Proechimys[1] är ett släkte av däggdjur som ingår i familjen lansråttor.[1] Arterna förekommer i Central- och Sydamerika.[2]
Dessa gnagare påminner om vanliga råttor (Rattus) i utseende men det finns inget närmare släktskap mellan djurgrupperna. Individer av Proechimys når en kroppslängd (huvud och bål) av 16 till 30 cm och en svanslängd av 11 till 32 cm. De minsta arterna som Proechimys trinitatis väger bara 300 till 380 gram och stora arter som Proechimys semispinosus kan väga upp till 500 gram. Pälsen har på ryggen en orangebrun till rödbrun färg med svartaktig skugga. Buken och ibland även fötterna är vanligen vitaktiga. Svansen är bara glest täckt med hår. När svansen bryter av (autotomi) bildas den inte på nytt.[2]
Arternas naturliga habitat är skogar nära kusten eller nära vattendrag. Proechimys uppsöker även människans samhällen. De vilar i tunnlar i marken som ofta ligger mellan trädens rötter eller mellan klippor. Boet byggs själv eller övertas av andra djur. Individerna letar under natten efter föda som utgörs av olika växtdelar. De äter bland annat frukter, frön och potatis.[2]
Individer av samma kön är ofta aggressiva mot varandra. Fortplantningssättet varierar beroende på art och utbredning. Dräktigheten varar omkring 63 dagar och per kull föds en till sju ungar. Ungarna diar sin mor tre till fem veckor. Hos Proechimys guairae blir ungarna efter 2 till 3 månader könsmogna och hos Proechimys semispinosus först efter 6 till 7 månader.[2]
Undersläktet Trinomys med 5 till 6 arter listas av nyare taxonomiska avhandlingar och IUCN som självständigt släkte.[3][4]
IUCN listar de flesta arterna som livskraftig (LC). Vissa arter klassificeras som sårbar (VU) och för andra arter saknas informationer om beståndets storlek.[4]
Wikimedia Commons har media som rör Proechimys.
Wikispecies har information om Proechimys.
Proechimys är ett släkte av däggdjur som ingår i familjen lansråttor. Arterna förekommer i Central- och Sydamerika.
