Pomatoschistus pictus és una espècie de peix de la família dels gòbids i de l'ordre dels perciformes.
Els mascles poden assolir els 6 cm de longitud total.[3]
Es troba des de Noruega fins a la península Ibèrica, les Illes Canàries i la Mar Mediterrània.[3]
Pomatoschistus pictus és una espècie de peix de la família dels gòbids i de l'ordre dels perciformes.
Pysgodyn sy'n byw yn y môr ac sy'n perthyn i deulu'r Gobiidae ydy'r gobi lliwgar sy'n enw gwrywaidd; lluosog: gobïod lliwgar (Lladin: Pomatoschistus pictus; Saesneg: Painted goby).
Mae ei diriogaeth yn cynnwys Ewrop, Môr y Gogledd, y Môr Canoldir a'r Môr Baltig ac mae i'w ganfod ym Môr y Gogledd ac arfordir Cymru.
Ar restr yr Undeb Rhyngwladol dros Gadwraeth Natur (UICN), caiff y rhywogaeth hon ei rhoi yn y dosbarth 'Heb ei gwerthuso' o ran niferoedd, bygythiad a chadwraeth gan nad oes data digonol.[1]
Pysgodyn sy'n byw yn y môr ac sy'n perthyn i deulu'r Gobiidae ydy'r gobi lliwgar sy'n enw gwrywaidd; lluosog: gobïod lliwgar (Lladin: Pomatoschistus pictus; Saesneg: Painted goby).
Mae ei diriogaeth yn cynnwys Ewrop, Môr y Gogledd, y Môr Canoldir a'r Môr Baltig ac mae i'w ganfod ym Môr y Gogledd ac arfordir Cymru.
Ar restr yr Undeb Rhyngwladol dros Gadwraeth Natur (UICN), caiff y rhywogaeth hon ei rhoi yn y dosbarth 'Heb ei gwerthuso' o ran niferoedd, bygythiad a chadwraeth gan nad oes data digonol.
Spættet kutling (Pomatoschistus pictus) er en lille fisk i kutlingefamilien, en familie der er kendetegnet ved at have sammenvoksede bugfinner, der danner en sugeskål.[1]
Op til 6 cm, 4-5 tydlige og ofte todelte pletter langs siden, to rækker mørke pletter på foreste rygfinne.
Spættet kutling er en udpræget bundfisk, der lever på grus og sandblandet bund.[1]
Spættet kutling (Pomatoschistus pictus) er en lille fisk i kutlingefamilien, en familie der er kendetegnet ved at have sammenvoksede bugfinner, der danner en sugeskål.
The painted goby (Pomatoschistus pictus) is a small goby of Western European waters from Trondheim Fjord to Spain, the Canary Islands and is sometimes reported in the Mediterranean Sea.[2] Also mentioned in the Black Sea.[3] It lives at depths from 1 to 55 metres (3.3 to 180.4 ft), preferring a gravelly or sandy environment. Its young may sometimes be found in tide pools. It feeds on amphipods and copepods.
The painted goby is a relatively small goby, only growing to 6 cm in length, although some may grow to 9.5 cm. It is fawn-brown, with a row of four double dark brown spots along the sides. The dorsal fin has rows of dark brown-black spots interspersed with bands of iridescent blue and pink.
The painted goby (Pomatoschistus pictus) is a small goby of Western European waters from Trondheim Fjord to Spain, the Canary Islands and is sometimes reported in the Mediterranean Sea. Also mentioned in the Black Sea. It lives at depths from 1 to 55 metres (3.3 to 180.4 ft), preferring a gravelly or sandy environment. Its young may sometimes be found in tide pools. It feeds on amphipods and copepods.
Pomatoschistus pictus es una especie de peces de la familia de los Gobiidae en el orden de los Perciformes.
Los machos pueden llegar alcanzar los 6 cm de longitud total.[1]
Se encuentra desde Noruega hasta la península ibérica, las Islas Canarias y el Mar Mediterráneo.
Es inofensivo para los humanos.
Pomatoschistus pictus es una especie de peces de la familia de los Gobiidae en el orden de los Perciformes.
Pomatoschistus pictus Pomatoschistus generoko animalia da. Arrainen barruko Actinopterygii klasean sailkatzen da, Gobiidae familian.
Pomatoschistus pictus Pomatoschistus generoko animalia da. Arrainen barruko Actinopterygii klasean sailkatzen da, Gobiidae familian.
Pomatoschistus pictus, le Gobie varié, est une espèce de petits poissons marins appartenant à la vaste famille des gobiidés.
On le trouve dans les eaux ouest-européennes depuis le fjord de Trondheim en Norvège jusqu'à l'Espagne, les îles Canaries et il est parfois signalé en Méditerranée et aussi en mer Noire. Il vit à des profondeurs comprises entre 1 et 55 m, fréquente les zones caillouteuses ou sableuses. Ses jeunes peuvent se trouver dans les eaux retenues dans les cuvettes des rochers du bord de mer. Il se nourrit de petits invertébrés comme des amphipodes et des copépodes.
Il peut atteindre 5 à 6 cm, exceptionnellement 9,5 cm. Il présente 34 écailles le long de sa ligne latérale[1]. Sa coloration est variable (mimétique) : de jaune pâle à brun clair avec des taches claires sur le dos et 4 à 5 taches plus sombres et doubles sur les flancs, le ventre est clair. La nageoire dorsale montre des rangées de points brun foncé alternant avec des bandes iridescentes bleue et rose.
Pomatoschistus pictus, le Gobie varié, est une espèce de petits poissons marins appartenant à la vaste famille des gobiidés.
On le trouve dans les eaux ouest-européennes depuis le fjord de Trondheim en Norvège jusqu'à l'Espagne, les îles Canaries et il est parfois signalé en Méditerranée et aussi en mer Noire. Il vit à des profondeurs comprises entre 1 et 55 m, fréquente les zones caillouteuses ou sableuses. Ses jeunes peuvent se trouver dans les eaux retenues dans les cuvettes des rochers du bord de mer. Il se nourrit de petits invertébrés comme des amphipodes et des copépodes.
Glavočić dvotočkaš (lat. Pomatoschistus pictus) riba je iz porodice glavoča (lat. Gobiidae). Njegova podvrsta, Jadranski glavočić dvotočkaš (lat. Pomatoschistus pictus adriaticus) obitava u Jadranu, a pronađen je i u nekim drugim dijelovima Mediterana. Atlantska podvrsta naraste do 6 cm duljine, a Jadranska je nešto manja i naraste oko centimetar manje[1]. Obitava na pijesku i šljunku, a hrani se raznim malim račićima. Mužjaci su žućkasto smeđe boje s nekoliko dvotočki po boku (obično 5-6), a ženke imaju nešto blijeđe boje.
Obični glavočić dvotočkaš kojeg često imenuju kao Pomatoschistus pictus pictus (Malm, 1865 ) živi u hladnijim rubnim morima istočnog Atlantika, od Norveške na sjeveru pa do Portugala na jugu. Jadranska podvrsta, s drug strane živi u toplijim morima Mediterana, a postoje naznake i o njnoj rasprostranjenosti i u Atlantiku, od obala Maroka, do Kanarskih otoka [2].
Glavočić dvotočkaš (lat. Pomatoschistus pictus) riba je iz porodice glavoča (lat. Gobiidae). Njegova podvrsta, Jadranski glavočić dvotočkaš (lat. Pomatoschistus pictus adriaticus) obitava u Jadranu, a pronađen je i u nekim drugim dijelovima Mediterana. Atlantska podvrsta naraste do 6 cm duljine, a Jadranska je nešto manja i naraste oko centimetar manje. Obitava na pijesku i šljunku, a hrani se raznim malim račićima. Mužjaci su žućkasto smeđe boje s nekoliko dvotočki po boku (obično 5-6), a ženke imaju nešto blijeđe boje.
Il ghiozzetto pittato (Pomatoschistus pictus) è un pesce di mare appartenente alla famiglia Gobiidae.
Presenta un areale disgiunto: l'areale principale è sito sulle coste europee settentrionali tra la Norvegia e la Spagna settentrionale, mentre due stazioni relitte in mar Adriatico e golfo del Leone sono probabilmente dovute a popolazioni rimaste recluse nelle zone più fredde del Mediterraneo al tempo delle glaciazioni.
Vive in acque marine su fondi di sabbia o ghiaia fine o tra le alghe.
È molto simile agli altri Pomatoschistus ma ha le pinne dorsali con una o due file di punti neri alternate a bande azzurre ed arancio e diverse macchie chiare a sella sul dorso. Colore generale oliva o bruno, con varie sfumature e decorazioni diverse da individuo ad individuo, è sempre presente una reticolatura scura sul corpo. Molto più colorato di tutti i congeneri, facilmente riconoscibile a prima vista.
Dimensioni massime: 6 cm.
Basata su piccoli Crostacei.
Avviene in primavera ed estate, con modalità simili a quelle degli altri Pomatoschistus.
Gregario, vive in gruppetti non particolarmente compatti.
Il ghiozzetto pittato (Pomatoschistus pictus) è un pesce di mare appartenente alla famiglia Gobiidae.
De kleurige grondel (Pomatoschistus pictus) is een straalvinnige vissensoort uit de familie van grondels (Gobiidae).[1] De wetenschappelijke naam van de soort is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1865 door Malm.
Bronnen, noten en/of referentiesBergkutling (Pomatoschistus pictus) er en fiskeart i gruppen kutlinger. Den blir opptil 9 cm lang og lever fra overflaten og ned til 50 meters dybde. Den lever som regel på skjell-, grus- eller sandbunn. Bergkutlingen spiser hovedsakelig små krepsdyr.
Bergkutling (Pomatoschistus pictus) er en fiskeart i gruppen kutlinger. Den blir opptil 9 cm lang og lever fra overflaten og ned til 50 meters dybde. Den lever som regel på skjell-, grus- eller sandbunn. Bergkutlingen spiser hovedsakelig små krepsdyr.
Babka pisana[3] (Pomatoschistus pictus) – gatunek ryby okoniokształtnej z rodziny babkowatych (Gobiidae)[4][5].
Babka pisana występuje we wschodnim Atlantyku, gdzie jest szeroko rozpowszechniona, od Trondheimsfjorden (Morze Norweskie) w Norwegii (według Reichholfa od Tromsø[3]) po Wyspy Kanaryjskie. Spotykana w Morzu Śródziemnym, zarówno w jego zachodnim, jak i wschodnim basenie, choć w znacznym rozproszeniu (Zatoka Lwia, środkowy Adriatyk), a także w Morzu Marmara[4][2]. Widywana w Morzu Bałtyckim, ale tylko wodach Cieśnin Duńskich[4]. Zasięg jej występowania zamyka się w obszarze 65°N–27°N, 19°W–29°E, obejmując wody Norwegii, Wielkiej Brytanii, Wyspy Man, Guernsey i Jersey, Francji, Belgii, Holandii, Danii, Szwecji, Niemiec, Hiszpanii (w tym Wysp Kanaryjskich), Portugalii (w tym Madery), Włoch, Chorwacji, Grecji (choć jej obecność w Morzu Egejskim i u wybrzeży Krety jest kwestionowana) i Turcji. W podziale na regiony rybołówstwa FAO (ang. FAO Major Fishing Areas) notowana w regionach północno-wschodniego Atlantyku (21), środkowo-wschodniego Atlantyku (34) oraz Mórz Śródziemnego i Czarnego (37)[4][2].
Jest rybą morską, prowadzącą denny tryb życia, właściwy dla całego podrzędu babkowców[6][4]. Unika wód słonawych[3]. Występuje na głębokości 1–55 m (według Reichholfa maksymalnie do 100 m), zazwyczaj jednak nie głębiej niż 50 m, przy dnie kamienistym, żwirowym lub piaszczystym. Młode osobniki żyją bliżej brzegu, często w nadbrzeżnych basenach pływowych[4][3].
Babka pisana osiąga do 6 cm długości całkowitej[4]. Ciało lekko obniżone, kształtu wrzecionowatego, wydłużone, zwężające się ku ogonowi, z niskim, tak długim jak podstawa drugiej płetwy grzbietowej trzonem ogonowym[4][3]. Wymiary przykładowego osobnika w odniesieniu do długości całkowitej (osobnik żeński o długości całkowitej 3 cm): długość standardowa – 85,6%, długość ogonowa – 100%, długość przedanalna – 38,1%, długość przedgrzbietowa – 28,4%, długość przedbrzuszna – 18,0%, długość przedpiersiowa – 18,6%, głębokość ciała – 14,7%, długość głowy – 17,8%, średnica położonego górnobocznie oka – 29,0% długości głowy[4]. Głowa dość długa z krótkim i tępo zakończonym pyskiem, z otworem gębowym ułożonym skośnie w kierunku jej czubka. Frontalny otwór nosowy rureczkowaty, pozbawiony czułków[3]. Dwie, położone blisko siebie płetwy grzbietowe – pierwsza z 6 kolcami, druga z 1 kolcem i 8–9 promieniami miękkimi[4][3]. Jedna płetwa odbytowa, rozpostarta podobnie jak druga płetwa grzbietowa na 1 kolcu i 8–9 promieniach miękkich. Płetwy brzuszne zrośnięte, u ich zbiegu tworzy się przyssawka. Płetwa ogonowa zaokrąglona. Od 36 do 43 łusek w rzędzie wzdłuż boku. Kark i piersi pozbawione łusek[3]. Zredukowany pęcherz pławny[4], co zdarza się u ryb prowadzących przydenny tryb życia[7].
Ubarwienie przeważnie jasnobrązowe. Płetwy grzbietowe pokryte dwoma rzędami czarnych plam od nasady, wyżej zdobią je różowe smugi. Bok wzdłuż linii środkowej zdobiony grupami 4–5 plam, przeważnie dwudzielnych[3].
Babka ta żyje maksymalnie dwa lata[3][4]. Dojrzałość płciową osiąga już po pierwszej zimie (jest to charakterystyczne dla wszystkich gatunków z rodzaju Pomatoschistus). Trze się od wiosny do lata (w Morzu Irlandzkim, w pobliżu Wyspy Man od początku kwietnia do lipca). Samica składa gruszkowate w kształcie jaja wielkości 1 mm pod kamieniami lub muszlami. Po wykluciu młode mają około 3 mm długości. W pierwszych tygodniach prowadzą pelagiczny tryb życia. Do dna schodzą w momencie osiągnięcia 1,7–1,8 cm długości[3].
Babki pisane żywią się głównie małymi organizmami dennymi[3]. Są wśród nich przede wszystkim skorupiaki – widłonogi, m.in. z rzędów Calanoida i Harpacticoida, obunogi oraz torboraki z rzędu Mysida. W diecie rozpoznano także stadia larwalne omułkowatych z rodzaju Mytilus[4].
W 2014 IUCN uznała ją za gatunek najmniejszej troski (LC). Niewiele wiadomo na temat stanu populacji tego gatunku, zakłada się jednak, że jest ona stabilna. Nie są znane również poważniejsze zagrożenia mogące mieć negatywny wpływ na liczebność ryby. Nie ma znaczenia gospodarczego[2][8].
Babka pisana (Pomatoschistus pictus) – gatunek ryby okoniokształtnej z rodziny babkowatych (Gobiidae).
Bergstubben (Pomatoschistus pictus) är en fisk i familjen smörbultar.
Lik sandstubben med mer eller mindre mörkt sandfärgad kropp med mörkare fläckar längs sidorna, men de mörka fläckarna är mer markerade och finns också på fenorna. Hanarna har klarare färger än honorna. Två ryggfenor, varav den främsta är hög, med taggstrålar och den bakre lägre med mjukstrålar. De båda bukfenorna är sammanvuxna och bildar en sugskiva. Bergstubben blir upp till 10 cm lång, oftast mindre.[1]
Medelhavet och östra Atlanten från Biscayabukten norrut till mellersta Norge. Finns runt Brittiska öarna, går in i Skagerack, Kattegatt och Öresund.[1]
Bergstubben är havslevande och vistas främst på grunt vatten upp till 50 meters djup (djupare under vintern). Den föredrar sand- och grusbottnar, där den ofta är delvis nergrävd i bottenmaterialet. Födan utgörs av små kräftdjur. Livslängd upp till 2 år.[2] [3]
Bergstubben leker under vår till sommar, varvid hanen lockar honor att lägga ägg i någon hålighet. Efteråt vaktar hanen äggen, som kläcks efter 1 till 2 veckor. Ynglen övergår från ett pelagiskt liv till bottenliv när de är omkring 1 centimeter långa.[1]
Bergstubben (Pomatoschistus pictus) är en fisk i familjen smörbultar.