Stensvala[2] (Petrochelidon pyrrhonota) är en nordamerikansk fågel i familjen svalor inom ordningen tättingar.[3]
Stensvalan är en flyttfågel som häckar i Nordamerika och övervintrar i västra Sydamerika från Venezuela och söderut till nordöstra Argentina. Den delas in i fyra underarter med följande utbredning:[3]
Stensvalan observeras sällsynt i västra Europa, oftast i Storbritannien där den första gången sågs 1983.[4] Den har även setts i Frankrike och Island. I Sverige har arten setts en enda gång, 15-20 november 2012 i Gårdby hamn på Öland.[4][5] Den har även setts på ett antal öar i Västindien, på Falklandsöarna och Clippertonön i Stilla havet.[4]
Stensvalan mäter cirka 13 cm och har tunn näbb. Den adulta fågeln har iriserande blå rygg och hjässa, bruna vingar och stjärt och sandfärgad övergump. Nacken och pannan är vit, tillika undersidan förutom det röda ansiktet. Stjärten har rak bakkant. Juvenilen är övervägande brun på ovansidan och vita undertill, förutom den sandfärgade övergumpen och mörka ansikte. Stensvalan kan förväxlas med den närbesläktade Västindiska grottsvalan men den har kraftfullare färgad fjäderdräkt och kanelfärgad övergump och panna.
Stensvalan är kolonihäckare i bergsområden men placerar även sitt sfäriska bo under broar och på byggnader.[4] Den lägger i genomsnitt fyra till fem ägg, men kullar med 3-6 ägg förekommer.[4] Båda föräldrarna ruvar äggen i 14-16 dagar och tar sedan hand om ungarna i 21-24 dagar.[4] Som övriga svalor lever den övervägande av insekter som fångas i flykten.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 130.000 och 800.000 individer, varav det i Europa tros häcka 1.100-1.600 par.[1]
Wikimedia Commons har media som rör stensvala.
Wikispecies har information om Petrochelidon pyrrhonota.
Stensvala (Petrochelidon pyrrhonota) är en nordamerikansk fågel i familjen svalor inom ordningen tättingar.
