Vespertilio[1] är ett släkte däggdjur som beskrevs av Linnaeus 1758. Vespertilio ingår i familjen läderlappar.[1][2]
Arterna har rödbrun eller svartbrun päls på ryggen, och buken är mörkbrun eller grå. De har vita hårspetsar som ger pälsen sin utmärkande silver- eller gråskimriga färg. Från huvud till svans blir de 5,5 till 7,5 cm långa, och svansen blir 3,5 till 5 cm lång. De främre lemmarna som bestämmer djurens vingspann är 4 till 6 cm långa.[3]
Beroende på art har de sina viloplatser antingen i träd, bergssprickor eller förvaringsbyggnader. Båda arter är aktiva mellan skymningen och gryningen.[3]
Övriga levnadssätt är främst känt för den gråskimliga fladdermusen och det antas att Vespertilio sinensis har ett liknande beteende.[3]
Individerna bildar flockar som ibland har upp till 200 medlemmar. Under vinterdvalan är de däremot i mindre grupper eller ensamma. Födan utgörs av insekter som flugor eller skalbaggar som fångas 20 meter eller högre över marken.[3]
Honor av gråskimlig fladdermus parar sig under senhösten eller tidiga vintern och äggen befruktas först under våren. Efter 40 till 50 dagar dräktighet föder honan i juni eller juli en till tre ungar. I utbredningsområdets kalla delar är kullarna i allmänhet mindre. Modern slutar dia efter ungefär sex till sju veckor, och ungarna blir könsmogna efter cirka ett år.[3]
Arternas bestånd är ganska stabilt och båda listas av IUCN som livskraftig (LC).[4]
Kladogram enligt Catalogue of Life[1] och Dyntaxa[2]:
Vespertiliogråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus)
I äldre avhandlingar förtecknas en tredje art, Vespertilio orientalis.[3] Den klassificeras numera som underart till Vespertilio sinensis.[5]
Wikimedia Commons har media som rör Vespertilio.
Wikispecies har information om Vespertilio.
Vespertilio är ett släkte däggdjur som beskrevs av Linnaeus 1758. Vespertilio ingår i familjen läderlappar.
