Liten silversida (Atherina boyeri) är en fisk i familjen silversidefiskar, som alla kännetecknas av att de har ett brett, silverfärgat band längs kroppssidan. Liten silversida lever längs östra Atlantkusten. Den kallas även mindre prästfisk.[3]
Den lilla silversidan är en liten, avlång fisk med underbett som är lik prästfisken och likt den påminner om en sill, men har taggstrålar i den främre ryggfenan (sillen har bara mjukstrålar). Ögat är stort, proportionsvis större än hos prästfisken.[4] Även munnen, som har underbett, är större än hos prästfisken. Till skillnad från den är rygg- och analfenornas kanter raka eller endast svagt konkava.[3] Ryggen är blågrönaktig, och skild från de silvergrå sidorna och buken av en silverglänsande sidostrimma.[3][4] Maximala längden är 20 cm,[5] men är oftast mindre.[3][4]
Arten är en stimfisk, som är vanlig både i salt och bräckt vatten samt, något mindre ofta, i sötvatten (där den förekommer inte bara i floder utan även i sjöar[3]). I saltvatten och floder tenderar den att vara en bottenfisk, medan den är pelagisk i sjöar.[1] Den lever på kräftdjur, blötdjur, maskar och fisklarver.[5] Den lilla silversidan leker under vår och sommar (exakt tid varierar geografiskt). Maximal livslängd upp till 4 år.[1]
Tre underarter finns:[5]
Det huvudsakliga utbredningsområdet är Medelhavet med Svarta havet[4], angränsande områden som Spanien, Portugal och norröver till Loires flodområde i Frankrike[1] samt vidare söderut till Madeira och Mauretanien.[5] Separata populationer finns emellertid också i Sydengland och Nederländerna.[4] Underarten A. boyeri pontica finns i Svarta havet och Azovska sjön, medan A. boyeri caspia finns i Kaspiska havet.[5]
Liten silversida (Atherina boyeri) är en fisk i familjen silversidefiskar, som alla kännetecknas av att de har ett brett, silverfärgat band längs kroppssidan. Liten silversida lever längs östra Atlantkusten. Den kallas även mindre prästfisk.
