dcsimg

Fläckskunkar ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Fläckskunkarna (Spilogale) är ett släkte i familjen skunkar. I släktet finns tre arter som lever i Nord- och Centralamerika.

Det vetenskapliga namnet är bildat av de grekiska orden spilos (punkt/fläck) och galee (vessla).[1]

Kännetecken

Fläckskunkarnas päls har en påfallande svart-vit mönstring. De har 6 strimmiga vita fläckar på den svarta grundfärgen och även på kroppens bakre del finns några vita tvärband. På huvudet finns en trekantig vit fläck och även svansens spets är vit. Fläckarnas fördelning skiljer sig mellan de olika individerna. Kroppen är liksom hos flera mårddjur smärt och extremiteterna är korta. Med en kroppslängd mellan 12 och 34 centimeter och en 7 till 22 centimeter lång yvig svans är fläckskunkarna de minsta skunkarna. Vikten varierar mellan 0,2 och 1,0 kilogram.

Levnadssätt och habitat

Fläckskunkar förekommer i olika habitat som gräsland, klippiga områden och regioner med några träd, de saknas däremot i täta skogar och sumpmarker. De är aktiva på natten och vilar på dagen i bon under jorden eller gömda i träd. Sin föda letar de oftast i tät undervegetation eller på träd. Fläckskunkar har socialt beteende och ibland sover åtta individer i samma bo.

Vid fara ställer sig dessa skunkar på sina främre extremiteter med böjd svans över huvudet så att angriparen ser djurets after. När aggressorn trots allt fortsätter sprutar skunken en illa luktande vätska från sina analkörtlar mot den. Vanligtvis träffas inkräktarens ansikte av vätskan.

Föda

Arterna i släktet är allätare. De livnär sig till exempel av kött från exempelvis gnagare, bomullssvanskaniner, insekter, fåglar och av deras ägg. Dessutom äter de frön och frukter. Födans sammansättning är avhängig från årstiden.

Fortplantning

Efter dräktigheten som varar i 30 till 50 dagar föder honan 3 till 6 ungdjur. Huvudsakligen i släktets västliga utbredningsområde vilar ägget en tid efter befruktningen. På så sätt ligger flera månader mellan parningen och födelse. Nyfödda fläckskunkar är blinda och hjälplösa, efter cirka 32 dagar öppnar de ögonen och efter ungefär åtta veckor sluter honan att ge di. Individer av arten Spilogale gracilis är efter fyra till fem månader könsmogna, hos den östliga fläckskunken först efter ett år.

Fläckskunkar och människor

Ibland bygger fläckskunkar sina bon i människans närhet och i så fall ogillas de, huvudsakligen för stanken men även för skunkarnas vana att ta tamhöns som byte. Fläckskunkar jagas i viss mån för pälsens skull. En annan fara är trafiken som kräver många offer bland skunkarna.

Arterna

I släktet skiljs mellan fyra arter[2]:

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia med följande källa:
  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0801857899

Noter

  1. ^ Stangl, Christiansen & Galbraith (1993) Spilogale, Abbreviated guide to pronunciation and etymology of scientific names for North American land mammals north of Mexico, Museum of Texas Tech University
  2. ^ Wilson & Reeder (red.) Mammal Species of the World, 2005, Spilogale
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV

Fläckskunkar: Brief Summary ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Fläckskunkarna (Spilogale) är ett släkte i familjen skunkar. I släktet finns tre arter som lever i Nord- och Centralamerika.

Det vetenskapliga namnet är bildat av de grekiska orden spilos (punkt/fläck) och galee (vessla).

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV