Microtus dogramacii ye una especie de royedor de la familia Cricetidae.
Namái s'atopa nel centru de Turquía.
D.Y. Wilson & D.M. Reeder, 2005: Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference. Third Edition. The Johns Hopkins University Press, Baltimore.
Microtus dogramacii ye una especie de royedor de la familia Cricetidae.
Microtus dogramacii és una espècie de rosegador de la família dels cricètids. És endèmic del centre de Turquia, on viu a altituds d'entre 200 i 800 msnm. El seu hàbitat natural són les zones obertes i seques, incloent-hi els camps de conreu. Es creu que no hi ha cap amenaça significativa per a la supervivència d'aquesta espècie.[1]
L'espècie fou anomenada en honor del zoòleg turc Salih Doğramacı.[2]
Microtus dogramacii és una espècie de rosegador de la família dels cricètids. És endèmic del centre de Turquia, on viu a altituds d'entre 200 i 800 msnm. El seu hàbitat natural són les zones obertes i seques, incloent-hi els camps de conreu. Es creu que no hi ha cap amenaça significativa per a la supervivència d'aquesta espècie.
L'espècie fou anomenada en honor del zoòleg turc Salih Doğramacı.
Doğramaci's vole (Microtus dogramacii) is a species of rodent in the family Cricetidae. It is found only in central Turkey, and is similar to the social vole, although different in terms of cranial proportions and karyotype.
Doğramaci's vole (Microtus dogramacii) is a species of rodent in the family Cricetidae. It is found only in central Turkey, and is similar to the social vole, although different in terms of cranial proportions and karyotype.
Microtus dogramacii es una especie de roedor de la familia Cricetidae.
Solo se encuentra en el centro de Turquía
D.E. Wilson & D.M. Reeder, 2005: Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference. Third Edition. The Johns Hopkins University Press, Baltimore.
Datos: Q1766629
Especies: Microtus dogramacii
Microtus dogramacii es una especie de roedor de la familia Cricetidae.
Microtus dogramacii Microtus generoko animalia da. Karraskarien barruko Arvicolinae azpifamilia eta Cricetidae familian sailkatuta dago.
Microtus dogramacii Microtus generoko animalia da. Karraskarien barruko Arvicolinae azpifamilia eta Cricetidae familian sailkatuta dago.
Microtus dogramacii is een zoogdier uit de familie van de Cricetidae. De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd door Kefioğlu & Kryštufek in 1999.
Bronnen, noten en/of referenties
Nornik reliktowy[2] (Microtus dogramacii) – gatunek gryzonia z rodziny chomikowatych, występujący endemicznie w Turcji[3][4].
Gatunek został opisany naukowo w 1999 roku przez H. Kefelioğlu i B. Kryštufka na podstawie okazów z okolic miasta Konya w tureckiej prowincji Konya. Należy do podrodzaju nominatywnego Microtus. Jest podobny rozmiarami i kształtem ciała do pokrewnego nornika towarzyskiego (Microtus socialis), różni się jednak kariotypem; gatunek ten ma 2n=48 chromosomów, w porównaniu z 62 u nornika towarzyskiego[4]. Analizy DNA mitochondrialnego wskazują, że jest blisko spokrewniony z nornikiem lewantyńskim (M. guentherii)[3].
Zwierzęta te występują w środkowej części Anatolii w Turcji, na wysokościach od 200 do 800 m n.p.m.; zasięg gatunku nie jest dobrze rozpoznany. Zamieszkują otwarte, suche tereny, w tym pola uprawne. Lokalnie mogą być szkodnikami[3].
Nornik reliktowy zamieszkuje ograniczony obszar, częściowo użytkowany rolniczo, jednak potrafi tam przetrwać. Niewiele wiadomo o jego populacji, ale nie jest pospolity. Południową część zasięgu obejmuje obszar ochrony przyrody wokół jeziora Tuz, który jest jednak zaniedbany i warunki przyrodnicze ulegają w nim pogorszeniu. Nie są znane zagrożenia dla gatunku i obecnie jest uznawany za gatunek najmniejszej troski, choć Międzynarodowa Unia Ochrony Przyrody zaleca dalsze badania[3].
Nornik reliktowy (Microtus dogramacii) – gatunek gryzonia z rodziny chomikowatych, występujący endemicznie w Turcji.
Microtus dogramacii är en gnagare i släktet åkersorkar som förekommer i Turkiet. Den är nära släkt med Microtus guentheri men den har en avvikande karyotyp.[1][3]
Arten når en kroppslängd (huvud och bål) av 99 till 125 mm, en svanslängd av 18 till 26 mm och en vikt av 19 till 37 g. Sorken har 16 till 21 mm långa bakfötter och 8 till 12 mm långa öron. Pälsen på ovansidan är gulbrun som hos Microtus socialis eller lite mer gulaktig. Händer, fötter och svansens undersida är täckta av ljusare till vit päls.[2]
Fram till 2005 var arten känd från tre ställen i centrala Turkiet som ligger cirka 450 km ifrån varandra.[2] Individerna hittades i kulliga områden mellan 200 och 800 meter över havet. Habitatet utgörs av gräsmarker, jordbruksmark och andra öppna landskap.[1]
Troligen fortsätter fortplantningen under den kalla årstiden. En hona i fångenskap hade en kull med tre ungar.[2]
Enligt IUCN finns inga allvarliga hot för artens bestånd. Microtus dogramacii listas därför som livskraftig (LC).[1]
Microtus dogramacii är en gnagare i släktet åkersorkar som förekommer i Turkiet. Den är nära släkt med Microtus guentheri men den har en avvikande karyotyp.
Arten når en kroppslängd (huvud och bål) av 99 till 125 mm, en svanslängd av 18 till 26 mm och en vikt av 19 till 37 g. Sorken har 16 till 21 mm långa bakfötter och 8 till 12 mm långa öron. Pälsen på ovansidan är gulbrun som hos Microtus socialis eller lite mer gulaktig. Händer, fötter och svansens undersida är täckta av ljusare till vit päls.
Fram till 2005 var arten känd från tre ställen i centrala Turkiet som ligger cirka 450 km ifrån varandra. Individerna hittades i kulliga områden mellan 200 och 800 meter över havet. Habitatet utgörs av gräsmarker, jordbruksmark och andra öppna landskap.
Troligen fortsätter fortplantningen under den kalla årstiden. En hona i fångenskap hade en kull med tre ungar.
Enligt IUCN finns inga allvarliga hot för artens bestånd. Microtus dogramacii listas därför som livskraftig (LC).
Doğramacı tarla faresi (Microtus dogramaci) Türkiye'de bulunan 6 endemik memeli türünden biridir. Prof. Dr. Haluk Kefelioğlu ve Prof. Dr. Boris Kryštufek tarafından 1999 yılında keşfedilmiştir. Yeni bulunan bu türün ismi Prof. Dr. Haluk Kefelioğlu'nun hocası olan Prof. Dr. Salih Doğramacı'dan gelmektedir.
Ergin örneklerinde, vücudun üst tarafının rengi, kahverengimsi sarıdan sarımsı kahverengiye kadar geniş bir varyasyon göstermektedir. Sırt kısmından bakıldığında, kulakların dış kısımlarından başlayan ve başın ortalarına kadar uzanan sarımsı renkte olan kılların oluşturduğu, çok fazla belirgin olmayan bir kavis de bulunmaktadır. Vücuttaki kılların dip kısımları siyahtır ve uç kısımlara doğru renk açılarak vücudun üst tarafını oluşturan renge dönüşmektedir. Vücudun alt taraf rengi, sarımsı beyaz renkte olup yanlara doğru renk koyulaşmakta ve yanlarda vücudun üst ve alt taraf rengi belli belirsiz bir hatla birbirinden ayrılmaktadır. Kuyruk seyrek kıllarla kaplı ve üst taraf rengi, vücudun üst taraf rengiyle aynı veya daha açık renktedir. Kuyruğun alt tarafı sarımsı beyaz renkte olup, yandan bakıldığında üst taraf rengiyle belirgin bir hatla birbirinden ayrılmaktadır. Ayakların üst tarafı sarımsı beyaz, alt tarafı ise çıplaktır. Ayakların altında beş tane tüberkül bulunmaktadır. Yaşa bağlı olarak vücut rengi değişim göstermektedir. Genç örneklerin vücut renginin, yaşlı örneklerden daha koyu olduğu saptanmıştır. Yavru örneklerde vücudun üst taraf rengi, kahverengimsi siyah renkte, alt taraf rengi ise grimsi renkte görünmektedir. Yaş ilerledikçe renk, kahverengimsi sarıdan sarımsı kahverengiye kadar açılmaktadır. Kulak uzunluğu 7-14 (10.25) mm, kuyruk uzunluğu ise 16-38 (23.44) mm'dir.
Tarlada, bitkilerin boyları küçükken, tarla içlerinde çok yoğun olan bu hayvanlar, bitki boylarının uzaması ile beraber tarla kenarlarındaki yüksekliklerde yuvalarını yapmaktadırlar.
Türkiye'de, Amasya ilinin Suluova ilçesine bağlı Boyalı köyüdür. Şeker pancarı ekili alanlarda, buğday tarlaları, arpa tarlaları ve yoncalıklarda topluluklar halinde yaşamaktadırlar. Doğramacı tarla faresinin bu bölgeler içerisinde en çok tercih ettikleri habitat, şeker pancarı ekili alanlardır.
Şekeroğlu, Z. A., 2005, Amasya ve çevresinde yayılış gösteren Mictotus Dogramacii (Mammalia: Rodentia)’nın kromozonal anomalileri ve türleşme problemlerinin belirlenmesi, Doktora Tezi, On Dokuz Mayıs Üniversitesi Fen Bilimleri Enstitüsü, Samsun
Wikimedia Commons'ta Microtus dogramacii ile ilgili çoklu ortam belgeleri bulunur. 
Wikispecies'te Microtus dogramacii ile ilgili detaylı taksonomi bilgileri bulunur. Doğramacı tarla faresi (Microtus dogramaci) Türkiye'de bulunan 6 endemik memeli türünden biridir. Prof. Dr. Haluk Kefelioğlu ve Prof. Dr. Boris Kryštufek tarafından 1999 yılında keşfedilmiştir. Yeni bulunan bu türün ismi Prof. Dr. Haluk Kefelioğlu'nun hocası olan Prof. Dr. Salih Doğramacı'dan gelmektedir.
Microtus dogramacii là một loài động vật có vú trong họ Cricetidae, bộ Gặm nhấm. Loài này được Kefelio & Kryštufek miêu tả năm 1999.[2]
Bài viết liên quan đến họ gặm nhấm Cricetidae này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn. Microtus dogramacii là một loài động vật có vú trong họ Cricetidae, bộ Gặm nhấm. Loài này được Kefelio & Kryštufek miêu tả năm 1999.
도그라마시밭쥐(Microtus dogramacii)는 밭쥐속에 속하는 설치류의 일종이다.[2] 터키 중부에서만 발견되며, 군거밭쥐와 유사하지만 두개골 비율과 핵형이 다르다.[3]
