dcsimg
Image of Coimbra Filho's Titi Monkey
Life » » Animals » » Vertebrates » » Synapsids » » Cynodonts » Mammals » » Primates » » Pithecid Monkeys »

Coimbra Filho's Titi Monkey

Callicebus coimbrai Kobayashi & Langguth 1999

Callicebus coimbrai ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Callicebus coimbrai[2][3] är en däggdjursart som beskrevs av Kobayashi och Langguth 1999. Callicebus coimbrai ingår i släktet springapor och familjen Pitheciidae.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som starkt hotad.[1] Inga underarter finns listade.[4]

Denna springapa förekommer i östra Brasilien i delstaten Bahia. Habitatet utgörs av olika slags skogar.[1]

Arten når en kroppslängd (huvud och bål) av 34,7 till 36 cm, en svanslängd av 45,3 till 48,4 cm och en vikt av 1,0 till 1,3 kg. Nakna delar av ansiktet samt pälsen på hjässan och kring öronen är svarta. Däremot är andra delar av pälsen på huvudet vitaktiga och ljusare än bålens päls. Bålens päls har en ljus gulbrun färg med några tvärstrimmor på ryggens topp. Även händer och fötter står med sin svarta färg i kontrast till pälsen på andra kroppsdelar. På svansen förekommer rödbrun till orange päls.[6]

Callicebus coimbrai är aktiv på dagen och klättrar främst i träd. Den äter vanligen frukter samt blad, blommor, frön och insekter.[6]

En flock av ett monogamt föräldrapar och deras ungar har cirka 6 medlemmar. Äldre ungar jagas bort när de blir könsmogna. Arten har olika läten för kommunikationen. Ett av djurets trivialnamn i utbredningsområdet (guigo) härmar ett av springapans läten.[6]

Källor

  1. ^ [a b c] 3.1 Callicebus coimbrai Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
  2. ^ van Roosmalen, Marc G. M., Tomas van Roosmalen, and Russell A. Mittermeier (2002) A Taxonomic Review of the Titi Monkeys, Genus Callicebus Thomas, 1903, With the Description of Two New Species, Callicebus bernhardi and Callicebus stephennashi, from Brazilian Amazonia, Neotropical Primates, vol. 10, supplement June, 2002
  3. ^ Groves, Colin P. (2001) , Primate Taxonomy
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (25 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/callicebus+coimbrai/match/1. Läst 24 september 2012.
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ [a b c] Rowe & Myers, red (2016). ”Callicebus coimbrai”. All the World's Primates. Charlestown: Pogonias Press. sid. 176-177. ISBN 978-1-940496-06-1

Externa länkar

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV

Callicebus coimbrai: Brief Summary ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Callicebus coimbrai är en däggdjursart som beskrevs av Kobayashi och Langguth 1999. Callicebus coimbrai ingår i släktet springapor och familjen Pitheciidae. IUCN kategoriserar arten globalt som starkt hotad. Inga underarter finns listade.

Denna springapa förekommer i östra Brasilien i delstaten Bahia. Habitatet utgörs av olika slags skogar.

Arten når en kroppslängd (huvud och bål) av 34,7 till 36 cm, en svanslängd av 45,3 till 48,4 cm och en vikt av 1,0 till 1,3 kg. Nakna delar av ansiktet samt pälsen på hjässan och kring öronen är svarta. Däremot är andra delar av pälsen på huvudet vitaktiga och ljusare än bålens päls. Bålens päls har en ljus gulbrun färg med några tvärstrimmor på ryggens topp. Även händer och fötter står med sin svarta färg i kontrast till pälsen på andra kroppsdelar. På svansen förekommer rödbrun till orange päls.

Callicebus coimbrai är aktiv på dagen och klättrar främst i träd. Den äter vanligen frukter samt blad, blommor, frön och insekter.

En flock av ett monogamt föräldrapar och deras ungar har cirka 6 medlemmar. Äldre ungar jagas bort när de blir könsmogna. Arten har olika läten för kommunikationen. Ett av djurets trivialnamn i utbredningsområdet (guigo) härmar ett av springapans läten.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV