De Moltoni's baardgrasmus (Sylvia subalpina) is een zangvogel uit de familie van zangers (Sylviidae).
Moltonisångare[2] (Sylvia subalpina) är en sydeuropeisk nyligen urskild fågelart i familjen sylvior inom ordningen tättingar.[3]
Moltonisångare häckar på Mallorca, Korsika, Sardinien och i norra delen av Italien.[4] Den tros övervintra i västra Sahel, i öster åtminstone till Niger och norra Nigeria.[5]
Arten har med säkerhet påträffats i Sverige endast en gång: en hona vid Falsterbo kyrka i Skåne 4 juni 2003.[6]
Fram tills nyligen ansågs moltonisångaren utgöra en underart till rödstrupig sångare (Sylvia cantillans), då med epitetet moltonii. Sentida studier visar dock på avvikande utseende, ruggning, läte och DNA,[7][8][9] samt att de är reproduktivt isolerade i norra Italien.[10] Numera urskiljs den därför allmänt som egen art, nu med artepitetet subalpina som ansågs ha prioritet före moltonii.[3][11][1][12][13]
DNA-studier visar att typarten för släktet Sylvia, trädgårdssångare (S. borin) samt även svarthätta S. atricapilla) står närmare några afrikanska arter i andra släkten än med övriga Sylvia-arter.[14] Det medför att antingen expanderas Sylvia eller så förs moltonisångare sångare med släktingar till ett annat släkte, Curruca.[12]
Moltonisångaren är mycket lik rödstrupig sångare med hos hanen blyfärgad ovansida, vitt mustaschstreck och rödfärgad undersida. Den är dock blekare undertill, lax- eller gammalrosa snarare än tegelröd eller roströd. Till skillnad från rödstrupig sångare ruggar den sina vingpennor senare på året, vilket betyder att fåglar på vårkanten har fräscha fjädrar. Honan är liksom rödstrupig sångare blekare än hanen med brungrå rygg, bara en svagt röd ton undertill och vit ögonring.[4]
Moltonisångarens läten skiljer sig tydligt från rödstrupig sångare. Sången är snabbare, ljusare och mer insektslik och kan påminna om en gulhämplings. Locklätet är ett metalliskt och surrande "zerrr" eller "trrrt", liknande gärdsmyg och stjärtmes.[4]
Moltonisångaren återfinns i torrt öppet landskap, gärna på buskiga sluttningar. Den lägger tre till fem ägg i ett bo som placeras i en låg buske eller ärttörne. Den är insektsätande, men äter även bär.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]
Fågelns svenska artnamn hedrar den italienska ornitologen Edgardo Moltoni (1896-1980).[15]
Moltonisångare (Sylvia subalpina) är en sydeuropeisk nyligen urskild fågelart i familjen sylvior inom ordningen tättingar.