Anubisbabian (Papio anubis) är en art i släktet babianer som tillhör familjen markattartade apor. Den är uppkallad efter den egyptiska guden Anubis. Anubisbabianens nos påminner om guden som framställs med ett schakalartad huvud.
Djuret har en grå- till olivgrön päls och hannar har dessutom kring skuldrorna och främre delen av ryggen en man. Den långdragna nosen är täckt av fina hår som nästan är osynliga och huden är mörkgrå till svart.[2] Även regionen kring djurets anus saknar hår och är mörk.[3] Anubisbabianer når en genomsnittlig kroppslängd (huvud och bål) av 60 (honor) respektive 76 cm (hanar)[3] och därtill kommer en 38 till 58 cm lång svans.[2] Ungefär en fjärdedel av svansen vid roten hölls upprätt och sedan faller den ner.[2] Som hos alla babianer finns hos anubisbabianen en utpräglad könsdimorfism. Hannar når i vildmarken en vikt av cirka 24 kilogram och är så uttrycklig tyngre än honor som bara når omkring 14,7 kilogram. Nära odlade områden kan hanar väga 27 kg och honor 15,6 kg.[2] Även hannarnas hörntänder är tydlig större.
Arten har det största utbredningsområde av alla babianer. Den förekommer i stora delar av centrala Afrika från Mali till Etiopien och till södra Tanzania. Dessutom finns isolerade populationer i centrala Niger och norra Tchad. I bergstrakter når arten 2500 meter över havet. Liksom andra babianer vistas den främst i savanner men den förekommer även i skogar och andra habitat.[1]
Arten är som alla smalnäsor övervägande aktiv på dagen[4] och vistas främst på marken men klättrar ibland i växtligheten.[2] Den går på fyra extremiteter och håller svansen i en båge. Under natten vilar den ofta i träd eller gömda i bergssprickor eller bakom stenar.[4] Anubisbabianen bildar grupper av 15 till 150 individer (oftast 40 till 80). Flocken bildas av flera hannar och honor. I gruppen finns en utpräglad hierarki (se Socialt beteende hos babianer).[3] Varje flock har ett revir som kan överlappa med territorierna av andra flockar.[2]
Dessa apor är allätare och tar den föda som levnadsområdet erbjuder. De äter bland annat frukter, gräs och rötter men även insekter, fågelägg och mindre ryggradsdjur – även partåiga hovdjur och andra primater.[2]
Anubisbabianen kan para sig hela året. När honan är parningsbered är hennes region kring könsdelarna förstorade. I princip kan honan para sig med alla hannar i flocken. Därför strider hannarna om rätten att para sig. En annan strategi är att hannen etablerar en nära vänskap till en hona. De erbjuder till exempel mat, hjälper vid ungarnas uppfostring eller letar efter löss i pälsen.[3]
Efter dräktigheten som varar ungefär 180 dagar föds vanligen ett enda ungdjur. Ungen väger vid födelsen cirka ett kilo och har de första sex månader en svart päls.[3] Efter ungefär ett år slutar honan att ge di och efter 5 till 8 år är ungarna könsmogna. Vid denna tidpunkt lämnar hannar sin ursprungliga flock, honor stannar oftast hela livet i gruppen.[3]
Individer i naturen blir antagligen mellan 25 och 30 år gamla liksom andra babianer.[3]
Arten har vid flera ställen anpassad sig till människan. Ibland invaderar de odlingsmark och skadar växterna. Därför blir de ibland jagade. Ett annat hot är förstöringen av anubisbabianens levnadsområde. Trots allt listas arten av IUCN som livskraftig (least concern).[1]
Wikimedia Commons har media som rör Anubisbabian.
Anubisbabian (Papio anubis) är en art i släktet babianer som tillhör familjen markattartade apor. Den är uppkallad efter den egyptiska guden Anubis. Anubisbabianens nos påminner om guden som framställs med ett schakalartad huvud.
