Jovibarba és un petit gènere de plantes de flors que pertany a la família de les Crassulaceae. El nom del gènere vol dir "barba de Júpiter". Actualment The Plant List només llista una espècie acceptada, J. preissiana.
Jovibarba és un petit gènere de plantes de flors que pertany a la família de les Crassulaceae. El nom del gènere vol dir "barba de Júpiter". Actualment The Plant List només llista una espècie acceptada, J. preissiana.
Mehiparrat (Jovibarba) on maksaruohokasvien heimoon (Crassulaceae) kuuluva mehikasvisuku.
Mehiparrat ovat monivuotisia karvattomia ruohoja, jotka kasvavat 8–25 senttimetriä korkeiksi. Ne ovat pystyvartisia ja haarattomia, varreltaan meheviä eli sukkulenttisia. Lehdet ovat monivuotisia, ruodittomia ja muodostavat tyviruusukkeen kiinnittyen varteen kierteisesti. Lapa on tavallisesti 2–4, joskus jopa kuusi cm pitkä, muodoltaan pitkänomainen tai vastapuikea, mehevä, tyveltään kannukseton, ehyt- ja toisinaan ripsilaitainen. Suonet ovat huomaamattomia.[1]
Kukinnot ovat varsipäätteisiä viuhkoja. Kukkaperät puuttuvat tai ovat korkeintaan millimetrin mittaisia. Kukat ovat pystyjä ja kuusi- tai seitsenlukuisia. Niissä on tyveltään yhdistynyt verhiö. Terälehdet ovat pystyjä, erillisiä, vihertävän valkoisia, vihertävän keltaisia tai keltaisia ja ripsureunaisia. Mesiäiskehrä on neliömäinen. Heteiden määrä on kaksi kertaa niin suuri kuin verholehtien, ja palhot ovat terälehtiin kiinnittymättömiä. Emit ovat pystyjä ja toisiinsa yhtyneitä; vartalot ovat neljä tai viisi kertaa sikiäintä lyhempiä. Hedelmä on kotamainen, pysty ja koostuu tyvestään yhteen kasvaneista emilehdistä. Siemenet ovat soikeita ja uurteisia.[1]
Mehiparrat ovat kotoisin Euraasiasta.[1]
Mehipartojen suvussa on kolme lajia:[1][2][3]
Mehipartojen erottaminen omaksi suvukseen mehitähdistä (Sempervivum) on ollut kiistanalaista jo yli vuosisadan ajan. Toisinaan niitä pidetään mehitähtien suvun sektiona, toisinaan omana sukunaan. Omaksi suvuksi viemistä on perusteltu mehipartojen terälehtien pystyisyydellä (mehitähdillä ne ovat taipuneita), kukan kuusi- tai joskus seitsenlukuisuudella (mehitähdillä on 8-16-lukuiset kukat), terälehtien ripsireunaisuudella (mehitähdillä on ehytlaitaiset terälehdet) ja siitepölyhiukkasen morfologialla ja hienorakenteella, joissa mainutuilla suvuilla on merkittäviä eroja. Joka tapauksessa viimeaikaiset geneettiset tutkimukset ovat osoittaneet mehipartojen ja -tähtien olevan toisilleen läheistä sukua.[1]
Mehiparrat (Jovibarba) on maksaruohokasvien heimoon (Crassulaceae) kuuluva mehikasvisuku.
Jovibarba is een geslacht van succulenten uit de Vetplantenfamilie. De soorten komen voor in bergachtige gebieden in zuidoostelijk Europa.
Jovibarba is een geslacht van succulenten uit de Vetplantenfamilie. De soorten komen voor in bergachtige gebieden in zuidoostelijk Europa.
Rojownik (Jovibarba DC. (Opiz)) – rodzaj roślin należący do rodziny gruboszowatych. Takson siostrzany lub takson włączany jako sekcja do rodzaju rojnik (Sempervivum). Obejmuje trzy gatunki występujące w Europie i Azji[3], z czego dwa rosną dziko w granicach Polski (rojownik pospolity J. sobolifera i włochaty J. hirta)[4]. Byliny monokarpiczne[3].
Rodzaj Jovibarba należy do rodziny gruboszowatych Crassualaceae, do rzędu skalnicowców (Saxifragales) i wraz z nim do okrytonasiennych. W obrębie gruboszowatych należy do podrodziny Sedoideae, plemienia Sedeae, podplemienia Sedinae[5].
Według Crescent Bloom należące tu gatunki włączane są do rodzaju rojnik (Sempervivum L.).
Gromada okrytonasienne (Magnoliophyta Cronquist), podgromada Magnoliophytina Frohne & U. Jensen ex Reveal, klasa Rosopsida Batsch, podklasa różowe (Rosidae Takht.), nadrząd Saxifraganae Reveala, rząd skalnicowce (Saxifragales Dumort.), rodzina gruboszowate (Crassulaceae DC. in Lam. & DC.), rodzaj rojnik (Sempervivum L, syn. Jovibarba DC. (Opiz)[6].
Rojownik (Jovibarba DC. (Opiz)) – rodzaj roślin należący do rodziny gruboszowatych. Takson siostrzany lub takson włączany jako sekcja do rodzaju rojnik (Sempervivum). Obejmuje trzy gatunki występujące w Europie i Azji, z czego dwa rosną dziko w granicach Polski (rojownik pospolity J. sobolifera i włochaty J. hirta). Byliny monokarpiczne.
Hammarbytaklökssläktet (Jovibarba) är ett släkte inom familjen fetbladsväxter med två europeiska arter. De kan odlas som trädgårdsväxer i Sverige.
Fleråriga örter som bildar bladrosetter. Bladen är enkla, suckulenta, oskaftade, helbräddade med kanthår, de är ofta även körtelhåriga. Blomstjälken blir ett par decimeter hög och bär blad. Blommorna kommer i ett toppställt knippe och är klocklika. Foderbladen är sammanväxta vid basen, medan kronbladen är fria. De är uppåtriktade, gula, kölade och kantade med körtelhår. Ståndarna är dubbelt så många som kronbladen. Frukten är en samling baljkapslar.
Taklökar i släktet Sempervivum skiljs genom sina stjärnlika blommor som saknar körtelhår och kölar.
Släktnamnet Jovibarba betyder "Jupiters skägg".
Wikimedia Commons har media som rör Hammarbytaklökssläktet.
Hammarbytaklökssläktet (Jovibarba) är ett släkte inom familjen fetbladsväxter med två europeiska arter. De kan odlas som trädgårdsväxer i Sverige.
Fleråriga örter som bildar bladrosetter. Bladen är enkla, suckulenta, oskaftade, helbräddade med kanthår, de är ofta även körtelhåriga. Blomstjälken blir ett par decimeter hög och bär blad. Blommorna kommer i ett toppställt knippe och är klocklika. Foderbladen är sammanväxta vid basen, medan kronbladen är fria. De är uppåtriktade, gula, kölade och kantade med körtelhår. Ståndarna är dubbelt så många som kronbladen. Frukten är en samling baljkapslar.
Taklökar i släktet Sempervivum skiljs genom sina stjärnlika blommor som saknar körtelhår och kölar.
Släktnamnet Jovibarba betyder "Jupiters skägg".
Jovibarba là một chi thực vật có hoa trong họ Crassulaceae.[1]
Bài viết chủ đề họ Lá bỏng này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn. Jovibarba là một chi thực vật có hoa trong họ Crassulaceae.
