Tromssantunturiunikko (Papaver radicatum subsp. laestadianum) on tunturiunikon alalaji, joka on saanut nimensä löytäjänsä Lars Levi Laestadiuksen mukaan. Hän nimesi kasvin löytöpaikan mukaan peltsanunikoksi (pältsavallmo), mutta myös nimeä "Laestadiuksen unikko" (Papaver laestadianum) on käytetty aiemmin. Nykyään sitä ei katsota enää omaksi lajikseen.[2]
Tromssantunturiunikkoa esiintyy Norjassa ja Ruotsissa kalkkipitoisilla liuskesoraikoilla ja lapinvuokkokankailla. Se on matalakasvuinen monivuotinen kasvi, joka jää alle 20 senttimetriä korkeaksi.[3]
Tromssantunturiunikko (Papaver radicatum subsp. laestadianum) on tunturiunikon alalaji, joka on saanut nimensä löytäjänsä Lars Levi Laestadiuksen mukaan. Hän nimesi kasvin löytöpaikan mukaan peltsanunikoksi (pältsavallmo), mutta myös nimeä "Laestadiuksen unikko" (Papaver laestadianum) on käytetty aiemmin. Nykyään sitä ei katsota enää omaksi lajikseen.
Tromssantunturiunikkoa esiintyy Norjassa ja Ruotsissa kalkkipitoisilla liuskesoraikoilla ja lapinvuokkokankailla. Se on matalakasvuinen monivuotinen kasvi, joka jää alle 20 senttimetriä korkeaksi.
Vitenskapelig(e)Læstadiusvalmue er en valmue. Den er en flerårige urt med blekgule blomster som kan bli nesten 20 cm høy. Det er en sjelden plante som kun finnes på seks–sju lokaliteter i Nord-Norge og to i Nord-Sverige. Den er avbildet i kommunevåpenet til Storfjord. Arten er oppkalt etter den svenske botanikeren og predikanten Lars Levi Læstadius.
Den har av og til blitt regnet egen art, men de fleste regner den nå som en underart av islandsvalmue (Papaver radicatum). Den største forskjellen er kromosomantallet; læstadiusvalmue har 2n = 56, mens P. radicatum har 2n = 70 kromosomer.
Denne botanikkrelaterte artikkelen er foreløpig kort eller mangelfull, og du kan hjelpe Wikipedia ved å utvide den. Læstadiusvalmue er en valmue. Den er en flerårige urt med blekgule blomster som kan bli nesten 20 cm høy. Det er en sjelden plante som kun finnes på seks–sju lokaliteter i Nord-Norge og to i Nord-Sverige. Den er avbildet i kommunevåpenet til Storfjord. Arten er oppkalt etter den svenske botanikeren og predikanten Lars Levi Læstadius.
Den har av og til blitt regnet egen art, men de fleste regner den nå som en underart av islandsvalmue (Papaver radicatum). Den største forskjellen er kromosomantallet; læstadiusvalmue har 2n = 56, mens P. radicatum har 2n = 70 kromosomer.
Læstadiusvallmo (Papaver laestadianum) eller pältsavallmo är en art inom vallmosläktet. Den är en lågväxt, flerårig ört med blekgula blommor. Den är uppkallad efter Lars Levi Læstadius respektive Pältsan. Växten är mycket sällsynt och förekommer i norra Skandinavien på grus- och hedmarker på högfjäll. Den är fridlyst.
I Storfjords kommunvapen återfinns tre læstadiusvallmor i skölden.
Læstadiusvallmo (Papaver laestadianum) eller pältsavallmo är en art inom vallmosläktet. Den är en lågväxt, flerårig ört med blekgula blommor. Den är uppkallad efter Lars Levi Læstadius respektive Pältsan. Växten är mycket sällsynt och förekommer i norra Skandinavien på grus- och hedmarker på högfjäll. Den är fridlyst.
I Storfjords kommunvapen återfinns tre læstadiusvallmor i skölden.
Papaver laestadianum là một loài thực vật có hoa trong họ Anh túc. Loài này được Nordh. mô tả khoa học đầu tiên năm 1939.[1]
Papaver laestadianum là một loài thực vật có hoa trong họ Anh túc. Loài này được Nordh. mô tả khoa học đầu tiên năm 1939.
