die Systematik ist jedoch umstritten, oft werden zu dieser Gruppe auch noch die Pakas (Cuniculus) dazugezählt. Genetische Untersuchungen haben jedoch gezeigt, dass sie nicht allzu nahe mit diesen verwandt sind.
Es gibt zwei Gattungen:
Pakas und Agutis ähneln sich im Körperbau und im Aufbau der Zähne, die Unterschiede liegen im gefleckten Fell der Pakas gegenüber dem einfärbigen Fell der Agutis, in der Anzahl der Zehen der Vorderfüße (Agutis haben drei funktionale Zehen, Pakas vier) und in Details im Bau des Schädels.
Alle Arten dieser Familie sind auf Mittel- und Südamerika beschränkt. Sie haben stämmige Körper mit kräftigen Beinen, die in hufartigen Krallen enden und zum Laufen geeignet sind.
Agutis und Acouchis (Dasyproctidae) sind eine Säugetierfamilie aus der Ordnung der Nagetiere. Die Systematik ist jedoch umstritten, oft werden zu dieser Gruppe auch noch die Pakas (Cuniculus) dazugezählt. Genetische Untersuchungen haben jedoch gezeigt, dass sie nicht allzu nahe mit diesen verwandt sind.
Es gibt zwei Gattungen:
Agutis (Dasyprocta) Acouchis, auch als Zwerg- oder Geschwänzte Agutis bezeichnet (Myoprocta)Pakas und Agutis ähneln sich im Körperbau und im Aufbau der Zähne, die Unterschiede liegen im gefleckten Fell der Pakas gegenüber dem einfärbigen Fell der Agutis, in der Anzahl der Zehen der Vorderfüße (Agutis haben drei funktionale Zehen, Pakas vier) und in Details im Bau des Schädels.
Alle Arten dieser Familie sind auf Mittel- und Südamerika beschränkt. Sie haben stämmige Körper mit kräftigen Beinen, die in hufartigen Krallen enden und zum Laufen geeignet sind.
Dasyproctidae es un familia de Hystricognathi.
Dasyproctidae is a family of large South American rodents, comprising the agoutis and acouchis.[1] Their fur is a reddish or dark colour above, with a paler underside. They are herbivorous, often feeding on ripe fruit that falls from trees. They live in burrows, and, like squirrels, will bury some of their food for later use.[2]
Dasyproctids exist in Central and South America, which are the tropical parts of the New World. The fossil record of this family can be traced back to the Late Oligocene (Deseadan in the SALMA classification).
As with all rodents, members of this family have incisors, pre-molars, and molars, but no canines. The cheek teeth are hypsodont and flat-crowned.
Fossil taxa follow McKenna and Bell,[3] with modifications following Kramarz.[4]
The pacas (genus Cuniculus) are placed by some authorities[3][5] in Dasyproctidae, but molecular studies have demonstrated they do not form a monophyletic group.[6]
Dasyproctidae is a family of large South American rodents, comprising the agoutis and acouchis. Their fur is a reddish or dark colour above, with a paler underside. They are herbivorous, often feeding on ripe fruit that falls from trees. They live in burrows, and, like squirrels, will bury some of their food for later use.
Dasyproctids exist in Central and South America, which are the tropical parts of the New World. The fossil record of this family can be traced back to the Late Oligocene (Deseadan in the SALMA classification).
As with all rodents, members of this family have incisors, pre-molars, and molars, but no canines. The cheek teeth are hypsodont and flat-crowned.
Los dasipróctidos (Dasyproctidae) son una familia de roedores histricomorfos propios de Suramérica que comprende dos géneros vivos, Dasyprocta y Myoprocta;[1] este último se distingue por su menor tamaño.
Además, hay varios géneros extintos:
El género Cuniculus (= Agouti) fue clasificado antiguamente en esta familia, pero en la actualidad se clasifica en una familia propia, Cuniculidae.[1][3]
Los dasipróctidos (Dasyproctidae) son una familia de roedores histricomorfos propios de Suramérica que comprende dos géneros vivos, Dasyprocta y Myoprocta; este último se distingue por su menor tamaño.
Aguutilased (Dasyproctidae) on sugukond närilisi.
Nende levila on Kesk- ja Lõuna-Ameerikas.
Aguutilased (Dasyproctidae) on sugukond närilisi.
Nende levila on Kesk- ja Lõuna-Ameerikas.
Dasyproctidae Hego Amerikako karraskari familia bat da, aguti eta acuchi izen arrunta duten animaliak barnebiltzen dituena. Euren larrua gorrixka da, ilunagoa delarik bizkarra sabela baino. Belarjaleak dira, batzuetan zuhaitzetatik erortzen den fruitu helduak ere jaten dituztelarik. Zuloetan bizi dira, katagorriak bezala, eta neguan janaria eskuratzeko urtean zehar gordetzen dute zuloetan.
Eta honako genero fosilak:
Dasyproctidae Hego Amerikako karraskari familia bat da, aguti eta acuchi izen arrunta duten animaliak barnebiltzen dituena. Euren larrua gorrixka da, ilunagoa delarik bizkarra sabela baino. Belarjaleak dira, batzuetan zuhaitzetatik erortzen den fruitu helduak ere jaten dituztelarik. Zuloetan bizi dira, katagorriak bezala, eta neguan janaria eskuratzeko urtean zehar gordetzen dute zuloetan.
Agutit eli kultajänikset (Dasyproctidae) on pitkäkoipisten jyrsijöiden heimo.
Aikuiset agutit ovat 30–40 cm pitkiä. Niiden häntä on 1,5-senttinen töpö. Takajalassa on kolme varvasta, jotka päättyvät kaviomaiseen kynteen. Väritys vaihtelee tummanruskeasta kullankeltaiseen.
Agutien levinneisyysaluetta ovat Meksiko, Väli-Amerikka, Brasilia ja pienet Antillit. Ne syövät pääasiassa kasviperäistä ravintoa, mutta ravinnoksi kelpaavat myös hyönteiset ja jopa pikkulinnut.
Ihminen on siirtoistuttanut muutamaa agutilajia niiden luontaisten elinalueiden ulkopuolelle Karibianmerelle. Etelä-Amerikan pohjoisosista ja Pieniltä Antilleilta kotoisin olevaa Dasyprocta leporina-lajia on viety Neitsytsaarille, meksikolaista D. mexicana-lajia Kuubaan ja eteläamerikkalaista D. punctata-lajia Kuubaan ja Caymansaarille.[1]
Naaras kantaa kolme kuukautta ja synnyttää kerrallaan kaksi poikasta.
Agutit eli kultajänikset (Dasyproctidae) on pitkäkoipisten jyrsijöiden heimo.
Agoutis, Acouchis
Dasyproctidae est une famille de mammifères de l'ordre des Rongeurs qui rassemble les agoutis et les acouchis. Ce sont de mammifères terrestres d'Amérique, de taille moyenne. Il ne faut pas confondre ces animaux avec l'ancien genre Agouti qui regroupe les pacas.
Cette famille a été décrite pour la première fois en 1838 par le zoologiste Charles-Lucien Bonaparte (1803-1857), l'un des neveux de Napoléon Bonaparte.
Selon Mammal Species of the World (version 3, 2005) (3 mai 2013)[2], ITIS (3 mai 2013)[1] et NCBI (3 mai 2013)[3] :
Selon Paleobiology Database (3 mai 2013)[4] :
La classification de ces rongeurs a été longtemps débattue[2].
En 1997, ce groupe de rongeurs avait été classé par McKenna and Bell comme formant la sous-famille des Dasyproctinae, famille des Agoutidés, et plusieurs auteurs incluaient les Cuniculidae avec eux. D'autres, comme Starrett en 1967, classaient ces Cuniculidae dans les Dasyproctidae, comme formant la sous-famille des Cuniculinae [2].
Toutefois, les données moléculaires montrent qu'il s'agit plus certainement de deux familles à part entière et distinctes : les Dasyproctidae d'une part et les Cuniculidae d'autre part[2].
En 1982 et en 1997, Woods et McKenna & Bell classaient respectivement, quant à eux, ces deux familles dans une super-famille : les Cavioidea (dans le micro-ordre des Caviomorpha)[2].
Agoutis, Acouchis
Dasyproctidae est une famille de mammifères de l'ordre des Rongeurs qui rassemble les agoutis et les acouchis. Ce sont de mammifères terrestres d'Amérique, de taille moyenne. Il ne faut pas confondre ces animaux avec l'ancien genre Agouti qui regroupe les pacas.
Cette famille a été décrite pour la première fois en 1838 par le zoologiste Charles-Lucien Bonaparte (1803-1857), l'un des neveux de Napoléon Bonaparte.
I Dasiprottidi (Dasyproctidae Bonaparte, 1838) sono una famiglia di Roditori, del sottordine degli Istricomorfi alla quale appartengono gli aguti e gli acouchy.
Questa famiglia comprende roditori di grosse dimensioni con un peso fino a 4 kg.
Il cranio è particolarmente allungato talvolta con una cresta sagittale. Le ossa pre-mascellari e nasali si proiettano in avanti ben oltre gli incisivi. Le arcate zigomatiche sono relativamente delicate, la bolla timpanica non è particolarmente rigonfia. La mandibola è di tipo istricognato (Fig.1) mentre la disposizione del massetere è di tipo istricomorfo (Fig.2). Il foro infra-orbitale è ingrandito ma privo di fessure separate per il passaggio di fasce nervose. I denti masticatori sono quattro in ogni semi-arcata, sono fortemente ipsodonti ed hanno la superficie occlusale piatta, con diverse pieghe che rimangono isolate tra loro con l'usura dello smalto. Gli incisivi sono relativamente sottili. La clavicola è rudimentale o assente.
Il corpo è snello ed aggraziato, gli arti sono allungati e sottili con quelli posteriori più lunghi, adattamento ad uno stile di vita cursorio. L'andatura è digitigrada. La pelliccia è corta, ruvida, densa e diventa più lunga sulla groppa. La testa è grande, le orecchie sono relativamente corte, rotonde ed esposte mentre gli occhi sono grandi. I piedi possiedono tre dita funzionali, le zampe anteriori quattro, con il pollice ridotto. Gli artigli sono lunghi, larghi ed affilati simili a dei piccoli zoccoli. La coda è corta oppure ridotta ad un tubercolo. Le femmine hanno quattro paia di mammelle addominali.
Questa famiglia è diffusa nelle regioni tropicali del Continente americano dal Messico meridionale fino al Brasile meridionale e alle Piccole Antille.
Vivono nelle foreste, zone coltivate e nelle radure e si cibano soprattutto di foglie, radici e frutti.
Poiché per raggiungere i loro luoghi preferiti di pascolo tendono a seguire sempre gli stessi percorsi, dalle loro tane sotterranee si dipartono veri e propri sentieri in varie direzioni, che questi animali hanno tracciato con il passare del tempo e che possono misurare anche centinaia di metri.
La famiglia si suddivide 2 generi:[1]
La famiglia è presente in America meridionale dall'Oligocene.
I Dasiprottidi (Dasyproctidae Bonaparte, 1838) sono una famiglia di Roditori, del sottordine degli Istricomorfi alla quale appartengono gli aguti e gli acouchy.
Agutiniai (Dasyproctidae) – graužikų (Rodentia) šeima, kuriai priklauso vidutinio dydžio, trumpa uodega, greitakojai gyvūnai, paplitę Pietų Amerikoje.
Šeimoje 3 gentys ir 14 rūšių:
De agoeti's en acouchy's (Dasyproctidae) vormen een familie van Zuid-Amerikaanse knaagdieren.
Het zijn vrij grote knaagdieren met een ruwe, egale vacht. Ze hebben korte staarten en lange poten.
Het zijn verborgen levende dagdieren. Ze leven voornamelijk van afgevallen noten en vruchten en van de groene plantendelen. Ze leven in kleine sociale groepen, bestaande uit een paartje met hun jongen.
Ze komen voor in Midden- en Zuid-Amerika, van Zuid-Mexico tot Zuid-Brazilië. Het zijn grondbewoners die leven in bossen, struikgebieden en savannes.
Agoeti's en acouchy's zijn belangrijke prooidieren voor verscheidene roofdieren als de ocelot en de boshond. De soorten worden ook door mensen bejaagd voor het vlees. De dieren worden gedood tijdens expedities en dode agoeti's worden in Zuid-Amerika op de lokale markten of langs de weg aangeboden.
Er zijn twee geslachten, Dasyprocta (de agoeti's) en Myoprocta (de acouchy's), en 13 soorten. Soms worden ook de paca's (Cuniculidae) tot deze familie gerekend, of worden de Dasyproctidae als een onderfamilie van de Cunciculidae beschouwd. Samen worden de agoeti's en acouchy's ook wel waterhazen genoemd, hoewel het geen hazen zijn en ze niet zijn aangepast aan het leven in of bij het water.
De agoeti's en acouchy's (Dasyproctidae) vormen een familie van Zuid-Amerikaanse knaagdieren.
Agutiowate[2] (Dasyproctidae) – rodzina ssaków z rzędu gryzoni. Obejmuje 2 rodzaje z 13 gatunkami znanych pod nazwami aguti i akuczi. Żyją w Ameryce Środkowej i Południowej, w lasach, na sawannach i polach. Niektóre introdukowano w Indiach Zachodnich. Kopalne formy znalezione i znane od okresu oligocenu.
Mają wydłużone ciało, krótkie okrągłe uszy, worki policzkowe, długie kończyny zakończone pazurami w kształcie kopyt. Żyją w lasach tropikalnych oraz na sawannach gdzie kopią nory. Często wyrządzają szkody na polach uprawnych, bywają szkodnikami plantacji trzciny cukrowej i bananów.
Głównie roślinożerne, choć nie gardzą także drobnymi bezkręgowcami (mięczakami, skorupiakami).
Ciąża trwa około 3 miesięcy rodzi się od 2 do 4 młodych. Młode rodzą się z otwartymi oczami, bardzo zaawansowane w rozwoju.
Najbardziej znane gatunki: aguti oliwkowy, aguti złocisty.
Nazwą aguti określane są gryzonie z rodzajów Dasyprocta i Agouti. Jednak klasyfikacja tych rodzajów jest dyskutowana. Większość systematyków zalicza do agutiowatych rodzaje[2][3]:
natomiast rodzaj Agouti jest czasami wyodrębniany jako rodzina Agoutidae[4] lub rodzina Cuniculidae (z rodzajem Cuniculus jako synonim Agouti)[5], podrodzina Agoutinae[6] lub Cuniculinae[7].
Agutiowate (Dasyproctidae) – rodzina ssaków z rzędu gryzoni. Obejmuje 2 rodzaje z 13 gatunkami znanych pod nazwami aguti i akuczi. Żyją w Ameryce Środkowej i Południowej, w lasach, na sawannach i polach. Niektóre introdukowano w Indiach Zachodnich. Kopalne formy znalezione i znane od okresu oligocenu.
Mają wydłużone ciało, krótkie okrągłe uszy, worki policzkowe, długie kończyny zakończone pazurami w kształcie kopyt. Żyją w lasach tropikalnych oraz na sawannach gdzie kopią nory. Często wyrządzają szkody na polach uprawnych, bywają szkodnikami plantacji trzciny cukrowej i bananów.
Głównie roślinożerne, choć nie gardzą także drobnymi bezkręgowcami (mięczakami, skorupiakami).
Ciąża trwa około 3 miesięcy rodzi się od 2 do 4 młodych. Młode rodzą się z otwartymi oczami, bardzo zaawansowane w rozwoju.
Najbardziej znane gatunki: aguti oliwkowy, aguti złocisty.
Dasiproctídeos[1] (Dasyproctidae) é uma família de roedores sul-americanos, conhecidos vulgarmente como cutias.
Táxons fósseis seguem McKenna e Bell (1997), com modificações seguindo Kramarz (2005).
Dasiproctídeos (Dasyproctidae) é uma família de roedores sul-americanos, conhecidos vulgarmente como cutias.
Guldharar (Dasyproctidae) är en familj i underordningen piggsvinsartade gnagare som består av två släkten, agutier (Dasyprocta) och svansagutier (Myoprocta). Ibland kallas hela familjen agutier. Det svenska namnet är egentligen missvisande då dessa djur inte tillhör ordningen hardjur. Vissa zoologer räknar även pakor (Cuniculus) till familjen men nyare genetiska undersökningar visade att pakor inte är närmare släkt med guldharar[1].
Guldharar har en klumpig kropp och kraftiga extremiteter som är utrustade med hovliknande klor. Extremiteterna är även påfallande långa för att springa snabbt och hoppa långt.[2] Vissa individer hoppar över 6 meter.[3] Svansen finns hos agutier bara rudimentär och hos svansagutier är den något längre. Pälsens grundfärg skiftar mellan svart och gulbrun på ovansidan och är på undersidan ljusare.[4]
Mellan pakor och guldharar finns likheter i kroppens byggnad och i tändernas konstruktion. Å andra sidan skiljer sig dessa djurgrupper på så sätt att pakor har fläckar på pälsen och guldharar inte. Guldharar har tre tår vid de främre extremiteterna och pakor fyra. Dessutom finns olikheter i skallens uppbyggnad. Kroppslängden ligger mellan 32 och 50 centimeter (sällan upp till 62 cm) och vikten går vanligen upp till 2 kilogram[4] (ibland 4 kg).
Tandformeln är I 1/1 C 0/0 P 1/1 M 3/3, alltså 20 tänder.[4]
Alla arter av familjen guldharar lever i Central- och Sydamerika.
Arterna är dagaktiva växtätare som livnär sig bland annat av frukter, nötter och andra växtdelar. De bildar familjegrupper av vuxna föräldrar och deras ungar. Honor kan para sig hela året och sedan föds en till två ungdjur. Ungarna är väl utvecklade vid födelsen.[2]
Guldharar jagas av nästan alla rovdjur som förekommer i utbredningsområdet samt av människor.
Vanligen räknas 13 arter till familjen som är fördelade på två släkten[5]:
Guldharar (Dasyproctidae) är en familj i underordningen piggsvinsartade gnagare som består av två släkten, agutier (Dasyprocta) och svansagutier (Myoprocta). Ibland kallas hela familjen agutier. Det svenska namnet är egentligen missvisande då dessa djur inte tillhör ordningen hardjur. Vissa zoologer räknar även pakor (Cuniculus) till familjen men nyare genetiska undersökningar visade att pakor inte är närmare släkt med guldharar.
Ці гризуни середніх розмірів, довжина голови й тіла: 320–620 мм, довжина хвоста: 10–70 мм, вага: 0,6–4,0 кг. Шерсть груба і товста. Як правило зверху забарвлені рівномірно і нижня частина тіла блідіша. Тіло компактне свиноподібне, а голова кролеподібна. Хвіст короткий, череп міцний. Кінцівки доволі тонкі й пристосовані до бігу. Передні лапи мають чотири пальці й площина симетрії проходить між пальцями три і чотири (як у парнокопитних). Задні лапи мають три пальці, і площина симетрії проходить через третій палець, як у непарнокопитних. Ключиці — рудиментарні, а кігті копитоподібні. Різці досить тонкі. Зубна формула: I 1/1, C 0/0, P 1/1, M 3/3. Самки мають чотири пари черевних молочних залоз.
Це рослиноїдні гризуни, що як правило населяють тропічні ліси, і в основному ведуть денний спосіб життя. Вони є швидкими і гнучкими бігунами які, як правило, пересуваються второваними стежками. Мають звичку залишатися на місці при наближенні хижака, а потім вириваються з-під укриття і бігти, як це роблять невеликі антилопи.
Агутієве забарвлення (англ. Agouti) — стиль забарвлення, який полягає в суміші світлих і темних смуг кольору в хутрі різних тварин. Стиль названий за назвою роду ссавців, агуті.
Dasyproctidae là một họ động vật có vú trong bộ Gặm nhấm. Họ này được Bonaparte miêu tả năm 1838.[1]
Dasyproctidae là một họ động vật có vú trong bộ Gặm nhấm. Họ này được Bonaparte miêu tả năm 1838.
Агутиевые (лат. Dasyproctidae) — семейство млекопитающих отряда грызунов. Объединяет 4 рода, 2 из которых (пака и агути) широко распространены в лесах тропического пояса Нового Света. В ископаемом виде известны с олигоцена.
Это довольно крупные грызуны, внешне напоминающие одновременно короткоухих кроликов и ископаемых предков современной лошади. Длина их тела достигает 80 см, масса взрослой особи — 10 кг. Телосложение лёгкое, приспособленное к быстрому бегу; конечности довольно высокие, особенно задние. Передние конечности 4-х палые, задние 3-х или 5-и палые. Пальцы вооружены толстыми когтями, иногда напоминающими копыта. Хвост короткий — 1—7 см. Мех густой, грубый, но блестящий. Окраска волосяного покрова от черноватой до желтоватой, с более светлым брюхом. Имеются специфические анальные кожные железы, выделяющие секрет с сильным запахом. Характерны защёчные мешки. Сосков 2 или 4 пары. Зубов — 20.
Представители семейства населяют тропические леса. Ведут одиночный образ жизни; обитают в норах. Питаются преимущественно растительными кормами (листьями, плодами, орехами, корнями, корой), могут запасать пищу. Наносят ущерб посевам и плантациям. Агутиевые прекрасно бегают и неплохо плавают; в целом повадками и экологией напоминают маленьких антилоп. Местное население охотится за ними ради вкусного мяса.
В семействе 2 рода с 13 видами[1][2]:
Агутиевые (лат. Dasyproctidae) — семейство млекопитающих отряда грызунов. Объединяет 4 рода, 2 из которых (пака и агути) широко распространены в лесах тропического пояса Нового Света. В ископаемом виде известны с олигоцена.
Это довольно крупные грызуны, внешне напоминающие одновременно короткоухих кроликов и ископаемых предков современной лошади. Длина их тела достигает 80 см, масса взрослой особи — 10 кг. Телосложение лёгкое, приспособленное к быстрому бегу; конечности довольно высокие, особенно задние. Передние конечности 4-х палые, задние 3-х или 5-и палые. Пальцы вооружены толстыми когтями, иногда напоминающими копыта. Хвост короткий — 1—7 см. Мех густой, грубый, но блестящий. Окраска волосяного покрова от черноватой до желтоватой, с более светлым брюхом. Имеются специфические анальные кожные железы, выделяющие секрет с сильным запахом. Характерны защёчные мешки. Сосков 2 или 4 пары. Зубов — 20.
Представители семейства населяют тропические леса. Ведут одиночный образ жизни; обитают в норах. Питаются преимущественно растительными кормами (листьями, плодами, орехами, корнями, корой), могут запасать пищу. Наносят ущерб посевам и плантациям. Агутиевые прекрасно бегают и неплохо плавают; в целом повадками и экологией напоминают маленьких антилоп. Местное население охотится за ними ради вкусного мяса.
刺豚鼠科(学名:Dasyproctidae)是啮齿目豪猪亚目的一科,是一种较大型的啮齿类动物,分布于拉丁美洲,现存两属:
刺豚鼠属(Dasyprocta)含有11种 长尾刺豚鼠属(Myoprocta)还有2种 取自“https://zh.wikipedia.org/w/index.php?title=刺豚鼠科&oldid=26159517” 分类:刺豚鼠科隐藏分类:本地相关图片与维基数据不同
아구티과(Dasyproctidae)는 남아메리카에 서식하는 대형 설치류 과의 하나로 아구티류와 아쿠치류를 포함하고 있다.[1] 몸 윗쪽의 털은 붉거나 어두운 색을 띠는 반면에 아래쪽은 좀 연한 색을 띤다. 초식동물로 나무에서 떨어진 익은 과일을 자주 먹는다. 굴을 파는 습성이 있으며, 다람쥐처럼 나중을 위해 먹이를 땅에 묻어 놓기도 한다.[2]
일부 학자들은 파카속(Cuniculus)을 아구티과로 분류하기도 하지만,[3][4] 분자생물학적 연구에 의하면 파카속은 아구티과와 단계통군을 형성하지 않는다.[5]
다음은 호저아목의 계통 분류이다.[6]
호저아목 호저하목 피오미스소목 천축서소목 데구상과