Procapra a zo ur genad e rummatadur ar bronneged, ennañ tri spesad gazelenned hag a vev en Azia.
Procapra és un gènere que inclou tres espècies de gaseles autòctones de les estepes i deserts de l'Àsia central.
Procapra és un gènere que inclou tres espècies de gaseles autòctones de les estepes i deserts de l'Àsia central.
Die Kurzschwanzgazellen (Procapra) sind eine Gattung zentralasiatischer Antilopen, die mit den „echten“ Gazellen nahe verwandt sind. Von diesen unterscheiden sie sich durch einen nur stummelartigen Schwanz und dadurch, dass nur die Männchen Hörner tragen und die Weibchen hornlos sind.
Eine Mongolische Gazelle wird 140 cm lang, bis zur Schulter 80 cm hoch und 40 kg schwer. Sie ist im Sommer oberseits orangefarben und an den Seiten zimtfarben, während im Winter das gesamte Fell bleicher zu sein scheint.
Der Lebensraum aller drei Arten sind trockene Steppen und Halbwüsten. Dabei steigen sie im Gebirge bis über 5500 m auf.
Während sie im Winter tagaktiv sind, schränken sie an den heißen Sommertagen ihre Aktivität auf die Dämmerungszeit ein. Sie bewegen sich in Herden von zwanzig bis dreißig Tieren, können sich aber zu jahreszeitlichen Wanderungen auch zu mehreren tausend Tieren zusammenschließen.
Innerhalb der Gattung der Kurzschwanzgazellen werden drei Arten unterschieden:
Dabei wird die Gattung gelegentlich als Untergattung der Gazellen (Gazella) eingeordnet.
Die Mongolische Gazelle war einst eines der häufigsten Großtiere der Mongolei. Einst hat ihr Bestand etwa 1,5 Millionen Tiere betragen. Durch exzessive Jagd wurden die Populationen in der westlichen Mongolei vernichtet. Im Osten haben etwa 300.000 Gazellen überlebt.
Auch die Bestände der Tibetgazelle sanken von mehreren Millionen auf 10.000 Tiere. Die Przewalski-Gazelle wird von der IUCN als stark gefährdet eingestuft. 2003 ergab eine Zählung nur noch 250 Tiere, die sich alle in der Nähe des Qinghai-Sees in Zentral-China aufhielten.
Die Kurzschwanzgazellen (Procapra) sind eine Gattung zentralasiatischer Antilopen, die mit den „echten“ Gazellen nahe verwandt sind. Von diesen unterscheiden sie sich durch einen nur stummelartigen Schwanz und dadurch, dass nur die Männchen Hörner tragen und die Weibchen hornlos sind.
Eine Mongolische Gazelle wird 140 cm lang, bis zur Schulter 80 cm hoch und 40 kg schwer. Sie ist im Sommer oberseits orangefarben und an den Seiten zimtfarben, während im Winter das gesamte Fell bleicher zu sein scheint.
Procapra is a genus of Asian gazelles,[2] including three living species:
The oldest fossils belonging to the genus Procapra date from the late Pliocene or early Pleistocene of central Asia, when the climate was wetter and milder than now. The genus apparently evolved from animals similar to the Pliocene gazelle Gazella sinensis,[3] and is known to have been hunted by early Neolithic humans at Lake Qinghai in China.[4]
Procapra is a genus of Asian gazelles, including three living species:
Mongolian gazelle P. gutturosa Tibetan gazelle P. picticaudata Przewalski's gazelle P. przewalskiiThe oldest fossils belonging to the genus Procapra date from the late Pliocene or early Pleistocene of central Asia, when the climate was wetter and milder than now. The genus apparently evolved from animals similar to the Pliocene gazelle Gazella sinensis, and is known to have been hunted by early Neolithic humans at Lake Qinghai in China.
Procapra es un género de mamíferos artiodáctilos pertenecientes a la familia Bovidae que incluye tres especies de gacelas autóctonas de las estepas y desiertos del Asia central.[1]
Procapra es un género de mamíferos artiodáctilos pertenecientes a la familia Bovidae que incluye tres especies de gacelas autóctonas de las estepas y desiertos del Asia central.
Procapra Antilopinae azpifamiliako asiar generoa da, bizirik dauden hiru espezie dituena:
Erdialdeko Asian Pliozenon edo Pleistozeno berantiarrean sortua, litekeena da Gazella sinensis bezalako espezieak arbasoak izatea.[1] Jada Neolito berantiarrean, gizakiek Qinghai aintzira inguruan bere espezimenak ehizatzen zituzten.[2]
Procapra Antilopinae azpifamiliako asiar generoa da, bizirik dauden hiru espezie dituena:
Procapra gutturosa Procapra picticaudata Procapra przewalskiiErdialdeko Asian Pliozenon edo Pleistozeno berantiarrean sortua, litekeena da Gazella sinensis bezalako espezieak arbasoak izatea. Jada Neolito berantiarrean, gizakiek Qinghai aintzira inguruan bere espezimenak ehizatzen zituzten.
Procapra est un genre d'antilopes constitué de trois espèces.
Procapra é un xénero de mamíferos artiodáctilos da familia dos bóvidos, subfamilia dos antilopinos.[1][2]
O xénero integra tres especies de gacelas propias das estepas e os desertos da Asia central.[3]
O xénero foi creado polo naturalista e etnólogo británico Brian Houghton Hodgson, que viviu moitos anos na India británica, onde foi funcionario público (resident) e, de 1820 a 1843, no Nepal, tempo durante o cal escribiu e publicou extensamente sobre cultura, relixión, historia natural, arquitectura, etnografía e lingüística do país nepalés.[4][5] nun traballo publicado en J. Asiat. Soc. Bengal, 15: 334.[1][6]
O nome científico Procapra está formado polos elementos pro-, derivado da preposición latina pro, que significa, entre outras cousas, 'diante de', e -capra, do substantivo latino capra, 'cabra'. Literalmete, 'antecesor das cabras'.
O xénero, ademais do nome que lle adxudicou Hodgson, e actualmente válido, tamén se coñeceu polo sinónimo:
A totalidade dos autores coinciden en recoñecer no xénero tres especies, coas subespecies que se indican a continuación:[1][2]
Os fósiles máis antigos pertencencentes ao xénero Procapra datan do plioceno tardío ou do plistoceno temperán de Asia central, época na que o seu clima era máis húmido e cálido que agora. O xénero, segundo parece, evolucionou a partir de animaies similares a Gazella sinensis, unha gacela do plioceno,[10] e sábese que estes animais foron cazados polos primeiros humanos do neolítico na zona do lago Qinghai, na actual provincia chinesa de Qinghai.[11]
Procapra é un xénero de mamíferos artiodáctilos da familia dos bóvidos, subfamilia dos antilopinos.
O xénero integra tres especies de gacelas propias das estepas e os desertos da Asia central.
Procapra Hodgson, 1846 è un genere della famiglia dei Bovidi comprendente tre specie di gazzelle asiatiche[1]:
Procapra Hodgson, 1846 è un genere della famiglia dei Bovidi comprendente tre specie di gazzelle asiatiche:
Procapra gutturosa - gazzella della Mongolia Procapra picticaudata - gazzella del Tibet Procapra przewalskii - gazzella di PrzewalskiTrumpauodegės antilopės (lot. Procapra) - tikrųjų antilopių (Antilopinae) pošeimio dykaraginių (Bovidae) šeimos žinduolių gentis.
Trumpauodegės antilopės (lot. Procapra) - tikrųjų antilopių (Antilopinae) pošeimio dykaraginių (Bovidae) šeimos žinduolių gentis.
Stepju gazeles, stepju gazeļu ģints (Procapra) ir viena no dobradžu dzimtas (Bovidae) ģintīm, kas apvieno 3 mūsdienās dzīvojošas gazeļu sugas. Tās visas mājo Centrālāzijas stepēs un pustuksnešos. Nesenā pagātnē visas šīs ģints sugas tika klasificētas gazeļu ģintī (Gazella).[1]
Fosiliju atradumi liecina, ka stepju gazeles ir vecākā gazeļu grupa. Vecākās fosilijas ir atrastas Centrālāzijā un tās ir saglabājušās no pliocēna beigām un pleistocēna sākuma. Tajā laikā Centrālāzijā klimats bija maigāks, mitrāks un siltāks. Mūsdienu stepju gazeles ir pēcteces aizvēsturiskajai pliocēna gazelei Gazella sinensis,[2] kuru medīja senie neolīta cilvēki Kukunora ezera krastā Ķīnā.[3]
Stepju gazeles ir samērā nelieli, eleganti pārnadži ar graciozu ķermeņa uzbūvi, garām, tievām kājām un smalkām galvām. Tēviņi nedaudz lielāki nekā mātītes. Ragi ir tikai tēviņiem.[4][5] Gazelēm ir raksturīgs ruds matojums, vēders gaišs, gandrīz balts. Ziemā kažoks izaug biezāks un garāks kā vasarā. Lielākā ģintī ir Mongolijas gazele (Procapra gutturosa), kuras augstums skaustā ir 84 cm.[5] Salīdzinoši abām pārējām gazeļu sugām lielāko tēviņu augstums plecos ir apmēram 65 cm.[4][6]
Gazeles ir ļoti ātri dzīvnieki un īsā distancē spēj sasniegt ātrumu ap 80 km/h, toties garā distancē spēj ilgstoši skriet ar ātrumu 48 km/h.[7] Tās mājo stepē un pustuksnešos gan augstkalnu ielejās, gan zemieņu līdzenumos.
Stepju gazeles, stepju gazeļu ģints (Procapra) ir viena no dobradžu dzimtas (Bovidae) ģintīm, kas apvieno 3 mūsdienās dzīvojošas gazeļu sugas. Tās visas mājo Centrālāzijas stepēs un pustuksnešos. Nesenā pagātnē visas šīs ģints sugas tika klasificētas gazeļu ģintī (Gazella).
Fosiliju atradumi liecina, ka stepju gazeles ir vecākā gazeļu grupa. Vecākās fosilijas ir atrastas Centrālāzijā un tās ir saglabājušās no pliocēna beigām un pleistocēna sākuma. Tajā laikā Centrālāzijā klimats bija maigāks, mitrāks un siltāks. Mūsdienu stepju gazeles ir pēcteces aizvēsturiskajai pliocēna gazelei Gazella sinensis, kuru medīja senie neolīta cilvēki Kukunora ezera krastā Ķīnā.
Procapra is een geslacht van echte antilopen.
Procapra is een geslacht van echte antilopen.
Dżereń[2] (Procapra) – rodzaj antylop z rodziny wołowatych (Bovidae).
Azja.
U samców występują rogi z poprzecznymi zgrubieniami. Samice z tego rodzaju nie mają rogów.
W obrębie rodzaju wyróżnia się trzy gatunki[2]:
Dżereń (Procapra) – rodzaj antylop z rodziny wołowatych (Bovidae).
Getgaseller (Procapra) är ett släkte i underfamiljen gasellantiloper som förekommer med tre arter i centrala Asien. De skiljer sig från andra gaseller genom en kortare svans som bara är en stump och att bara hannar bär horn. Arterna är:
Den största arten, Procapra gutturosa, har en längd av 140 centimeter, en mankhöjd av 80 centimeter och en vikt av cirka 40 kg.
Habitatet för alla arter är torra stäpper och halvöknar. Getgaseller vistas även i bergsregioner upp till 5 500 meter över havet. Under vintern är de aktiva på dagen men under de heta sommarmånaderna är de bara aktiva i gryningen. Vanligtvis lever de i hjordar med cirka tjugo individer men i vissa perioder vandrar getgaseller i hjordar med flera tusen exemplar.
Beståndet för alla arter minskade betydligt under de senaste åren och Procapra przewalskii listas av IUCN som starkt hotad.
Getgaseller (Procapra) är ett släkte i underfamiljen gasellantiloper som förekommer med tre arter i centrala Asien. De skiljer sig från andra gaseller genom en kortare svans som bara är en stump och att bara hannar bär horn. Arterna är:
Tibetansk getgasell (Procapra picticaudata) Procapra przewalskii Procapra gutturosaDen största arten, Procapra gutturosa, har en längd av 140 centimeter, en mankhöjd av 80 centimeter och en vikt av cirka 40 kg.
Habitatet för alla arter är torra stäpper och halvöknar. Getgaseller vistas även i bergsregioner upp till 5 500 meter över havet. Under vintern är de aktiva på dagen men under de heta sommarmånaderna är de bara aktiva i gryningen. Vanligtvis lever de i hjordar med cirka tjugo individer men i vissa perioder vandrar getgaseller i hjordar med flera tusen exemplar.
Beståndet för alla arter minskade betydligt under de senaste åren och Procapra przewalskii listas av IUCN som starkt hotad.
підрід Prodorcas (Pocock, 1918)
підрід Procapra (Hodgson, 1846)
Голова й тіло довжиною 950—1480 мм, хвіст довжиною 20—120 мм, висота в плечах 540—840 мм, вага 20—40 кг. У P. gutturosa, найбільшого виду, забарвлення оранжево-буре зверху, з рожево-корицевими боками, блідішими взимку. Інші види, як правило, коричнево-сірого кольору влітку, а взимку блідішого. Обидва мають білу пляму на крупі, але P. picticaudata безперервну, а в P. przewalskii вона ділиться серединною лінією більш темного кольору. Всі види мають білий низ. Роги, які є тільки у самців, близько 200-250 мм. Прогин рогів назад не так кидається в очі у P. gutturosa як і в інших видів.
Procapra можна знайти на сухих луках на висотах до 5750 метрів. P. picticaudata є обережним і швидкою твариною, яка переміщається з місця ночівлі на землі і харчується в районах з мізерною рослинністю. Його шлюбний сезон починається в грудні і триває близько одного місяця; єдине дитинча народжуються в травні наступного року.
P. gutturosa зазвичай мешкає на рівнині або злегка горбистих степах і напівпустелях. Він може бігти зі швидкістю 60-65 км/год і покрити 12-15 км на таких швидкостях. Активність в зимовий період в основному денна, а влітку вона зосереджена в кілька годин після сходу сонця і до заходу сонця. Щоденний рух обширний, і сезонний діапазон годування стада може охоплювати кілька сотень квадратних кілометрів. Міграції зазвичай відбуваються восени і навесні, що охоплюють сотні кілометрів, але ступінь і напрямок міняється залежно від погоди і наявності продовольства. Взимку стада може продовжувати рухатися, рідко залишаючись на одному місці більше, ніж день або два. Раціон складається головним чином з ковили та інших степових рослин. Особини P. gutturosa зазвичай знаходяться в стадах, що налічують 20-30 влітку і близько 100 особин взимку. Тим не менш, скупчення тисячі або навіть десятки тисяч особин можуть утворюватися під час міграцій і на вигідних місцях в зимовий період. Материнські групи з кількох десятків окремих самиць утворюються влітку, але вони і їх діти потім збираються в змішані стада. Шлюбний сезон P. gutturosa пізньої осені або взимку. Період вагітності становить 186 днів. Зазвичай народжується одне дитинча, іноді два, кожен вагою близько 3 кг. За кілька днів молодь може йти в ногу з матір'ю. P. gutturosa у полоні може жити 7 років.
Procapra là một chi động vật có vú trong họ Bovidae, bộ Artiodactyla. Chi này được Hodgson miêu tả năm 1846. Loài điển hình của chi này là Procapra picticaudata Hodgson, 1846.
Chi này gồm các loài:
Procapra là một chi động vật có vú trong họ Bovidae, bộ Artiodactyla. Chi này được Hodgson miêu tả năm 1846. Loài điển hình của chi này là Procapra picticaudata Hodgson, 1846.
Procapra Hodgson, 1846
ВидыДзерены (лат. Procapra) — род газелей семейства полорогих, объединяющий 3 вида.
Жизненное пространство всех 3-х видов — это сухие степи и полупустыни. При этом они поднимаются в горах на высоту до 5500 м. Зимой животные активны преимущественно днём, а в жаркие летние дни вечером. Они передвигаются стадами от 20 до 30 особей, однако, в период сезонных миграций могут объединяться в стада, насчитывающие несколько тысяч животных.
Когда-то монгольский дзерен был одним из самых распространённых животных Монголии. Когда-то его поголовье составляло примерно 1,5 млн. особей. Популяции были уничтожены из-за чрезмерной охоты в западной Монголии. На востоке осталось примерно 300 000 газелей.
Популяция тибетского дзерена также сократилась с нескольких миллионов до 10 000 особей. Дзерен Пржевальского классифицируется МСОП как вид, находящийся под угрозой. В 2003 году подсчёт дал в итоге всего лишь 250 животных, которые держались вблизи озера Кукунор в центральном Китае.
Дзерены (лат. Procapra) — род газелей семейства полорогих, объединяющий 3 вида.
Жизненное пространство всех 3-х видов — это сухие степи и полупустыни. При этом они поднимаются в горах на высоту до 5500 м. Зимой животные активны преимущественно днём, а в жаркие летние дни вечером. Они передвигаются стадами от 20 до 30 особей, однако, в период сезонных миграций могут объединяться в стада, насчитывающие несколько тысяч животных.
Когда-то монгольский дзерен был одним из самых распространённых животных Монголии. Когда-то его поголовье составляло примерно 1,5 млн. особей. Популяции были уничтожены из-за чрезмерной охоты в западной Монголии. На востоке осталось примерно 300 000 газелей.
Популяция тибетского дзерена также сократилась с нескольких миллионов до 10 000 особей. Дзерен Пржевальского классифицируется МСОП как вид, находящийся под угрозой. В 2003 году подсчёт дал в итоге всего лишь 250 животных, которые держались вблизи озера Кукунор в центральном Китае.
프로카프라속 또는 짧은꼬리가젤속(Procapra)은 소과 영양아과에 속하는 포유류 하위 분류군이다.[2] 현존하는 3종의 아시아가젤로 이루어져 있다. 프로카프라속에 속하는 가장 오래된 화석은 지금보다 기후가 더 습하고 온화했던 중앙아시아의 플리오세 말기와 플라이스토세 초기 사이까지 거슬러 올라간다.
3종이 알려져 있다.[2]
다음은 2019년 주라노(Zurano) 등의 연구에 기초한 영양족의 계통 분류이다.[3]
영양족