Vandringstrast[2] (Turdus migratorius) är en nordamerikansk tätting som tillhör familjen trastar.[3]
Vandringstrasten är mellan 23 och 28 centimeter stor och väger runt 77 gram. Huvudet skiftar från svart till grått med ett vitt pannband. Halsen är vit med svarta streck. Magen och undergumpen vita. Näbben är i huvudsak gul. Hanen och honan är lika, men honan brukar vara blekare än hanen, med en brun prick på huvudet.
Vandringstrasten lever i stort sett hela Nordamerika, från Mexico till norra Alaska. Den ses sällsynt i Europa, allra oftast i Storbritannien där den observerats ett 30-tal gånger. I Sverige har vandringstrasten påträffats vid två tillfällen, 1988 i Bohuslän och 1994 i Östergötland, båda gånger i april.[4]
Vandringstrasten delas in i sju underarter med följande utbredning:[3]
Sedan 2016 urskiljer Birdlife International och naturvårdsunionen IUCN confinis som den egna arten "sanlucastrast".
Vandringstrasten bebor i huvudsak i skogsområden och jordbruksområden. Fågeln äter ungefär hälften insekter och hälften frukter och bär.
Vandringstrasten börjar häcka strax efter de återvänt till sin sommarbostad. Den är en av de första nordamerikanska arterna att lägga ägg, och normalt resulterar det i två till tre fågelungar per parningssäsong, som varar från april till juli.
Vandringstrastens population är relativt stor med över 320 miljoner individer på en yta av 16 miljoner km². Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som livskraftig.[1]
Vandringstrast (Turdus migratorius) är en nordamerikansk tätting som tillhör familjen trastar.