Svartvråkar (Buteogallus) är ett släkte i familjen hökartade rovfåglar som förekommer från sydvästra USA till centrala Argentina.[1] Eremitörnarna solitarius och coronatus placerades tidigare i det egna släktet Harpyhaliaetus, men DNA-studier visar att de är imbäddade bland övriga svartvråkar.[2][3] Detsamma gäller vithuvad vråk och skiffervråk, tidigare Leucopternis.
Släktet svartvråkar består numera av nio arter:[1]
Ytterligare en art dog ut under holocen:
Svartvråkar (Buteogallus) är ett släkte i familjen hökartade rovfåglar som förekommer från sydvästra USA till centrala Argentina. Eremitörnarna solitarius och coronatus placerades tidigare i det egna släktet Harpyhaliaetus, men DNA-studier visar att de är imbäddade bland övriga svartvråkar. Detsamma gäller vithuvad vråk och skiffervråk, tidigare Leucopternis.
Släktet svartvråkar består numera av nio arter:
Skiffervråk (B. schistaceus) Mindre svartvråk (B. anthracinus) Kubasvartvråk (B. gundlachii) Krabbvråk (B. aequinoctialis) Savannvråk (B. meridionalis) Vithuvad vråk (B. lacernulatus) Större svartvråk (B. urubitinga) Eremitörn (B. solitarius) Chacoörn (B. coronatus)Ytterligare en art dog ut under holocen:
Borrasvråk (B. borrasi)