Vallabi-dovşan (lat. Lagorchestes) - kenqurular fəsiləsinə aid heyvan cinsi.
Vallabi-dovşan (lat. Lagorchestes) - kenqurular fəsiləsinə aid heyvan cinsi.
Lagorchestes zo ur genad e rummatadur ar bronneged godellek. Emañ an holl wallabied-gad nemet ar wallabi-gad roudennek renket ennañ.
4 spesad zo ennañ, daou anezho aet da get :
Lagorchestes zo ur genad e rummatadur ar bronneged godellek. Emañ an holl wallabied-gad nemet ar wallabi-gad roudennek renket ennañ.
Lagorchestes és un gènere de marsupials macropòdids[2] que conté totes les espècies de ualabi llebre tret d'una, el ualabi llebre de bandes. Conté quatre espècies, de les quals dues estan extintes:
El fòssil més antic conegut d'aquest gènere data de fa 11.000 anys i pertany a un ualabi llebre d'ulleres (encara vivent avui en dia).[1]
Lagorchestes és un gènere de marsupials macropòdids que conté totes les espècies de ualabi llebre tret d'una, el ualabi llebre de bandes. Conté quatre espècies, de les quals dues estan extintes:
Ualabi llebre d'ulleres, Lagorchestes conspicillatus Ualabi llebre occidental, Lagorchestes hirsutus Ualabi llebre del llac Mackay, Lagorchestes asomatus † Ualabi llebre oriental, Lagorchestes leporides †El fòssil més antic conegut d'aquest gènere data de fa 11.000 anys i pertany a un ualabi llebre d'ulleres (encara vivent avui en dia).
Die Hasenkängurus (Lagorchestes) sind eine Beuteltiergattung aus der Familie der Kängurus (Macropodidae). Ihren Namen tragen sie, weil sie von der Größe und den Bewegungen zum Teil an Hasen erinnern. Zur Gattung zählen vier Arten, von denen zwei bereits ausgestorben sind.
Hasenkängurus erreichen eine Kopfrumpflänge von 31 bis 47 Zentimetern, wozu noch ein 25 bis 49 Zentimeter langer Schwanz kommt. Ihr Gewicht beträgt 0,8 bis 4,5 Kilogramm. Ihr Fell ist lang und dicht, es ist graubraun oder rötlichbraun gefärbt. Wie bei den meisten Kängurus sind die Hinterbeine deutlich länger und kräftiger als die Vorderbeine, der Schwanz ist lang und muskulös. Charakteristisch für diese Tiere sind die unbehaarte Schnauze und der kurze Hals.
Ursprünglich waren Hasenkängurus über weite Teile Australiens verbreitet, heute leben sie noch im Norden des Kontinents sowie auf vorgelagerten Inseln. Sie bewohnen verschiedene Lebensräume wie offene Waldgebiete, aber auch Busch- und Grasländer.
Diese Tiere sind nachtaktiv und ruhen tagsüber in einer Vertiefung im Boden im Schatten eines Baumes oder in dichter Vegetation versteckt. In der Nacht begeben sie sich auf Nahrungssuche, dabei fressen sie vorwiegend Gräser und Kräuter. Sie leben vorwiegend einzelgängerisch.
Das Gebänderte Hasenkänguru (Lagostrophus fasciatus) ist trotz der äußerlichen Ähnlichkeiten nur entfernt mit den Hasenkängurus verwandt und wird in eine eigene Gattung, Lagostrophus, eingeordnet.
Die Hasenkängurus (Lagorchestes) sind eine Beuteltiergattung aus der Familie der Kängurus (Macropodidae). Ihren Namen tragen sie, weil sie von der Größe und den Bewegungen zum Teil an Hasen erinnern. Zur Gattung zählen vier Arten, von denen zwei bereits ausgestorben sind.
Lagorchestes is a genus of small, rabbit-like mammals commonly known as hare-wallabies. It includes four species native to Australia and New Guinea, two of which are extinct. Hare-wallabies belong to the macropod family (Macropodidae) which includes kangaroos, wallabies, and other marsupials.
It has four species, two of which are extinct:
The oldest known fossil of Lagorchestes is an 11,000-year-old one of the extant spectacled hare-wallaby.[1]
Lagorchestes is a genus of small, rabbit-like mammals commonly known as hare-wallabies. It includes four species native to Australia and New Guinea, two of which are extinct. Hare-wallabies belong to the macropod family (Macropodidae) which includes kangaroos, wallabies, and other marsupials.
Lagorchestes es un género de marsupiales diprotodontos de la familia Macropodidae conocidos comúnmente como ualabíes liebre. Son pequeños mamíferos similares en tamaño y en velocidad de movimientos a las liebres.[1]
Se han descrito las siguientes especies:[2]
Lagorchestes es un género de marsupiales diprotodontos de la familia Macropodidae conocidos comúnmente como ualabíes liebre. Son pequeños mamíferos similares en tamaño y en velocidad de movimientos a las liebres.
Lagorchestes Macropodidae familiako martsupial generoa da. Erbien tamaina eta abiadura dituzte.[1]
Lagorchestes Macropodidae familiako martsupial generoa da. Erbien tamaina eta abiadura dituzte.
Les lièvres-wallabies ou Lagorchestes forment un genre comprenant quatre espèces. Sur ces quatre espèces, deux sont disparues.
Les lièvres-wallabies ou Lagorchestes forment un genre comprenant quatre espèces. Sur ces quatre espèces, deux sont disparues.
Lagorchestes asomatus - Lièvre-wallaby du centre (disparu) Lagorchestes conspicillatus - Lièvre-wallaby à lunettes photo Lagorchestes hirsutus - Lièvre-wallaby de l'ouest photo Lagorchestes leporides - Lièvre-wallaby de l'est (disparu)Il genere Lagorchestes Gould, 1841 comprende quattro delle cinque specie di Macropodidi note come wallaby lepre (l'altra è il wallaby lepre fasciato, appartenente al genere Lagostrophus). Due di queste, però, sono ormai estinte.
Questi animali devono il loro nome alla somiglianza con le lepri, sia nelle dimensioni che nei movimenti.
La lunghezza del corpo è tra 30 e 50 cm, ai quali occorre aggiungere tra 35 e 50 cm di coda. Il peso può arrivare a 5 kg. Il pelo è lungo e folto, di colore variabile tra il bruno-grigio e il rossiccio. Il muso nudo e il collo corto sono caratteristici del genere.
Gli areali sono (o erano) tutti in Australia[2].
Sono solitari, prevalentemente notturni ed erbivori.
Il genere comprende quattro specie, delle quali due si sono estinte in tempi recenti e una (L. hirsutus) è a rischio di estinzione (vulnerabile nella classificazione dello IUCN):
Il più antico fossile di Lagorchestes è quello di un wallaby lepre dagli occhiali (specie tuttora vivente) di 11.000 anni fa[2].
Il genere Lagorchestes Gould, 1841 comprende quattro delle cinque specie di Macropodidi note come wallaby lepre (l'altra è il wallaby lepre fasciato, appartenente al genere Lagostrophus). Due di queste, però, sono ormai estinte.
Lagorchestes (nomen a Gould anno 1841 inventum; Anglice: Hare-wallabies) est genus Marsupialium herbivorum habiit Australia et Tasmania spectant.
Lagorchestes (nomen a Gould anno 1841 inventum; Anglice: Hare-wallabies) est genus Marsupialium herbivorum habiit Australia et Tasmania spectant.
Buidelhazen of haaswallabies (Lagorchestes) zijn een geslacht van kangoeroes dat voorkomt in Australië. De buidelhazen danken hun naam aan het feit dat ze wat betreft uiterlijk en leefwijze enigszins lijken op de hazen. Het zijn overwegend nachtactieve planteneters die solitair leven.
Er zijn vier soorten buidelhazen. Twee soorten zijn inmiddels uitgestorven en tegenwoordig is alleen de brilbuidelhaas nog redelijk algemeen.
Naast de buidelhazen van het geslacht Lagorchestes is er nog een andere buidelhaas, de gestreepte buidelhaas (Lagostrophus fasciatus). Deze soort is niet nauw verwant aan de andere buidelhazen. Overigens is de nauwe verwantschap tussen de overige soorten ook controversieel.
Filander[4] (Lagorchestes) – rodzaj ssaka z podrodziny kangurów (Macropodinae) w rodzinie kangurowatych (Macropodidae).
Rodzaj obejmuje gatunki występujące w Australii[5][6].
Długość ciała 31–50 cm, długość ogona 24,5–53 cm; masa ciała 0,8–4,8 kg[5][6].
Lagorchestes (Lagocheles): gr. λαγως lagōs – zając; oρχηστης orkhēstēs – tancerz[7].
Do rodzaju należą następujące gatunki[4][5][6][8]:
Filander (Lagorchestes) – rodzaj ssaka z podrodziny kangurów (Macropodinae) w rodzinie kangurowatych (Macropodidae).
Lagorchestes é um gênero marsupial da família Macropodidae.
Lagorchestes é um gênero marsupial da família Macropodidae.
Harvallabyer (Lagorchestes) är ett släkte i familjen kängurudjur (Macropodidae). Sitt namn fick dessa djur på grund av att deras utseende och rörelsesätt påminner om harar. Släktet består av fyra arter, men två av dessa är redan utdöda. Arten tvärbandad harvallaby (Lagostrophus fasciatus) har ett liknande utseende men är inte närmare släkt med denna djurgrupp.
Harvallabyer har en lång och tät päls som är gråbrun eller rödaktig på ovansidan samt ljusröd till vitaktig på buken.[1] Deras kroppslängd (huvud och bål) ligger mellan 31 och 45 centimeter och deras svans blir 25 till 50 centimeter lång. Vikten går hos glasögonvallaby upp till 4,5 kg men är för västlig harvallaby bara 0,8 till 1,8 kg.[1] Påfallande stor är klon vid mellersta tån av bakfoten. Den syns därför utanför pälsen. Dessutom kännetecknas harvallabyer av 34 tänder istället för 32 som hos andra vallabyer.[1]
Harvallabyer och huvudsakligen aktiva på natten och lever ensamma. Revirets storlek varier mellan 8 och 10 hektar. Som alla kängurudjur är de växtätare.[1] Arterna vistas i gräsmarker som saknar träd och som bara har några enstaka buskar. På dagen vilar de i gropar. Västlig harvallaby kan hoppa 2 till 3 meter lång och över en människa när den blir jagad.[1]
Honor kan para sig hela året men i vissa regioner föds de flesta ungar under våren och hösten. Dräktigheten varar 29 till 31 dagar och sedan lever ungen cirka 150 dagar i moderns pung (marsupium). Efter ett år är de könsmogna.[1]
Släktet utgörs av fyra arter:[2][3]
Harvallabyer (Lagorchestes) är ett släkte i familjen kängurudjur (Macropodidae). Sitt namn fick dessa djur på grund av att deras utseende och rörelsesätt påminner om harar. Släktet består av fyra arter, men två av dessa är redan utdöda. Arten tvärbandad harvallaby (Lagostrophus fasciatus) har ett liknande utseende men är inte närmare släkt med denna djurgrupp.
Lagorchestes (грец. λαγός — «заєць», і ὀρχηστής — «танцюрист») — рід родини Кенгурових. Вміщує 4 види, які мешкають в Австралії. Назва тварини вказує на зайцеподібні зигзаги, які, кидаючись, роблять ці тварини, коли їх потурбувати.
Живуть на відкритих трав'янистих чи спініфексових рівнинах з чи без кущів та дерев. Зазвичай солітарні та нічні. Харчується рослинною їжею. L. conspicillatus вибірковий їдок, об'їдаючи головним чином чужеріднні кущі й верхівки спініфексового листя. Він ніколи не п'є води, навіть якщо вона доступна. У L. conspicillatus певного сезону розмноження нема, молодь залишає сумку на 150 день, вагітність триває 29-31 день. Самиці досягають статевої зрілості за 12 місяців.
Морфометрія. Для L. conspicillatus довжина голови й тіла : 400—470 мм, довжина хвоста: 370—490 мм, вага 1600—4500 гр. Для L. hirsutus довжина голови й тіла : 310—390 мм, довжина хвоста: 245—380 мм, вага 780—1740 гр.
Опис. L. leporides сірувато-коричневий зверху з червонуватими боками і сірувато-білими нижніми частинами тіла. L. hirsutus у значній мірі такий же за винятком довгого червонуватого волосся на нижній частині спини, надаючи їй кудлатого вигляду. L. conspicillatus сіро-коричневий чи жовтувато-сірий зверху і білуватий чи червонуватий знизу з червонуватими вставками, що окреслюють очі та білими стегновими мітками. Остьове волосся довге і грубе. Усі види мають м'яке, товсте, довге підшерстя. Члени цього роду мають 34 зуба, на два більше ніж у інших валабі.
Lagorchestes (грец. λαγός — «заєць», і ὀρχηστής — «танцюрист») — рід родини Кенгурових. Вміщує 4 види, які мешкають в Австралії. Назва тварини вказує на зайцеподібні зигзаги, які, кидаючись, роблять ці тварини, коли їх потурбувати.
Lagorchestes là một chi động vật có vú trong họ Macropodidae, bộ Hai răng cửa. Chi này được Gould miêu tả năm 1841.[2] Loài điển hình của chi này là Macropus leporides Gould, 1841.
Chi này gồm các loài:
Lagorchestes là một chi động vật có vú trong họ Macropodidae, bộ Hai răng cửa. Chi này được Gould miêu tả năm 1841. Loài điển hình của chi này là Macropus leporides Gould, 1841.
Lagorchestes Gould, 1841
СинонимыЗаячьи кенгуру[2][3] (лат. Lagorchestes) — род сумчатых млекопитающих из семейства кенгуровых (Macropodidae).
В составе рода выделяются 4 вида[4][2]:
Заячьи кенгуру — мелкие животные. Длина тела от 35 до 40 см, хвоста — 30-—33 мм[9]. Мех мягкий, короткий. Спина у заячьих кенгуру от светло-оранжевого до оранжево-серого и серого цветов, брюхо — серо-белого или белого цвета. Морда заострённая, голова укороченная. Хвост служит балансиром при прыжках. Основание хвоста окрашено[9].
Заячьи кенгуру ведут ночной образ жизни. День, как правило, проводят в норах, вырытых под кустами. Обитатели кустарниковых зарослей на скалах и холмах[4][9].
Заячьи кенгуру в основном питаются различной растительностью (корнями, надземными травянистыми растениями)[9].
Ведут одиночный образ жизни. Размножение круглогодичное, но на острове Барроу детёныши появляются преимущественно с марта по сентябрь. Детёныши, как правило, покидают материнскую сумку через 150 дней. Половая зрелость у самок наступает на 12 месяц жизни[4].
Заячьи кенгуру (лат. Lagorchestes) — род сумчатых млекопитающих из семейства кенгуровых (Macropodidae).
兔袋鼠是袋鼠科下兔䶈屬(或兔袋鼠屬)的動物。屬下共有四種兔袋鼠,其中兩種已經滅絕:
兔袋鼠是袋鼠科下兔䶈屬(或兔袋鼠屬)的動物。屬下共有四種兔袋鼠,其中兩種已經滅絕:
小兔袋鼠(L. asomatus):已滅絕。 眼鏡兔袋鼠(L. conspicillatus) 蓬毛兔袋鼠(L. hirsutus) 東部小袋鼠(L. leporides):已滅絕。最古老的兔袋鼠化石是屬於11000年前的眼鏡兔袋鼠。
本文参照
ウサギワラビー属 (Lagorchestes) は、哺乳綱フクロネズミ目(有袋類)カンガルー科の属の1つ。耳が長く、野兎色をしているのでよくウサギに思われがちだが、尾が長くカンガルーに似た体付きをしていることからワラビー属であるといえる。
ウサギワラビー属 (Lagorchestes) は、哺乳綱フクロネズミ目(有袋類)カンガルー科の属の1つ。耳が長く、野兎色をしているのでよくウサギに思われがちだが、尾が長くカンガルーに似た体付きをしていることからワラビー属であるといえる。
토끼왈라비속(Lagorchestes)은 캥거루과에 속하는 유대류 속의 하나이다. 4종이 알려져 있으나 2종은 멸종했다. 토끼왈라비속의 가장 오래된 화석으로 현존하는 종, 안경토끼왈라비의 약 11,000년 전 화석이 알려져 있다.[2]
현존하는 2종의 토끼왈라비가 알려져 있다.[1]
다음은 캥거루과의 계통 분류이다.[3]
캥거루과 캥거루아과 도르콥시스