Svartand[2] (Anas rubripes) är en amerikansk fågelart inom familjen änder.[3]
Den beskrevs taxonomiskt första gången 1902 av William Brewster som Anas obscura rubripes. Arten kategoriseras oftast som monotypisk[4] men två underarter erkänns av vissa auktoriteter: A. r. rubripes och A. r. obscura.[5]
Svartanden häckar i östra Kanada, från Manitoba till Newfoundland och Labrador och i områdena kring de Stora sjöarna, och i Adirondacks i nordöstra USA. Dess sydligaste häckningsområde ligger i North Carolina. Den är en partiell flyttfågel och många övervintrar i de centrala delarna av östra USA, speciellt i kustområdena.
Den hybridiserar regelbundet med gräsand[6], med vilken den är nära besläktad. Ibland behandlas den som en mörkfärgad underart till gräsanden, men detta är felaktigt, då hybridisering inom släktet Anas inte är tillräcklig grund för att underkänna artstatus.[7] Då hybriderna inte går att särskilja i fält är det mycket komplicerat att studera fenomenet. Forskning på hybrider i fångenskap har visat att många hybridhonorna dör innan de når könsmogen ålder vilket också är en indikation på att svartanden är en egen art.[8][6]
Svartanden observeras sällsynt i Europa, främst på Island och i Storbritannien. I Storbritannien finns det kända fall där svartänder har stannat och hybridiserat med gräsänder. Fynd av arten har även gjorts i Skandinavien, Frankrike, Tyskland, Spanien, på Azorerna, på Kanarieöarna, i Sydkorea, på Bahamas och i Puerto Rico.[9]
Den adulta hanen har gul näbb, mörk kropp, ljusare nacke och huvud, orangefärgade ben och mörka ögon. Den adulta honan har ett liknande utseende men är överlag ljusare och har en gröngrå näbb. Båda könen har en blålila vingspegel som saknar vita kanter vilket gräsanden har. Dess läte påminner om gräsandens.
Hybrider mellan svartand och gräsand kan vara mycket svåra att skilja i fält.
Svartandens häckningsbiotop består av sjöar, dammar, floder, våtmarker och andra färskvattenbiotoper. De bygger sitt enkla bo direkt på marken. Honan lägger i genomsnitt åtta till tio mattgröna ägg (kullar på mellan sex och 14 har observerats). och honan ruvar ensam äggen i 26-30 dagar.[9] De födosöker på land och i grunda vatten genom att tippa kroppen framåt så att den når bottnen med näbben. Främst lever de av växtdelar men även blötdjur, och vattenlevande insekter.
Svartand har länge varit en uppskattad viltfågel. Den förekommer över ett stort område som uppskattas till 4.100.000 km² och världspopulationen uppskattas till 400.000 individer.[1] Arten kategoriseras som livskraftig (LC) men det finns indikationer på att den har minskat på grund av hårt jakttryck och habitatförluster. Vissa naturvådande institutioner räknar även in hybridiseringen och konkurrensen från gräsand som ett hot för arten.[10][11].
Wikimedia Commons har media som rör svartand.
Wiktionary har ett uppslag om svartand.Svartand (Anas rubripes) är en amerikansk fågelart inom familjen änder.
