Resident breeder.
La perdiu del desert (Ammoperdix heyi) és un ocell de la família dels fasiànids (Phasianidae) que habita deserts rocallosos d'Etiòpia i la vall del Nil, al nord de Sudan i Egipte, cap a l'est, a través de la Península del Sinaí fins a l'Orient Mitjà i la Península Aràbiga.
La perdiu del desert (Ammoperdix heyi) és un ocell de la família dels fasiànids (Phasianidae) que habita deserts rocallosos d'Etiòpia i la vall del Nil, al nord de Sudan i Egipte, cap a l'est, a través de la Península del Sinaí fins a l'Orient Mitjà i la Península Aràbiga.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Petrisen dywod (sy'n enw benywaidd; enw lluosog: petris tywod) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Ammoperdix heyi; yr enw Saesneg arno yw Sand partridge. Mae'n perthyn i deulu'r Ffesantod (Lladin: Phasianidae) sydd yn urdd y Galliformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn A. heyi, sef enw'r rhywogaeth.[2] Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yn Asia.
Mae'r petrisen dywod yn perthyn i deulu'r Ffesantod (Lladin: Phasianidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Ceiliog coedwig coch Gallus gallus Ceiliog coedwig gwyrdd Gallus varius Ceiliog coedwig llwyd Gallus sonneratii Ffesant Amherst Chrysolophus amherstiae Ffesant euraid Chrysolophus pictus Ffesant Sclater Lophophorus sclateri Ffesant Tsiena Lophophorus lhuysii Gallus lafayetii Gallus lafayetii Petrisen Barbari Alectoris barbara Petrisen goesgoch Arabia Alectoris melanocephala Petrisen graig Alectoris graeca Petrisen graig Philby Alectoris philbyi Petrisen siwcar Alectoris chukar Petrisen Udzungwa Xenoperdix udzungwensisAderyn a rhywogaeth o adar yw Petrisen dywod (sy'n enw benywaidd; enw lluosog: petris tywod) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Ammoperdix heyi; yr enw Saesneg arno yw Sand partridge. Mae'n perthyn i deulu'r Ffesantod (Lladin: Phasianidae) sydd yn urdd y Galliformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn A. heyi, sef enw'r rhywogaeth. Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yn Asia.
The sand partridge (Ammoperdix heyi) is a gamebird in the pheasant family Phasianidae of the order Galliformes, gallinaceous birds.
This partridge has its main native range from Egypt and Israel east to south Arabia. It is closely related and similar to its counterpart in southeast Turkey and east to Pakistan, the see-see partridge, Ammoperdix griseogularis.
This 22–25 cm bird is a resident breeder in dry, open and often hilly country. It nests in a scantily lined ground scrape laying 5-7 eggs. The sand partridge takes a wide variety of seeds and some insect food.
The sand partridge is a rotund bird, mainly sandy-brown with wavy white and brown flank stripes. The male has a grey head with a white stripe in front of the eye and a white cheek patch. The neck sides are plain, and not speckled with white. The head pattern is the best distinction from see-see partridge.
The female is a very washed-out version of the male, and is more difficult to distinguish from its relative due to the weak head pattern.
When disturbed, sand partridge prefers to run rather than fly, but if necessary it flies a short distance on rounded wings. The song is a slurred kwa-kwa-kwa.
The sand partridge (Ammoperdix heyi) is a gamebird in the pheasant family Phasianidae of the order Galliformes, gallinaceous birds.
This partridge has its main native range from Egypt and Israel east to south Arabia. It is closely related and similar to its counterpart in southeast Turkey and east to Pakistan, the see-see partridge, Ammoperdix griseogularis.
This 22–25 cm bird is a resident breeder in dry, open and often hilly country. It nests in a scantily lined ground scrape laying 5-7 eggs. The sand partridge takes a wide variety of seeds and some insect food.
La Sabloperdriko, Ammoperdix heyi, estas birdo de la familio de Fazanedoj de la ordo de Kokoformaj kaj subfamilio de Perdrikenoj.
Tiu membro de la grupo de la perdrikoj havas sian ĉefan indiĝenan teritorion el Egiptio kaj Palestino orienten al suda Arabio. Ĝi estas proksime rilata kaj simila al sia samgenra de sudorienta Turkio kaj orienten al Pakistano, la Mezorienta perdriko, Ammoperdix griseogularis.
Tiu 22-25 cm longa birdo estas specio de loĝantaj birdoj en seka, malferma kaj ofte monteteca kamparo. Ili nestumas en fuŝe kovrita grunda skrapaĵo, kie la ino demetas 5-7 ovojn. La Sabloperdriko manĝas ampleksan varion de semoj kaj iome da insektomanĝo.
La Sabloperdriko estas fortika birdo, ĉefe sablobruna kun blankabruna flanka strieco ne vertikala kiel ĉe la perdrikoj de la genro Alectoris, sed ondeca. Masklo havas grizan kapon kun blanka traokula strio kiu larĝiĝas malantaŭokule al orelareo eĉ pli ol ĉe la samgenra Mezorienta perdriko. La kolflankoj estas senmarkaj grizaj kaj ankaŭ la gorĝareo estas griza, dum la resto de la korpo estas sablokolora. La kapobildo estas la plej certa distingilo el la Mezorienta perdriko. La beko estas oranĝecflava. La kruroj estas flavecaj kaj ne ruĝaj, kiel ĉe la perdrikoj de la genro Alectoris. La maskloj havas tre distingobildajn grizajn kapojn, sed inoj estas tre eluzitaj versioj kompare, kaj tiu manko de distinga kapobildo malfaciligas distingi sian specion.
Kaze de ĝeno la Sabloperdriko preferas kuri al flugi, sed se necese ĝi flugas mallongajn distancojn per rondoformaj flugiloj. La kanto estas trenata kŭa-kŭa-kŭa.
La Sabloperdriko, Ammoperdix heyi, estas birdo de la familio de Fazanedoj de la ordo de Kokoformaj kaj subfamilio de Perdrikenoj.
Tiu membro de la grupo de la perdrikoj havas sian ĉefan indiĝenan teritorion el Egiptio kaj Palestino orienten al suda Arabio. Ĝi estas proksime rilata kaj simila al sia samgenra de sudorienta Turkio kaj orienten al Pakistano, la Mezorienta perdriko, Ammoperdix griseogularis.
Tiu 22-25 cm longa birdo estas specio de loĝantaj birdoj en seka, malferma kaj ofte monteteca kamparo. Ili nestumas en fuŝe kovrita grunda skrapaĵo, kie la ino demetas 5-7 ovojn. La Sabloperdriko manĝas ampleksan varion de semoj kaj iome da insektomanĝo.
La Sabloperdriko estas fortika birdo, ĉefe sablobruna kun blankabruna flanka strieco ne vertikala kiel ĉe la perdrikoj de la genro Alectoris, sed ondeca. Masklo havas grizan kapon kun blanka traokula strio kiu larĝiĝas malantaŭokule al orelareo eĉ pli ol ĉe la samgenra Mezorienta perdriko. La kolflankoj estas senmarkaj grizaj kaj ankaŭ la gorĝareo estas griza, dum la resto de la korpo estas sablokolora. La kapobildo estas la plej certa distingilo el la Mezorienta perdriko. La beko estas oranĝecflava. La kruroj estas flavecaj kaj ne ruĝaj, kiel ĉe la perdrikoj de la genro Alectoris. La maskloj havas tre distingobildajn grizajn kapojn, sed inoj estas tre eluzitaj versioj kompare, kaj tiu manko de distinga kapobildo malfaciligas distingi sian specion.
Kaze de ĝeno la Sabloperdriko preferas kuri al flugi, sed se necese ĝi flugas mallongajn distancojn per rondoformaj flugiloj. La kanto estas trenata kŭa-kŭa-kŭa.
La perdiz desértica (Ammoperdix heyi)[2] es una especie de ave galliforme de la familia Phasianidae que vive en la península arábiga, Israel y Egipto.
Mide entre 22–25 cm de largo.[3] En su plumaje predominan los tonos marrones claros. Las hembras presentan un plumaje bastante uniforme y discreto, mientras que los machos tienen la cabeza gris con una lista postocular y el lorum blancos, y en los flancos del cuerpo presentan unas distintivas franjas, donde se alternan el blanco y el pardo oscuro. Se distinguen de los machos de su congénere la perdiz gorgigrís (Ammoperdix griseogularis) por carecer de la línea negra de la frente y las cejas que presentan éstos, mientras que las hembras de ambas especies son muy similares y difíciles de diferenciar en el campo, salvo por su localización geográfica.
Su llamada es de tipo kua-kua-kua.
Es un ave sedentaria que vive en zonas desérticas, a menudo con terrenos abruptos. Se alimenta principalmente de semillas e insectos. Cuando se la molesta prefiere correr a volar, aunque volará cortas distancias si es necesario.
Anida en el suelo en un pequeño hoyo donde la hembra pone entre 5 y 7 huevos.
La perdiz desértica (Ammoperdix heyi) es una especie de ave galliforme de la familia Phasianidae que vive en la península arábiga, Israel y Egipto.
Ammoperdix heyi Ammoperdix generoko animalia da. Hegaztien barruko Phasianidae familian sailkatua dago.
Ammoperdix heyi Ammoperdix generoko animalia da. Hegaztien barruko Phasianidae familian sailkatua dago.
Aavikkopyy (Ammoperdix heyi) on aitokanoihin kuuluva kanalintu.
Aavikkopyy on 22-25 senttimetriä pitkä. Koiras on väritykseltään hiekanruskea, mutta sen pää on siniharmaa ja siinä on valkoiset otsa- ja poskilaikut. Linnun nokka on oranssinkeltainen. Naaraan värit ovat koirasta himmeämmät ja pään valkoiset laikut puuttuvat siltä kokonaan.[2]
Aavikkopyy pesii vuoristoaavikoilla, kalliorinteillä, wadeissa sekä muissa kuivissa paikoissa, kunhan vettä vain on saatavilla.[2]
Aavikkopyy (Ammoperdix heyi) on aitokanoihin kuuluva kanalintu.
Ammoperdix heyi
La Perdrix de Hey (Ammoperdix heyi) est une espèce d'oiseaux de la famille des Phasianidae.
Égypte et Proche Orient. Sud de la Syrie, Jordanie, Israël, Sinaï. Ouest, centre et sud de l’Arabie Saoudite, Yemen, Oman.
Cette espèce est inféodée aux collines rocailleuses à végétation éparse situées non loin des oueds, les oasis à acacias. Elle évite les plaines mais elle est parfois attirée par les zones cultivées dans les déserts, à proximité d’un point d’eau (Hue & Etchecopar 1970).
La perdrix de Hey vit dans les rochers. Ses mœurs sont similaires à ceux de la perdrix si-si. Elle se tient en couples ou en compagnies d’une dizaine d’oiseaux, parfois plus. En cas d’alerte, elles hésitent à s’envoler et préfèrent courir pour se dissimuler dans les rochers sur lesquels elles grimpent très bien et à l’ombre desquels elles s’abritent aux heures les plus chaudes de la journée. Elle se nourrit de graines, baies et invertébrés.
D’après Hue et Etchecopar (1970), le chant évoque le bruit de deux pierres que l’on frapperait l’une contre l’autre. Madge et McGowan (2002) l’ont décrit comme l’onomatopée watcha-watcha-watcha. Il existe un autre cri d’alerte, semblable à un glapissement kiou-kiou-kiou-kiou.
Le nid est une simple dépression dans le sol, souvent sous un rocher, une touffe d’herbe ou un arbuste. En Israël, la distance minimale entre deux nids est de 70 m, plus rarement 30 m. La ponte a lieu de février en août en Israël, en avril en Arabie. Le mâle aiderait la femelle pour l’élevage des jeunes. Les années favorables, c’est-à-dire lorsque l’hiver a été pluvieux, la perdrix de Hey peut faire deux nidifications (Hue & Etchecopar 1970).
Cette perdrix est localement commune mais très chassée en certains endroits. La population peut donc être importante si l’espèce est protégée (Israël) ou disséminée dans le cas contraire. Bien que la chasse soit interdite dans le sud ouest de l’Arabie Saoudite, la distribution y est assez fragmentée en raison de la destruction de l’habitat due au surpatûrage ou à des aménagements pour l’écotourisme. La restauration de l’habitat est une priorité (Hennache & Ottaviani 2011).
Ammoperdix heyi
La Perdrix de Hey (Ammoperdix heyi) est une espèce d'oiseaux de la famille des Phasianidae.
La pernice delle sabbie (Ammoperdix heyi (Temminck, 1825) è un uccello galliforme della famiglia dei Fasianidi[2].
È un galliforme lungo 22-25 cm, con un peso di 180-200 g e un'apertura alare di 39-41 cm.[3]
Presenta un marcato dimorfismo sessuale.
Si nutre di semi, bacche e insetti.[3]
L'areale della pernice delle sabbie si estende in Egitto, Etiopia, Sudan, Israele, Giordania, Palestina, Siria, Oman, Arabia Saudita, Emirati Arabi Uniti e Yemen[1].
Sono note le seguenti sottospecie:[2]
La pernice delle sabbie (Ammoperdix heyi (Temminck, 1825) è un uccello galliforme della famiglia dei Fasianidi.
De Arabische woestijnpatrijs (Ammoperdix heyi) is een vogel uit de familie fazantachtigen (Phasianidae). De wetenschappelijke naam van de soort is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1825 door Temminck.
De Arabische woestijnpatrijs lijkt op een kleine, lichtgekleurde gewone patrijs. De vogel is 22 tot 25 cm lang en heeft net de als de patrijs roodbruine staarthoeken. De hals is blauwgrijs en het mannetje heeft een witte vlek achter het oog en wit tussen de snavel en het oog. Op de flanken een golvend strepenpatroon.[2]
Er zijn vier ondersoorten:[3]
Het leefgebied bestaat uit bergachtig woestijngebied, stenige hellingen en wadi's. De vogel is niet schuw.
De Arabische woestijnpatrijs heeft een groot verspreidingsgebied en daardoor is de kans op de status kwetsbaar (voor uitsterven) gering. De grootte van de populatie is niet gekwantificeerd, maar plaatselijk nog algemeen en de trend lijkt stabiel. Om deze redenen staat deze woestijnpatrijs als niet bedreigd op de Rode Lijst van de IUCN.[1]
Bronnen, noten en/of referentiesDe Arabische woestijnpatrijs (Ammoperdix heyi) is een vogel uit de familie fazantachtigen (Phasianidae). De wetenschappelijke naam van de soort is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1825 door Temminck.
Kuropatewka pustynna, kuropatwa pustynna[3] (Ammoperdix heyi) − gatunek średniej wielkości ptaka z rodziny kurowatych (Phasianidae). Zamieszkuje Azję i Afrykę.
Wyróżniono kilka podgatunków [4][5]:
Cechy różniące od podobnej Kuropatewki piaskowej: u samca rdzawe gardło i brak jasnych plamek na szyi, jasny wzór na głowie nie jest ciemno obrzeżony. U samicy różowawe prążki zamiast białych plamek na szyi.
Wygląd zewnętrzny: Wyraźny dymorfizm płciowy.
Rozmiary: długość ciała: 22-25 cm
Masa ciała: ok. 181 g
Rozpiętość skrzydeł: 39-41 cm
Pustynne lub półpustynne wzgórza i suche doliny rzeczne.
Półwysep Arabski, Półwysep Synaj, w Afryce Egipt aż po Etiopię.
Głównie nasiona, owoce i owady, czasem bulwy i liście.
Najprawdopodobniej gatunek monogamiczny.
Gniazdo: płytkie zagłębienie w ziemi, zwykle pod osłoną skały lub krzewu.
Okres lęgowy: kwiecień
Jaja: znosi 5-7 jaj.
Pisklęta: jasnopłowe, z białym spodem ciała.
Status według kryteriów Czerwonej księgi gatunków zagrożonych: gatunek najmniejszej troski (LC)[2].
Kuropatewka pustynna, kuropatwa pustynna (Ammoperdix heyi) − gatunek średniej wielkości ptaka z rodziny kurowatych (Phasianidae). Zamieszkuje Azję i Afrykę.
Ökenhöna[2] (Ammoperdix heyi) är en fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar.[3]
Ökenhönan är en relativt liten hönsfågel (22-25 centimeter), huvudsakligen sandbrun med bruna och vita vågor på flankerna. Hanen har grått huvud med en vit strimma framför ögat. Halsens sidor är enfärgade och inte vitfläckiga, vilket skiljer den från närbesläktade visselhönan. Honan är en urvattnad version av hanen och därmed svårare att skilja från visselhönan.
Fågeln häckar i närheten av vatten i exempelvis bergsöken, på klippiga bergssluttningar, i wadis och liknande.[4] Den lägger i genomsnitt fem till sju ägg direkt på marken i en uppskrapad grop.[5] Ökenhönan livnär sig av olika typer av frön och viss insektsföda. Den springer hellre undan än flyger när den störs.
Ökenhönan delas in i fyra underarter:[3]
DNA-studier visar att visselhönans släkte Ammoperdix tillhör en grupp fasanfåglar med bland annat vaktlar i Coturnix, buskvaktlar i Perdicula, berghönsen med släktingar i Alectoris samt Pternistis-frankoliner.[6] Ammoperdix är systerklad till alla andra släkten i gruppen.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vida spridd och vanlig.[1]
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Michael Hey (1798-1832), tysk kirurg och samlare av specimen i Mellanöstern och nordöstra Afrika.[7]
Ökenhöna (Ammoperdix heyi) är en fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar.
Ammoperdix heyi là một loài chim trong họ Phasianidae.[2]
Ammoperdix heyi là một loài chim trong họ Phasianidae.
スナシャコ (学名:Ammoperdix heyi)は、キジ目キジ科に分類される鳥類の一種である。
アラビア半島からエジプト東部にかけて分布する。
体長22-25cm。雄は全体に淡い黄褐色。頭は灰色で、耳羽が白くよく目立つ。喉は橙色、足は黄色である。雌は上体が赤褐色で、暗褐色や黄褐色の細かい斑がある。雌雄とも嘴は橙色。
主に乾燥地帯の岩場で生活している。
食性は主に植物食で、植物の種子などを食べる。
繁殖期は4月で、地上の石の間などに、1腹8-12個の卵を産む。
以下の4亜種に分類される。