Setophaga Swainson 1827

Setophaga är ett släkte skogssångare i familjen Parulidae.^[1] Hanarna är ofta väldigt färgrika i sin häckningsdräkt. Sångarna är ett exempel på adaptiv radiering där de olika arterna använder sig av olika tekniker för födointag, ofta på olika delar av samma träd.

29 av släktets medlemmar placerades tidigare i släktet Dendroica. Den enda ursprungliga medlemmen av Setophaga var rödstjärtad skogssångare. Genetiska studier har visat att Dendroica och Setophaga borde slås samman, vilket American Ornithologists' Union och International Ornithological Congress accepterat.^[2][3] Då Setophaga som namn är äldre än Dendroica (1827 mot 1842) har de nu placerats under Setophaga.^[4] Även ett par av messångarna (Parula) och kapuschongskogssångare (tidigare i Wilsonia) förs till detta expanderade skogssångarsläkte.

Numera omfattar släktet 34-37 arter som förekommer framför allt i Nordamerika och Västindien men också i Centralamerika och ett par arter i Sydamerika söderut till norra Argentina:^[5][6]

• Blygrå skogssångare (S. plumbea)
• Elfinskogssångare (S. angelae)
• Jamaicaskogssångare (S. pharetra)
• Kapuschongskogssångare (S. citrina) – placerades tidigare i Wilsonia
• Rödstjärtad skogssångare (S. ruticilla)
• Kirtlandskogssångare (S. kirtlandii)
• Brunkindad skogssångare (S. tigrina)
• Blåvit skogssångare (S. cerulea)
• Messångare (S. americana) – placerades tidigare i Parula
• Tropisk messångare (S. pitiayumi) – placerades tidigare i Parula
• Magnoliaskogssångare (S. magnolia)
• Brunbröstad skogssångare (S. castanea)
• Orangestrupig skogssångare (S. fusca)
• Gul skogssångare (S. aestiva)
• Mangroveskogssångare (S. petechia) – behandlas ofta som underart till gul skogssångare, som då får artepitetet petechia^[1]
• Brunsidig skogssångare (S. pensylvanica)
• Vitkindad skogssångare (S. striata)
• Blåryggig skogssångare (S. caerulescens)
• Brunhättad skogssångare (S. palmarum)
• Olivkronad skogssångare (S. pityophila)
• Tallskogssångare (S. pinus)
• Myrtenskogssångare (S. coronata)
• Audubonskogssångare (S. auduboni) – behandlas ofta som underart till coronata^[1]
• Guatemalaskogssångare (S. goldmani) – behandlas ofta som underart till coronata^[1]
• Gulstrupig skogssångare (S. dominica)
• Bahamaskogssångare (S. flavescens)
• Caymanskogssångare (S. vitellina)
• Prärieskogssångare (S. discolor)
• Puertoricoskogssångare (S. adelaidae)
• Barbudaskogssångare (S. subita)
• Saintluciaskogssångare (S. delicata)
• Gråkindad skogssångare (S. graciae)
• Svartstrimmig skogssångare (S. nigrescens)
• Townsendskogssångare (S. townsendi)
• Eremitskogssångare (S. occidentalis)
• Gulkindad skogssångare (S. chrysoparia)
• Grönryggig skogssångare (S. virens)

Referenser

1. ^ [a b c d] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
2. ^ Chesser R. T. et al. (2011). ”Fifty-Second Supplement to the American Ornithologists' Union Check-list of North American Birds” (PDF). Auk 128 (3): sid. 600–613. http://www.aou.org/auk/content/128/3/0600-0613.pdf.
3. ^ IOC World Bird List Family Parulidae Arkiverad 1 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine.
4. ^ Lovette, Irby J. et al. (2010). ”A comprehensive multilocus phylogeny for the wood-warblers and a revised classification of the Parulidae (Aves)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 57 (2): sid. 753–70. doi:10.1016/j.ympev.2010.07.018. PMID 20696258. Arkiverad från originalet den 2013-11-03. https://web.archive.org/web/20131103125129/http://www.bio.sdsu.edu/pub/burns/Lovetteetal2010.pdf.
5. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.4). doi : 10.14344/IOC.ML.5.4.
6. ^ Sveriges ornitologiska förening (2015) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 2015-12-01