Dördgözkimilər (lat. Anablepidae) çəkidişkimilər dəstəsinə aid heyvan fəsiləsi.
Els anablèpids (Anablepidae) constitueixen una família de peixos pertanyent a l'ordre dels ciprinodontiformes.[2]
Són vivípars, llevat d'Oxyzygonectes que és ovípar. La fertilització pot ésser interna o externa.[3][4]
Mengen principalment insectes i d'altres invertebrats.[5]
Són peixos d'aigua dolça, salabrosa i/o marina.[3]
Es troba des del sud de Mèxic fins al sud de Sud-amèrica, tant al vessant atlàntic com al pacífic.[3]
Algunes de les seues espècies formen part del comerç de peixos d'aquari.[3][23]
Els anablèpids (Anablepidae) constitueixen una família de peixos pertanyent a l'ordre dels ciprinodontiformes.
Die Anablepidae sind eine Fischfamilie aus der Ordnung der Zahnkärpflinge (Cyprinodontiformes). Sie leben in Süß- und Brackwasser, seltener im küstennahen Meer in Mittel- und Südamerika. Zu ihnen gehören die bekannten Vieraugen (Anableps), deren Augen durch eine querliegende Scheidewand in zwei Hälften mit je einer Pupille geteilt sind, so dass die Tiere gleichzeitig über und unter Wasser sehen können.
Die Fische werden 2,5 bis 32 Zentimeter lang. Ihr Körper ist gestreckt, der Rücken abgeflacht. Die Bauchflossen befinden sich weit hinten, deutlich hinter dem Ende der Brustflossen. Der Beckengürtel sitzt niedrig an den Seiten, die Bauchflossenstrahlen weisen nach unten bzw. nach hinten. Die Rückenflosse befindet sich weit hinten, hinter der Afterflosse.
Die Arten der Anablepidae leben an der Oberfläche ihrer Wohngewässer. Sie ernähren sich von Anflugnahrung (ins Wasser gefallene Insekten), Mückenlarven und Kleinkrebsen. Die Vieraugen und die Linienkärpflinge sind lebendgebärend, während der Weißaugenfisch Eier legt. Das aus der Afterflosse gebildete Geschlechtsorgan (Gonopodium) der männlichen Vieraugen und Linienkärpflinge lässt sich nur nach rechts oder links bewegen. Entsprechend gibt es Weibchen, deren Genital sich nach links oder rechts öffnet. Männchen mit nach links drehendem Gonopodium können sich nur mit Weibchen fortpflanzen, deren Genital nach rechts weist und umgekehrt.
Es gibt zwei Unterfamilien, drei recht unterschiedliche Gattungen und 18 Arten.
Die fossile Fischgattung Carionellus aus dem Miozän von Ecuador ist möglicherweise ein ausgestorbener Anablepidae.
Die Anablepidae sind eine Fischfamilie aus der Ordnung der Zahnkärpflinge (Cyprinodontiformes). Sie leben in Süß- und Brackwasser, seltener im küstennahen Meer in Mittel- und Südamerika. Zu ihnen gehören die bekannten Vieraugen (Anableps), deren Augen durch eine querliegende Scheidewand in zwei Hälften mit je einer Pupille geteilt sind, so dass die Tiere gleichzeitig über und unter Wasser sehen können.
Женинси сымалдуулар (лат. Jenynsiidae, syn. Anablepidae) — каңылтыр тиштүү балыктардын бир тукуму.
Женинси сымалдуулар (лат. Jenynsiidae, syn. Anablepidae) — каңылтыр тиштүү балыктардын бир тукуму.
Anablepidae is a family of fishes which live in brackish and freshwater habitats from southern Mexico to southern South America.[2] There are three genera with sixteen species: the four-eyed fishes (genus Anableps), the onesided livebearers (genus Jenynsia) and the white-eye, Oxyzygonectes dovii. Fish of this family eat mostly insects and other invertebrates.
Fish in the subfamily Oxyzygonectinae are ovoviviparous. The Anablepinae are livebearers. They mate on one side only, right-"handed" males with left-"handed" females and vice versa.[3] The male has specialized anal rays which are greatly elongated and fused into a tube called a gonopodium associated with the sperm duct which he uses as an intromittent organ to deliver sperm to the female.
The family is divided into two subfamilies and three genera:[4][5][1]
Anablepidae is a family of fishes which live in brackish and freshwater habitats from southern Mexico to southern South America. There are three genera with sixteen species: the four-eyed fishes (genus Anableps), the onesided livebearers (genus Jenynsia) and the white-eye, Oxyzygonectes dovii. Fish of this family eat mostly insects and other invertebrates.
Los anablépidos (Anablepidae) son una familia de peces del orden de los ciprinodontiformes.[2]
Los especímenes de la subfamilia Anablepinae pueden llegar a los 32 cm de longitud total, mientras que los de Jenynsiinae pueden llegar a los 12 cm.[3]
Puede decirse que tienen cuatro ojos, pero en realidad solo tienen dos: cada uno está dividido de forma que la mitad inferior es para ver en el agua y cuidarse de los depredadores en el agua, mientras que la mitad superior es para mirar hacia arriba para cuidarse de los predadores terrestres y aéreos, incluyendo a los humanos.
Se encuentran desde el sur de México hasta el sur de Sudamérica.[3]
Hay 18 especies en tres géneros:
Los anablépidos (Anablepidae) son una familia de peces del orden de los ciprinodontiformes.
Anablepidae arrain ziprinodontiformeen familia da, Neotropikoko ur geza eta gazikaretan bizi dena.[1]
FishBaseren arabera, familiak egun 18 espezie ditu, 3 generotan banaturik:[2]
Artikulu hau biologiari buruzko zirriborroa da. Wikipedia lagun dezakezu edukia osatuz. Anablepidae arrain ziprinodontiformeen familia da, Neotropikoko ur geza eta gazikaretan bizi dena.
Nelisilmät (Anablepidae) on hammaskarppikalojen lahkoon[1] kuuluva makeassa vedessä elävien kalojen heimo, johon kuuluu 12 lajia.[2] Lajien joukossa on suosittuja akvaariokaloja.
Nelisilmiä elää Etelä-Meksikosta Etelä-Amerikan eteläkärkeen ulottuvalla alueella. Ne syövät enimmäkseen hyönteisiä ja muita selkärangattomia. Ne ovat saaneet nimensä silmien sijainnista ja muodosta: silmän yläpuolella on paksumpi linssi, joten kalat näkevät hyvin myös ylöspäin.
Lajit nelisilmä (Anableps anableps) ja juovanelisilmä (Anableps microlepis) voivat kasvaa yli 30 cm pitkiksi.[3]
Nelisilmät (Anablepidae) on hammaskarppikalojen lahkoon kuuluva makeassa vedessä elävien kalojen heimo, johon kuuluu 12 lajia. Lajien joukossa on suosittuja akvaariokaloja.
Nelisilmiä elää Etelä-Meksikosta Etelä-Amerikan eteläkärkeen ulottuvalla alueella. Ne syövät enimmäkseen hyönteisiä ja muita selkärangattomia. Ne ovat saaneet nimensä silmien sijainnista ja muodosta: silmän yläpuolella on paksumpi linssi, joten kalat näkevät hyvin myös ylöspäin.
Lajit nelisilmä (Anableps anableps) ja juovanelisilmä (Anableps microlepis) voivat kasvaa yli 30 cm pitkiksi.
Les Anablepidae sont une famille de poissons de l'ordre des Cyprinodontiformes.
Selon FishBase 3 genres[1] et 18 espèces[2] (05/2015):
Les Anablepidae sont une famille de poissons de l'ordre des Cyprinodontiformes.
Os Anablépidos (Anablepidae, Garman 1895 [1]) son unha familia de peixes teleósteos da orde dos Ciprinodontiformes (Cyprinodontiformes). Viven en augas doces interiores de zonas tropicais americanas (desde o sur de México ata o sur de Sudamérica) pero pode achegarse ás desembocaduras, soportando augas salobres.
Corpo alargado, algo deprimido no terzo anterior. A cabeza é ancha e aplastada, coa rexión supraorbital avultada. A boca é horizontal e o maxilar algo protráctil.
O trazo más característico son os ollos, grandes e aparentemente divididos en dous: a metade superior emerxe da superficie da auga e permite a visión exterior; a metade inferior permanece somerxida e permite a visión baixo a auga. Esta característica explica a denominación popular de peixes catro ollos.
Unha soa aleta dorsal, que é pequena e redondeada. A aleta anal dos machos está transformada nun órgano subcónico, destinado á copula. Son vivíparos, excepto o xénero Oxyzygonectes, que é ovíparo.
Divídense en tres xéneros e 9 especies:
Os Anablépidos (Anablepidae, Garman 1895 ) son unha familia de peixes teleósteos da orde dos Ciprinodontiformes (Cyprinodontiformes). Viven en augas doces interiores de zonas tropicais americanas (desde o sur de México ata o sur de Sudamérica) pero pode achegarse ás desembocaduras, soportando augas salobres.
Anablepidae, malena porodica slatkovodnih i morskih riba koja obuhvača rodove Anableps Scopoli, 1777, Jenynsia Günther, 1866 i Oxyzygonectes Fowler, 1916 sa 16 vrsta. Žive od južnog Meksika do Južne Amerike.
U narodnim nazivima ove ribe su zbog svojih izbuljenih očiju poznate su kao četverooke ribe, odnosno kao cuatrojos (šp.) i four-eyed fishes (engl.).
Anableps microlepis
Jenynsia multidentata
Anablepidae, malena porodica slatkovodnih i morskih riba koja obuhvača rodove Anableps Scopoli, 1777, Jenynsia Günther, 1866 i Oxyzygonectes Fowler, 1916 sa 16 vrsta. Žive od južnog Meksika do Južne Amerike.
U narodnim nazivima ove ribe su zbog svojih izbuljenih očiju poznate su kao četverooke ribe, odnosno kao cuatrojos (šp.) i four-eyed fishes (engl.).
La famiglia Anablepidae comprende 14 specie di pesci d'acqua dolce.
Queste specie vivono in acque dolci o salmastre nell'area dal Messico meridionale al Sud America.
Delle 14 specie, raccolte in 3 generi, 3-4 sono di interesse per gli acquariofili.
Le specie del genere Anableps sono chiamate anche Pesci quattrocchi perché presentano un apparato visivo anatomicamente interessante: gli occhi, ampi e sporgenti, sono divisi orizzontalmente da una membrana e sono dotati di due retine. Questi pesci nuotano con gli occhi posti alla superficie dell'acqua; la retina inferiore riceve la luce dalla parte esposta all'aria, l'altra riceve le informazioni visive provenienti dall'acqua. In tal modo, essi possono avere visione di quanto accade sia sott'acqua che sopra la superficie; ciò facilità la loro attività di predazione degli insetti, di cui si cibano. Per risultare meno visibili a prede e predatori, il dorso è più scuro per mimetizzarsi con il fondo.
Gli anablepidi sono pesci vivipari e partoriscono giovani di dimensioni già considerevoli (da 1 a 4 cm secondo la specie). Il particolare più interessante è che ogni esemplare nasce mancino o destrorso (negli organi genitali gonopodio e papilla genitale) e conseguentemente si potrà accoppiare solo con un esemplare di sesso e verso opposti. Un maschio mancino si potrà accoppiare quindi solo con una femmina destrorsa, e viceversa.
La famiglia degli Anablepidi è suscettibile di cambiamenti, anche perché alcuni biologi ritengono che uno dei 3 generi costituisca una famiglia a parte. (Jenynsia apparterrebbe alla famiglia dei Jenynsiidae, anche se lo spostamento tassonomico non è ancora ufficiale).
La famiglia Anablepidae comprende 14 specie di pesci d'acqua dolce.
Keturakinės (lot. Anablepidae, angl. Four-eyed fishes, vok. Vieraugen) – dančiakarpių (Cyprinodontiformes) būrio žuvų šeima. Paplitusios Centrinės Amerikos upių žiotyse gėlame ir sūrokame vandenyje. Turi savotiškas akis, sudarytas iš dviejų dalių. Viena dalis mato vaizdą vandenyje, o kita tuo pačiu metu virš vandens.
Šeimoje 3 gentys, 15 rūšių
Keturakinių (Anablepidae) šeimos žuvų iliustracijos ir rūšių sąrašas Vikiteka
Keturakinės (lot. Anablepidae, angl. Four-eyed fishes, vok. Vieraugen) – dančiakarpių (Cyprinodontiformes) būrio žuvų šeima. Paplitusios Centrinės Amerikos upių žiotyse gėlame ir sūrokame vandenyje. Turi savotiškas akis, sudarytas iš dviejų dalių. Viena dalis mato vaizdą vandenyje, o kita tuo pačiu metu virš vandens.
Šeimoje 3 gentys, 15 rūšių
Vierogen (Anablepidae) vormen een familie van zoet- en brakwatervissen uit de orde van de Tandkarpers (Cyprinodontiformes). Ze worden aangetroffen rond de mondingen van rivieren in het zuiden van Mexico tot Zuid-Amerika[1]. Er zijn drie geslachten met zestien soorten. Vissen uit deze familie eten voornamelijk insecten en andere ongewervelden.
Vissen in de onderfamilie Anablepinae zijn ovovivipaar. Merkwaardig genoeg paren ze aan één zijde, "rechtshandige" mannetjes met "linkshandige" vrouwtjes en omgekeerd.[2]
De mannetjes van de meeste soorten hebben een gespecialiseerde anale vin waarbij enkele langgerekte vinstralen samengegroeid zijn tot een buis, het gonopodium. Hij gebruikt deze buis als penis om het sperma bij het vrouwtje in te brengen.
Volgens ITIS is de familie als volgt onderverdeeld:[3]
Vierogen (Anablepidae) vormen een familie van zoet- en brakwatervissen uit de orde van de Tandkarpers (Cyprinodontiformes). Ze worden aangetroffen rond de mondingen van rivieren in het zuiden van Mexico tot Zuid-Amerika. Er zijn drie geslachten met zestien soorten. Vissen uit deze familie eten voornamelijk insecten en andere ongewervelden.
Fireøyefisker er en gruppe tannkarper som lever i fersk- og brakkvann. De lever stort sett av insekter og andre smådyr. Øynene sitter på forhøyninger på hodet. Hvert øye er todelt og gjør det mulig for fisken å se under og over vann samtidig.
Denne iktyologirelaterte artikkelen er foreløpig kort eller mangelfull, og du kan hjelpe Wikipedia ved å utvide den. Fireøyefisker er en gruppe tannkarper som lever i fersk- og brakkvann. De lever stort sett av insekter og andre smådyr. Øynene sitter på forhøyninger på hodet. Hvert øye er todelt og gjør det mulig for fisken å se under og over vann samtidig.
Multimedia w Wikimedia Commons Czworookowate, arguskowate (Anablepidae) – rodzina ryb karpieńcokształtnych. Nazwana tak z powodu nietypowej budowy oka.
Od południowego Meksyku do południowego krańca Ameryki Południowej. Spotykane głównie w wodach słodkich i słonawych, rzadziej w przybrzeżnych wodach morskich.
Rodzaje zaliczane do tej rodziny [2], są grupowane w podrodzinach Anablepinae, Oxyzygonectinae:
Anableps — Jenynsia — Oxyzygonectes
Czworookowate, arguskowate (Anablepidae) – rodzina ryb karpieńcokształtnych. Nazwana tak z powodu nietypowej budowy oka.
Anablepidae é uma família de peixes actinopterígeos pertencentes à ordem Cyprinodontiformes.[1]
Anablepidae é uma família de peixes actinopterígeos pertencentes à ordem Cyprinodontiformes.
Fyrögonfiskar (Anablepidae), är en familj fiskar inom ordningen tandkarpar. Familjen består av två underfamiljer som omfattar tre släkten med sammanlagt 17 arter.[2] De förekommer i södra Mexiko, Centralamerika och Sydamerika. Namnet kommer av att fiskarnas ögon, särskilt i släktena Anableps och Oxyzygonectes, är delade i två halvor genom en horisontell brygga. På så vis kan fisken simma i vattenytan och se klart både över och under vattenytan samtidigt. Flertalet fyrögonfiskar lever i stim, är duktiga på att hoppa och håller till i närheten av vattenytan. Den mest kända arten, fyrögonfisk (Anableps anableps), hålls som akvariefisk men blir där sällan särskilt långlivad. Den blir upp till 32 centimeter lång,[3] och är därmed en av de största fiskarna i familjen – den minsta, Jenynsia onca, blir som vuxen endast 3,9 centimeter lång.[4]
Alla arter i familjen är ovovivipara, och lägger sålunda inte rom utan föder levande ungar, på samma sätt som många i den närbesläktade familjen levandefödande tandkarpar (Poeciliidae), där bland annat guppy och svärdbärare ingår. Precis som hos dessa är hanens analfena omvandlad till ett gonopodium, som används för att befrukta honan.
Släktet Jenynsia(Fowler, 1940)[8]
Släktet Oxyzygonectes[21]
Fyrögonfiskar (Anablepidae), är en familj fiskar inom ordningen tandkarpar. Familjen består av två underfamiljer som omfattar tre släkten med sammanlagt 17 arter. De förekommer i södra Mexiko, Centralamerika och Sydamerika. Namnet kommer av att fiskarnas ögon, särskilt i släktena Anableps och Oxyzygonectes, är delade i två halvor genom en horisontell brygga. På så vis kan fisken simma i vattenytan och se klart både över och under vattenytan samtidigt. Flertalet fyrögonfiskar lever i stim, är duktiga på att hoppa och håller till i närheten av vattenytan. Den mest kända arten, fyrögonfisk (Anableps anableps), hålls som akvariefisk men blir där sällan särskilt långlivad. Den blir upp till 32 centimeter lång, och är därmed en av de största fiskarna i familjen – den minsta, Jenynsia onca, blir som vuxen endast 3,9 centimeter lång.
四眼魚科下分3個屬，如下：
네눈박이송사리과(Anablepidae)는 열대송사리목에 속하는 조기어류 과이다.[1] 멕시코 남부부터 남아메리카 남부에 이르는 지역의 민물과 기수에서 발견되는 어류이다.[2] 3개 속에 16종으로 이루어져 있다. 먹이는 곤충과 무척추동물이다.
다음은 폴(Pohl)과 레즈닉(Reznick), 아모림(Amorim) 등의 연구에 기초한 계통 분류이다.[3][4][5]
열대송사리목 무지개송사리아목 열대송사리아목
.jpg)
.JPG)
.JPG)
.JPG)
