Pygeretmus és un gènere de rosegadors amb tres espècies de la família dels dipòdids que viuen al Kazakhstan.
Les espècies de Pygeretmus viuen a deserts, semideserts i altres zones amb vegetació seca. Són animals nocturns que romanen a terra i només excaven caus senzills, que mesuren fins a 20 cm de llargada i fins a 15 cm de profunditat. La hibernació dura, com a màxim, des de l'octubre fins a l'abril.
Pygeretmus és un gènere de rosegadors amb tres espècies de la família dels dipòdids que viuen al Kazakhstan.
Pygeretmus platyurus viu a dues zones diferents de l'oest i a l'est del Kazakhstan. Pygeretmus shitkovi viu a l'est del Kazakhstan. Pygeretmus pumilioLes espècies de Pygeretmus viuen a deserts, semideserts i altres zones amb vegetació seca. Són animals nocturns que romanen a terra i només excaven caus senzills, que mesuren fins a 20 cm de llargada i fins a 15 cm de profunditat. La hibernació dura, com a màxim, des de l'octubre fins a l'abril.
Fettschwanz-Springmäuse (Pygeretmus) sind eine Gattung in der Familie Springmäuse innerhalb der Allactaginae mit drei Arten, die in Kasachstan vorkommen.[1]
Die Arten ähneln im allgemeinen Körperbau Wüstenspringmäusen (Jaculus) mit verdicktem Schwanz. Die Kopf-Rumpf-Länge beträgt für P. platyurus 7,5 bis 9,5 cm und für P. shitkovi etwa 10 bis 12 cm. Der Schwanz ist normalerweise etwas länger als der übrige Körper. Wenn das Fettgewebe des Schwanzes völlig entwickelt ist, kann dieser einen Durchmesser von 12 mm haben. Im Gegensatz zu nahe verwandten Springmäusen fehlt dem Schwanz die Quaste. Bei P. platyurus sind die Hinterpfoten etwa 3,0 bis 3,5 cm lang und bei P. shitkovi zirka einen halben Zentimeter länger. Die Hinterpfoten haben fünf Zehen, wobei die beiden äußeren verkümmert sind. Die Fellfarbe ist oberseits sandbraun und am Bauch weißlich.[1]
Fettschwanz-Springmäuse leben in Wüsten und Halbwüsten sowie in anderen Gebieten mit trockener Vegetation. Die Tiere sind nachtaktiv und halten sich am Boden auf. Sie graben nur einfache unterirdische Baue, die bis 20 cm lang sind und bis 15 cm tief liegen. Der Winterschlaf dauert maximal von Oktober bis April. Diese Nagetiere ernähren sich neben Pflanzenteilen von Spinnen und Insekten. Fettschwanz-Springmäuse paaren sich vermutlich nur einmal pro Jahr mit bis zu sechs Nachkommen pro Wurf.[1]
Alle Arten werden von der IUCN als nicht gefährdet gelistet.[3]
Fettschwanz-Springmäuse (Pygeretmus) sind eine Gattung in der Familie Springmäuse innerhalb der Allactaginae mit drei Arten, die in Kasachstan vorkommen.
Pygeretmus platyurus lebt in zwei voneinander getrennten Gebieten im westlichen bzw. östlichen Kasachstan. Pygeretmus shitkovi kommt im östlichen Kasachstan vor. Der Erdhase (Pygeretmus pumilio) wird gegenwärtig von verschiedenen Autoren zu den Fettschwanz-Springmäusen gerechnet (z. B. von Wilson & Reeder), früher wurde er in eine eigene Gattung (Alactagulus) gestellt (z. B. bei Nowak).
Pygeretmus is a genus of rodent in the family Dipodidae.[1] It contains the following species:
Pygeretmus is a genus of rodent in the family Dipodidae. It contains the following species:
Lesser fat-tailed jerboa (Pygeretmus platyurus) Dwarf fat-tailed jerboa (Pygeretmus pumilio) Greater fat-tailed jerboa (Pygeretmus shitkovi)Pygeretmus Dipodidae animalia familiako generoa da[1], karraskarien barruan sailkatua.
Pygeretmus Dipodidae animalia familiako generoa da, karraskarien barruan sailkatua.
Le genre Pygeretmus comprend trois espèces de gerboises, petits rongeurs sauteurs de la famille des Dipodidés. Certains auteurs en répartissent les espèces dans deux sous-genres.
Selon Mammal Species of the World (version 3, 2005) (18 mai 2012)[1] :
Selon Catalogue of Life (18 mai 2012)[2] et ITIS (18 mai 2012)[3] :
Le genre Pygeretmus comprend trois espèces de gerboises, petits rongeurs sauteurs de la famille des Dipodidés. Certains auteurs en répartissent les espèces dans deux sous-genres.
Pygeretmus (Gloger, 1841) è un genere di roditori della famiglia dei Dipodidi.
Al genere Pygeretmus appartengono roditori di piccole dimensioni, con lunghezza della testa e del corpo tra 75 e 125 mm, la lunghezza della coda tra 78 e 185 mm e un peso fino a 61 g.[1]
Il cranio è corto e presenta un rostro breve, sottile e curvato verso il basso, la scatola cranica tondeggiante, le bolle timpaniche non particolarmente rigonfie e le arcate zigomatiche sottili. La mandibola ha il processo coronoide poco sviluppato ed è perforata sul processo angolare. Gli incisivi sono lunghi, lisci, sottili e proodonti, ovvero con le punte rivolte in avanti, i molari presentano una o due rientranze su ogni lato.
Sono caratterizzati dalla seguente formula dentaria:
3 0 0 1 1 0 0 3 3 0 0 1 1 0 0 3 Totale: 16 1.Incisivi; 2.Canini; 3.Premolari; 4.Molari;L'aspetto è quello di un piccolo topo con la testa grande adattato ad un'andatura saltatoria. Le parti dorsali sono color sabbia o mentre le parti inferiori sono bianche. Il muso è corto, gli occhi sono grandi. Le orecchie sono ridotte. I piedi sono notevolmente allungati, con i tre metatarsi fusi tra loro in un unico osso chiamato cannone e terminano con cinque dita, con le due più esterne più arretrate e ridotte. Sono presenti delle frange di peli lungo i loro bordi, mentre le piante sono completamente prive di peli. La coda è lunga circa quanto la testa ed il corpo ed è considerevolmente rigonfia a causa di depositi di grasso. Nella specie P.pumilio è presente un ciuffo terminale nero con la punta bianca. Le femmine hanno quattro paia di mammelle.
Sono roditori saltatori diffusi nell'Asia centrale, dal Kazakistan fino alla Cina centro-settentrionale.
Il genere comprende 3 specie.[2]
Pygeretmus é um gênero de roedores da família Dipodidae.
Fettsvansade springråttor (Pygeretmus) är ett släkte i familjen springråttor med två arter som förekommer i Kazakstan.[1]
Kirgishästspringråttan räknas antingen till fettsvansade springråttor (till exempel av Wilson & Reeder) eller till ett eget släkte, Alactagulus (av Nowak).[1][2]
Arterna påminner om ökenspringråttor (Jaculus) med tjock svans. Kroppslängden (huvud och bål) är för P. platyurus 7,5 till 9,5 cm och för P. shitkovi cirka 10 till 12 cm. Därtill kommer svansen som vanligen är något längre än övriga kroppen. Bakfötterna är hos P. platyurus 3,0 till 3,5 cm långa och hos P. shitkovi ungefär en halv centimeter längre. Pälsen är på ovansidan sandbrun och på buken vitaktig. I motsats till nära besläktade arter saknar de tofs vid svansens slut. När mycket fett är lagrat i svansen kan den ha en diameter av 12 mm. Bakfötterna har fem tår men de yttersta är förminskade.[1]
Habitatet utgörs av öknar och halvöknar samt andra regioner med torr vegetation. Individerna är aktiva på natten och vistas på marken. De bygger bara enkla underjordiska bon som är upp till 20 cm långa och upp till 15 cm djupa. Från oktober till april, eller möjligen under lite kortare tid, ligger de i vinterdvala. Fettsvansade springråttor äter växtdelar, spindlar och insekter. Troligen föder honor bara en kull under sen vår med upp till sex ungar.[1]
P. shitkovi listas av IUCN som nära hotad (NT).[3]
Fettsvansade springråttor (Pygeretmus) är ett släkte i familjen springråttor med två arter som förekommer i Kazakstan.
Pygeretmus platyurus hittas i två skilda områden i västra respektive östra Kazakstan. Pygeretmus shitkovi lever i östra Kazakstan.Kirgishästspringråttan räknas antingen till fettsvansade springråttor (till exempel av Wilson & Reeder) eller till ett eget släkte, Alactagulus (av Nowak).
Pygeretmus (тушканчик) — один з трьох родів підродини Allactaginae (тушканові), і близькими до нього родами є Allactaga та Allactodipus.
рід Pygeretmus представлений у сучасній фауні світу трьома видами[1]:
Існують вказівки про колишнє поширення роду Pygeretmus в Україні Зокрема, повідомляється про знахідки виду наприкінці XIX ст. Зокрема, «В Україні рід (як „Alactagulus“) відомий у викопному стані з плейстоцену (Топачевский, Скорик, 1977; Рековец, 1994) і на підставі згадок дослідників із середини і кінця XIX ст. для Криму і Слобожанщини (Дулицкий, 2001).»[2]
Pygeretmus là một chi động vật có vú trong họ Dipodidae, bộ Gặm nhấm. Chi này được Gloger miêu tả năm 1841.[1] Loài điển hình của chi này là Dipus platurus Lichtenstein, 1823 (emended to D. platyurus by Lichtenstein, 1828).
Chi này gồm các loài:
Bài viết về một loài thuộc bộ Gặm nhấm này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn. Pygeretmus là một chi động vật có vú trong họ Dipodidae, bộ Gặm nhấm. Chi này được Gloger miêu tả năm 1841. Loài điển hình của chi này là Dipus platurus Lichtenstein, 1823 (emended to D. platyurus by Lichtenstein, 1828).
Поиск изображений
на Викискладе
Толстохвостые тушканчики (лат. Pygeretmus) — род грызунов из семейства тушканчиков. Получили названия из-за своих хвостов, часто сильно утолшённых жировыми отложениями.
Окрас верхней стороны туловища песчано-охристый. Длина без хвоста до 12,5 см, длина самого хвоста до 13,5 см.
Толстохвостый тушканчик (Pygeretmus platyurus) и тушканчик Житкова (Pygeretmus shitkovi) живут в Казахстане от низовьев Эмбы до Зайсанской котловины, в полупустынях и глинистых пустынях. Повсюду малочисленны. Тарбаганчик (Pygeretmus pumilo) распространён в Северном Прикаспии, Нижнем и Среднем Поволжье, в Казахстане и Средней Азии.
В род включается от 2 до 3 видов, в зависимости от того, считается ли толстохвостым тушканчиком тарбаганчик.
Толстохвостые тушканчики (лат. Pygeretmus) — род грызунов из семейства тушканчиков. Получили названия из-за своих хвостов, часто сильно утолшённых жировыми отложениями.
살찐꼬리뛰는쥐속 또는 살찐꼬리날쥐속(Pygeretmus)은 뛰는쥐과에 속하는 설치류 속 분류군이다.[1] 3종으로 이루어져 있다.
꼬리 길이 78~185mm를 제외한 몸길이가 75~125mm인 작은 설치류로 몸무게는 61g이다.[2]
중앙아시아의 카자흐스탄부터 중국 북서부 지역에 널리 분포한다.
