Der Neblinatapaculo (Scytalopus altirostris) zählt innerhalb der Familie der Bürzelstelzer (Rhinocryptidae) zur Gattung Scytalopus.[1]
Früher wurde die Art als Unterart (Ssp.) des Andentapaculo (Scytalopus magellanicus) angesehen und als Scytalopus magellanicus altirostris bezeichnet.[2]
Die Art ist in Peru endemisch auf den nordöstlichen Anden von der Region Amazonas bis Region Huánuco.
Das Verbreitungsgebiet umfasst Unterholz im tropischen oder subtropischen feuchten Bergwald nahe der Wald- und Baumgrenze zwischen 3100 und 3500 m Höhe. Weiter unterhalb schließt sich im nördlichen Teil des Verbreitungsgebietes der Lebensraum des Schwarztapaculos (Scytalopus latrans) an. Sympatrisch, aber in geringerer Höhe kommt der Trillertapaculo (Scytalopus parvirostris) vor. Im südlichen Teil des Verbreitungsgebietes besteht eine Überlappung mit dem Grautapaculo (Scytalopus acutirostris).[3]
Das Artepitheton kommt von lateinisch altus ‚hoch‘ und lateinisch rostrum ‚Schnabel‘.[4]
Der Vogel ist 10 bis 12 cm groß und wiegt zwischen 17 und 22 g, er ist ein ziemlich kleiner Tapaculo, blassgrau mit Hellbraun auf Rumpf und Flanken und einem braunen Schimmer auf dem Nacken. Die oberen Schwanzdeckfedern sind braun mit schwarzer Bänderung, die Flügel sind grau, die inneren Steuerfedern dunkelbraun mit schwarzer Terminalbinde, ansonsten dunkelgrau mit angedeuteter braun-schwärzlicher Bänderung. Mitunter findet sich ein blassgrauer Überaugenstreif. Die Unterseite ist blasser grau, Flanken und Bürzel blass gelbbraun, schwarz gebändert. Beim Weibchen ist mehr Braun als Grau zu sehen, auch ist die Bänderung deutlicher. Die Iris ist braun oder dunkelbraun, der Schnabel schwärzlich, die Füße braun bis blass graubraun. Die Art ähnelt anderen Tapaculos in Peru, mit dem sehr ähnlichen Ancashtapaculo (Scytalopus affinis) und dem Punatapaculo (Scytalopus simonsi) überlappen sich die Verbreitungsgebiete jedoch nicht.[3]
Die Art ist monotypisch.
Der Gesang wird als abfallende Lautfolge über 20 Sekunden mit 1 bis 2 Tönen pro Sekunde „djrr djrr djrr djrr djrr djrr“ beschrieben.[3]
Die Nahrung wohl aus kleinen Insekten, die in Erdbodennähe in Grasbüscheln, Büschen und im Elfenwald gesucht werden.
Über die Brutzeit ist nichts Genaues bekannt.[3]
Der Bestand gilt als nicht gefährdet (Least Concern).[5]
Der Neblinatapaculo (Scytalopus altirostris) zählt innerhalb der Familie der Bürzelstelzer (Rhinocryptidae) zur Gattung Scytalopus.
Früher wurde die Art als Unterart (Ssp.) des Andentapaculo (Scytalopus magellanicus) angesehen und als Scytalopus magellanicus altirostris bezeichnet.
Die Art ist in Peru endemisch auf den nordöstlichen Anden von der Region Amazonas bis Region Huánuco.
Das Verbreitungsgebiet umfasst Unterholz im tropischen oder subtropischen feuchten Bergwald nahe der Wald- und Baumgrenze zwischen 3100 und 3500 m Höhe. Weiter unterhalb schließt sich im nördlichen Teil des Verbreitungsgebietes der Lebensraum des Schwarztapaculos (Scytalopus latrans) an. Sympatrisch, aber in geringerer Höhe kommt der Trillertapaculo (Scytalopus parvirostris) vor. Im südlichen Teil des Verbreitungsgebietes besteht eine Überlappung mit dem Grautapaculo (Scytalopus acutirostris).
Das Artepitheton kommt von lateinisch altus ‚hoch‘ und lateinisch rostrum ‚Schnabel‘.
The neblina tapaculo (Scytalopus altirostris) is a species of bird in the family Rhinocryptidae. It is endemic to the Andes of northern Peru.[2]
The neblina tapaculo was originally described as Scytalopus magellanicus altirostris, a subspecies of Magellanic tapaculo.[3] Following a study published in 1997, it was elevated to species rank because of differences in their vocalizations.[4]
The neblina tapaculo is 10 to 12 cm (3.9 to 4.7 in) long and weighs 17 to 22 g (0.60 to 0.78 oz). The adult male is gray above with a brown wash on the neck. The lower back and rump are brown with black bars. The underparts are a paler gray than the upper parts and the flanks and crissum (the area around the cloaca) are tawny with black bars. The adult female is similar but the upperparts are more brown than gray.[5]
The neblina tapaculo is found in the Eastern Cordillera of Peru's northern Andes, roughly between southern Amazonas and central Huánuco Departments. It is resident on the eastern slope at elevations from 2,900 to 3,700 m (9,500 to 12,100 ft). There it inhabits elfin forest and the edge between the forest and adjacent páramo grasslands. It is a very wet environment, and the species' name "neblina" is Spanish for mist, a characteristic of the species' habitat.[5]
Little is known about the neblina tapaculo's diet and foraging phenology, though the species is assumed to be insectivorous. The only information about its breeding biology is that a juvenile was noted in July.[5]
The neblina tapaculo's song is described as "a rapid series...of descending, dry churring phrases: djrr djrr djrr djrr djrr djrr" by D.F. Lane in Schulenberg et al (2010).[6] as in this example [1]
The IUCN has assessed the neblina tapaculo as being of Least Concern.[1]
The neblina tapaculo (Scytalopus altirostris) is a species of bird in the family Rhinocryptidae. It is endemic to the Andes of northern Peru.
El churrín de Neblina[3] o tapaculo de Neblina[2](Scytalopus altirostris), es una especie de ave paseriforme perteneciente al numeroso género Scytalopus de la familia Rhinocryptidae. Es endémico de los Andes de Perú.
Se distribuye por los Andes centrales de Perú, desde el sur de Amazonas hasta Huánuco.[2]
Es poco común en el sotobosque de bosques de alta montaña cercanos a la línea máxima de árboles, principalmente entre los 3100 y los 3500 msnm de altitud.[4]
La presente especie ya fue considerada una subespecie de un Scytalopus magellanicus más ampliamente definido, pero difieren substancialmente en la vocalización.[5][6]
Aparentemente está relacionada y forma una superespecie con dos especies todavía no descritas del centro sur de Perú, una a 3000 –4000 m en Apurímac y la otra a 3450 –3650 m en Pasco. Es monotípica.[6]
El churrín de Neblina o tapaculo de Neblina(Scytalopus altirostris), es una especie de ave paseriforme perteneciente al numeroso género Scytalopus de la familia Rhinocryptidae. Es endémico de los Andes de Perú.
Scytalopus altirostris Scytalopus generoko animalia da. Hegaztien barruko Rhinocryptidae familian sailkatua dago.
Scytalopus altirostris Scytalopus generoko animalia da. Hegaztien barruko Rhinocryptidae familian sailkatua dago.
Peruntapakulo (Scytalopus altirostris) on Perun kotoperäinen varpuslintu, joka luokiteltiin vuonna 2005, jolloin andientapakulo splitattiin yhdeksitoista lajiksi.
Peruntapakulot elävät Perun Andien länsirinteillä Amazonilta Huánucoon noin 12 900 neliökilometrin laajuisella alueella.
Laji elää vuoristometsien alikasvoksessa.
Peruntapakulo (Scytalopus altirostris) on Perun kotoperäinen varpuslintu, joka luokiteltiin vuonna 2005, jolloin andientapakulo splitattiin yhdeksitoista lajiksi.
De elfenwoudtapaculo (Scytalopus altirostris) is een zangvogel uit de familie Rhinocryptidae (tapaculo's).
Deze soort is endemisch in centraal Peru.
De elfenwoudtapaculo (Scytalopus altirostris) is een zangvogel uit de familie Rhinocryptidae (tapaculo's).
Neblinatapakul[2] (Scytalopus altirostris) är en fågel i familjen tapakuler inom ordningen tättingar.[3] Fågeln har sitt utbredningsområde i den del av Anderna som sträcker sig från regionen Amazonas till Huánuco i Peru.[3] IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1]
Neblinatapakul (Scytalopus altirostris) är en fågel i familjen tapakuler inom ordningen tättingar. Fågeln har sitt utbredningsområde i den del av Anderna som sträcker sig från regionen Amazonas till Huánuco i Peru. IUCN kategoriserar arten som livskraftig.
Scytalopus altirostris là một loài chim trong họ Rhinocryptidae.[1]
Scytalopus altirostris là một loài chim trong họ Rhinocryptidae.