Sammetshätta[2] (Sylvia melanocephala), är en tätting tillhörande familjen sylvior (Sylviidae).[3] Den häckar i Medelhavsområdet där den är vanligt förekommande.
Sammetshättan är en kompakt och rätt storhövdad sångare, 13–14 centimeter lång.[4] Som de flesta Sylvia-arterna har den en distinkt han- och hondräkt. Den adulta hanen har grå ovansida, ljusare undersida, svart huvud, vit strupe och röd orbitalring runt ögat. Fjäderdräkten kan skilja sig något, till och med på i ett och samma område, där en rödaktig ton på över- och undersida varierar från helt frånvarande (hos vissa underarter) till mycket uttalad. Honan är mest brun på ovansidan, gulbrun på undersidan och med grått huvud.
Adult hane i Portugal fotograferad i januari.
Hona på Gran Canaria.
Sammetshättans lockläte är ett snabbt skramlande vilket är ett karaktäristiskt läte för de områden där den häckar. Sången är en pladdrig, knattrig och snabb ramsa med plötsliga visseltoner och det typiska locklätet invävt.
Sammetshättan häckar runt Medelhavet i södra Europa, västra Turkiet, i Mellanöstern samt i norra Afrika. Till skillnad från många andra sångare så är den till största delen en stannfågel, men vissa övervintrar i norra Afrika. Den delas vanligtvis in i fem underarter med följande utbredning:[3]
Vissa inkluderar valverdei och leucogastra i nominatformen.[5]
Sammetshättan är en mycket sällsynt gäst i norra Europa, så långt bort som exempelvis Storbritannien och Sverige. I Sverige har den setts vid åtta tillfällen, första gången i Ottenby på Öland i slutet av maj och början av juni 1980.[6]
DNA-studier visar att typarten för släktet Sylvia, trädgårdssångare (S. borin) samt även svarthätta S. atricapilla) står närmare några afrikanska arter i andra släkten än med övriga Sylvia-arter.[7] Det medför att antingen expanderas Sylvia eller så förs sammetshättan med släktingar till ett annat släkte, Curruca.[8]
Sammetshättan beskrivs som kanske en av Medelhavsområdets största generalister och förekommer i alla typer av habitat upp till 1300 meter över havet i största delen av utbredningsområdet och 1800 meter över havet i Nordafrika.[1] Den trivs i alltifrån högvuxna buskmarker till öppen skog och trädgårdar.[4] Den placerar boet lågt i en buske eller snår och den lägger 3-6 ägg. De flesta bon i Spanien placeras lågt i kermesek (Quercus coccifera).[1] Som de flesta andra sångare är den en insektsätare, men äter även bär och annan mjuk frukt.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros det 7.650.000-16.100.000 par.[1] Europa antas utgöra 60% av artens utbredningsområde, varför världspopulationen preliminärt kan uppskattas till 25,5-53,5 miljoner par.
Wikimedia Commons har media som rör sammetshätta.
Sammetshätta (Sylvia melanocephala), är en tätting tillhörande familjen sylvior (Sylviidae). Den häckar i Medelhavsområdet där den är vanligt förekommande.
_(6736371943).jpg)
