dcsimg

Platticka ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Den mykologiska karaktären hos Ganoderma applanatum:

Pores icon.png
hymenium:
rör

No cap icon.svg
hatt:
ingen

Decurrent gills icon.png
skivtyp:
nedlöpande

Inedible toxicity icon.png
ätlighet:
oätlig



NA cap icon.svg
fot:
inte tillämpbart

Tan spore print icon.png
sporavtryck:
brun

Parasitic ecology icon.png
ekologi:
parasit

Platticka (Ganoderma applanatum) är en svamp i den polyfyletiska gruppen tickor[36] som först beskrevs av Christiaan Hendrik Persoon, och fick sitt nu gällande namn av Narcisse Theophile Patouillard 1887. Ganoderma applanatum ingår i släktet Ganoderma och familjen Ganodermataceae.[37][38] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[37]

I den svenska databasen Dyntaxa[39] används istället namnet Ganoderma lipsiense för samma taxon. Arten är reproducerande i Sverige.[39]


Beskrivning

Plattickan blir 30–40 centimeter i diameter, har en hård, träaktig hattskorpa som först är vit, men sedan mognar till mörkt rödbrun.

Fnöske

Plattickan har använts vid framställning av fnöske, även om fnösktickan är den art som förknippas med fnösktillverkning.[40] Fnöske är ett läderaktigt, lättantändligt material som framför allt framställts från olika tickor, men även annat liknande material.[41] Fnösket har huvudsakligen haft tre användningsområden: eldslagning, sjukvård[42] och kläder,[43][41] men har främst förknippats med eldmakande.[44][45]

Bildgalleri

Se även

Referenser

  1. ^ sensu auct.; fide Checklist of Basidiomycota of Great Britain and Ireland (2005) . ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013.
  2. ^ E.H.L. Krause (1932) , In: Basidiomycetum Rostochiensium, Suppl. 4:142
  3. ^ E.H.L. Krause (1928) , In: Basidiomycetum Rostochiensium:54
  4. ^ Sacc. & Trotter (1925) , In: Syll. fung. (Abellini) 23:369
  5. ^ Lloyd (1920) , In: Mycol. Writ. 6:940
  6. ^ [a b] ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013.
  7. ^ Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:587
  8. ^ P.A. Saccardo (1916) , In: Fl. ital. crypt., Fungi:1010
  9. ^ Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:674
  10. ^ Bres. (1915) , In: Hedwigia 56(4,5):295
  11. ^ Bres. (1912) , In: Hedwigia 53:54
  12. ^ G.F. Atk. (1908) , In: Annls mycol. 6(3):189
  13. ^ Murrill (1903) , In: Bull. Torrey bot. Club 30(5):300
  14. ^ Murrill (1903) , In: J. Mycol. 9(2):94
  15. ^ [a b c] Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):518
  16. ^ [a b c] Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):519
  17. ^ P.A. Karsten (1889) , In: Bidr. Känn. Finl. Nat. Folk 48:334
  18. ^ Berl. (1889) , In: Malpighia 3:373
  19. ^ Pat. (1889) , In: Bull. Soc. mycol. Fr. 5(2,3):73
  20. ^ Cohn (1888) , In: Krypt.-Fl. Schlesien (Breslau) 3.1(25–32):490
  21. ^ Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):171
  22. ^ Cooke (1885) , In: Grevillea 14(no. 69):21
  23. ^ [a b] Cooke (1885) , In: Grevillea 14(no. 69):18
  24. ^ P.A. Karsten (1882) , In: Bidr. Känn. Finl. Nat. Folk 37:75
  25. ^ Cooke (1880) , In: Grevillea 9(no. 49):13
  26. ^ Berk. (1878) , In: J. Linn. Soc., Bot. 16:41
  27. ^ Gillet (1878) , In: Hyménomycètes (Alençon):685
  28. ^ Mont. (1856) , In: Syll. gen. sp. crypt. (Paris):157
  29. ^ Lév. (1846) , In: Annls Sci. Nat., Bot., sér. 3 5:128
  30. ^ Lév. (1844) , In: Annls Sci. Nat., Bot., sér. 3 2:91
  31. ^ Sturm (1837) , In: Deutschl. Fl., 3 Abt. (Pilze Deutschl.) 4:139
  32. ^ Wallroth (1833) , In: Fl. crypt. Germ. (Nürnberg) 2:591
  33. ^ Pers. (1801) , In: Syn. meth. fung. (Göttingen) 2:536
  34. ^ Pers. (1800) , In: Observ. mycol. (Lipsiae) 2:2
  35. ^ Batsch (1786) , In: Elench. fung., cont. prim. (Halle):183
  36. ^ Pat. (1887) , In: Hyménomyc. Eur. (Paris):143
  37. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (27 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/ganoderma+applanatum/match/1. Läst 24 september 2012.
  38. ^ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
  39. ^ [a b] Dyntaxa Ganoderma applanatum
  40. ^ Klas Jaederfeldt. ”Hur man framställer fnöske ur fnösktickan”. nrm.se. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/svampar/fnosktickan/fnoske.1097.html. Läst 19 december 2014.
  41. ^ [a b] Svenska Akademiens ordbok: Fnöske (Tryckår 1925)
  42. ^ H. P. Molitoris (april 1994). ”Mushrooms in medicine” (på engelska). Folia Microbiologica 39 (2): sid. 91-98. http://link.springer.com/article/10.1007/BF02906801. Läst 20 december 2014.
  43. ^ Klas Jaederfeldt (1998). ”Fnösktickan, Fomes fomentarius, och dess användningsområden – Månadens kryptogam april 1998”. nrm.se. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/svampar/fnosktickan.1893.html. Läst 19 december 2014.
  44. ^ ”Göra eld med fnöske”. nrm.se. Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Arkiverad från originalet den 21 december 2014. https://web.archive.org/web/20141221095142/http://www.bioresurs.uu.se/bilagan/pdf/xBilagan_2008_eld_fnoske.pdf. Läst 19 december 2014.
  45. ^ Nationalencyklopedin 1991, s. 450

Tryckta källor

Externa länkar

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV

Platticka: Brief Summary ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Platticka (Ganoderma applanatum) är en svamp i den polyfyletiska gruppen tickor som först beskrevs av Christiaan Hendrik Persoon, och fick sitt nu gällande namn av Narcisse Theophile Patouillard 1887. Ganoderma applanatum ingår i släktet Ganoderma och familjen Ganodermataceae. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

I den svenska databasen Dyntaxa används istället namnet Ganoderma lipsiense för samma taxon. Arten är reproducerande i Sverige.


license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV