dcsimg

Ağqanad ördək ( Azerbaijani )

provided by wikipedia AZ


Ağqanad ördək (lat. Asarcornis scutulata) — Ördəklər fəsiləsinin Ağqanad ördək (Asarcornis) cinsinə aid növ.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Vikipediya müəllifləri və redaktorları
original
visit source
partner site
wikipedia AZ

Houad eskell gwenn ( Breton )

provided by wikipedia BR

An houad eskell gwenn a zo un evn palvezek, Cairina scutulata (pe Asarcornis scutulata) an anv skiantel anezhañ.

Doareoù pennañ

 src=
Un houad eskell gwenn ~ Sylvan Heights Waterfowl Park, North Carolina.

Boued

Annez

Bevañ a ra en Azia ar Gevred[1].

Rummatadur

Liammoù diavaez


Commons
Muioc'h a restroù diwar-benn

a vo kavet e Wikimedia Commons.

Notennoù ha daveennoù

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors
original
visit source
partner site
wikipedia BR

Houad eskell gwenn: Brief Summary ( Breton )

provided by wikipedia BR

An houad eskell gwenn a zo un evn palvezek, Cairina scutulata (pe Asarcornis scutulata) an anv skiantel anezhañ.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors
original
visit source
partner site
wikipedia BR

Ànec captacat ( Catalan; Valencian )

provided by wikipedia CA

L'ànec captacat (Asarcornis scutulata) és un ocell de la família dels anàtids (Anatidae) que habita corrents fluvials de la selva a l'est de l'Índia, Birmània, Tailàndia, Laos, sud de Vietnam, península de Malacca, Sumatra i Java. És l'única espècie del gènere Asarcornis.

Referències

 src= A Wikimedia Commons hi ha contingut multimèdia relatiu a: Ànec captacat Modifica l'enllaç a Wikidata
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autors i editors de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia CA

Ànec captacat: Brief Summary ( Catalan; Valencian )

provided by wikipedia CA

L'ànec captacat (Asarcornis scutulata) és un ocell de la família dels anàtids (Anatidae) que habita corrents fluvials de la selva a l'est de l'Índia, Birmània, Tailàndia, Laos, sud de Vietnam, península de Malacca, Sumatra i Java. És l'única espècie del gènere Asarcornis.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autors i editors de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia CA

Hwyaden adeinwen ( Welsh )

provided by wikipedia CY

Aderyn a rhywogaeth o adar yw Hwyaden adeinwen (sy'n enw benywaidd; enw lluosog: hwyaid adeinwyn) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Cairina scutulata; yr enw Saesneg arno yw White-winged wood duck. Mae'n perthyn i deulu'r Hwyaid (Lladin: Anatidae) sydd yn urdd y Anseriformes.[1]

Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn C. scutulata, sef enw'r rhywogaeth.[2]

Teulu

Mae'r hwyaden adeinwen yn perthyn i deulu'r Hwyaid (Lladin: Anatidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:

Rhestr Wicidata:

rhywogaeth enw tacson delwedd Alarch gyddfddu Cygnus melancoryphus Alarch utganol Cygnus buccinator
Trumpeter Swan Sasata.jpg
Diwedd y rhestr a gynhyrchwyd yn otomatig o Wicidata.

Gweler hefyd

Cyfeiriadau

  1. Gwefan Cymdeithas Edward Llwyd; adalwyd 30 Medi 2016.
  2. Gwefan Avibase; adalwyd 3 Hydref 2016.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Awduron a golygyddion Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia CY

Hwyaden adeinwen: Brief Summary ( Welsh )

provided by wikipedia CY

Aderyn a rhywogaeth o adar yw Hwyaden adeinwen (sy'n enw benywaidd; enw lluosog: hwyaid adeinwyn) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Cairina scutulata; yr enw Saesneg arno yw White-winged wood duck. Mae'n perthyn i deulu'r Hwyaid (Lladin: Anatidae) sydd yn urdd y Anseriformes.

Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn C. scutulata, sef enw'r rhywogaeth.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Awduron a golygyddion Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia CY

Malaienente ( German )

provided by wikipedia DE

Die Malaienente (Asarcornis scutulata, Syn.: Cairina scutulata), auch Weißflügelente oder Weißflügelmoschusente genannt, ist eine Vogelart aus der Familie der Entenvögel (Anatidae). Sie ist vom Aussterben bedroht und in der Roten Liste 2004 der IUCN und im Anhang I der CITES gelistet. Die Population wird auf rund 1000 Exemplare geschätzt.

Aussehen

Die Körperfedern sind weitgehend braun gefärbt, Kopf und Hals sind weiß gefleckt, bei Weibchen dichter als bei Erpeln. Die angelegten Flügel sind braun mit wenigen weißen Flecken, geöffnet überwiegt das Weiß, daher auch der Alternativname „Weißflügelente“ (englisch white-winged (wood) duck).

Lebensweise

 src=
Verbreitungsgebiet der Malaienente

Die Malaienente bewohnt waldreiche Feuchtgebiete in Indien und Südostasien. Aufgrund von Rodungen und Trockenlegungen und der damit verbundenen Reduktion des Lebensraumes ist sie vom Aussterben bedroht. Die Tiere sind vorwiegend dämmerungsaktiv und ernähren sich von Pflanzen, Samen, Fischen, Schnecken, Spinnen und Insekten.

Die Mauser findet im September oder Oktober statt, und die Tiere sind, wie bei den meisten größeren Entenarten, während dieser Zeit flugunfähig.

Im Dibru-Saikhowa-Nationalpark in Assam (Indien) leben geschützte Populationen der Malaienente.

Fortpflanzung

Die Malaienente brütet in der späten Trockenzeit. Das Nest wird auf Bäumen, 3–12 m oberhalb des Erdbodens angelegt. Das Weibchen legt bis zu 16 Eier, die Brutdauer beträgt 33 Tage. Die Küken schlüpfen mit dem Einsetzen der ersten starken Regenfälle und werden 14 Tage von den Eltern betreut.

Zucht und Haltung

Seit 2013 gibt es für diese Entenart ein europaweites Erhaltungszuchtprogramm in Form eines Zuchtbuches (ESB) der EAZA.

Weblinks

 src=
– Album mit Bildern, Videos und Audiodateien
 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia DE

Malaienente: Brief Summary ( German )

provided by wikipedia DE

Die Malaienente (Asarcornis scutulata, Syn.: Cairina scutulata), auch Weißflügelente oder Weißflügelmoschusente genannt, ist eine Vogelart aus der Familie der Entenvögel (Anatidae). Sie ist vom Aussterben bedroht und in der Roten Liste 2004 der IUCN und im Anhang I der CITES gelistet. Die Population wird auf rund 1000 Exemplare geschätzt.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia DE

দেওহাঁহ ( Assamese )

provided by wikipedia emerging languages

দেওহাঁহ (ইংৰাজী: White-winged Wood Duck )' (Asarcornis scutulata) এবিধ ডাঙৰ আকাৰৰ হাহঁৰ প্ৰজাতি৷ দেওহাঁহক অসমৰ জাতীয় চৰাই ৰূপে অভিহিত কৰা হয়[উদ্ধৃতিৰ প্ৰয়োজন]৷ এই প্ৰজাতিৰ হাঁহৰ বিশেষ ধৰণৰ বিকট মাতৰ বাবে অসমীয়াত ইয়াক ‘দেওহাঁহ’ বুলি কোৱা হয়৷

দৈহিক গঠন

 src=
উত্তৰ কেৰ’লিনা (North Carolina) ৰ Sylvan Heights Waterfowl Park ত এটা দেওহাঁহ

দেওহাঁহ বনৰীয়া হাঁহৰ ডাঙৰ প্ৰজাতি সমূহৰ ভিতৰত এবিধ৷ দেহৰ দৈৰ্ঘ্য ৬৬-৮১ ছে:মি: আৰু ডেউকাৰ দৈৰ্ঘ্য ১১৬-১৫৩ ছে:মি:৷ মাইকী হাঁহ মতা দেওহাঁহতকৈ আকাৰত সৰু৷[2] মতা আৰু মাইকী দেওহাঁহৰ দেহৰ ওজন ক্ৰমান্বয়ে ২.৯৫ কি.গ্ৰা. আৰু ১.৯৫-৩.০৫ কি.গ্ৰা.[3]৷ পূৰ্ণবয়স্ক দেওহাঁহৰ দেহটৌ গাঢ় ক’লা বৰণৰ, মূৰ তথা ডিঙি বগা৷ মতা দেওহাঁহৰ ঠোঁট পাতল হালধীয়া বৰণৰ, উৰন্ত অৱস্হাত ডেউকাৰ বগা বৰণ স্পষ্টকৈ দেখা পোৱা যায়৷ পোৱালি দেওহাঁহৰ দেহৰ বৰণ তুলনামূলক ভাৱে বেছি ধূসৰ আৰু মুগা৷[4]

বিতৰণ

ঐতিহাসিক ভাৱে দেওহাঁহ উত্তৰ-পূব ভাৰত, বাংলাদেশৰ পৰা জাভা, ছুমাত্ৰা লৈকে বিস্তৃত আছিল৷ বৰ্তমান ই জাভাত বিলুপ্ত হৈছে৷ ভাৰতবৰ্ষত বৰ্তমান দেওহাঁহ কেৱল অসম তথা অৰুণাচলত পোৱা যায়৷[5] ২০০২ বৰ্ষৰ এটা সমীক্ষা অনুসৰি সমগ্ৰ বিশ্বতে মাঁথো মুঠ ৮০০ মান দেওহাঁহ আছে বুলি তথ্য পোৱা গৈছে৷ ইয়াৰে ২০০ টা লাওছ, থাইলেণ্ড, ভিয়েটনাম আৰু কম্বোডিয়া ত, ১৫০ টা ছুমাত্ৰাত তথা ৪৫০ টা দেওহাঁহ ভাৰত, বাংলাদেশ আৰু ম্যানমাৰ ত আছে৷[উদ্ধৃতিৰ প্ৰয়োজন]

আচৰণ

দেওহাঁহ এবিধ আপুৰুগীয়া তথা বিৰল প্ৰজাতিৰ হাঁহ৷ এই প্ৰজাতিবিধে কেৱল নিশাৰ ভাগতহে খাদ্য খায় বুলি জনা যায়৷ গছৰ গুটি, জলজ উদ্ভিদ, সৰু মাছ, পোক-পতংগ আদি দেওহাঁহৰ প্ৰধান খাদ্য৷[3] [6] সাধাৰণতে যোৰ পাতি বা চাৰিৰ পৰা ছটাৰ সৰু গোটত চৰে৷ ইহঁতে গ্ৰীষ্ম কালত প্ৰজনন কৰে৷

বসতি স্থান

ই মূলতঃ চিৰসেউজীয়া বা পৰ্ণপাতী বনাঞ্চলৰ বন্ধ বা কম সোঁতৰ পানী থকা প্ৰাকৃতিক তথা কৃত্ৰিম জলাশয়ত বাস কৰে৷ দেওহাঁহে গছৰ খোৰোঙত বাহ সাজি থাকে৷ সাধাৰণতে সাগৰপৃষ্ঠৰ পৰা ২০০ মিটাৰ উচ্চতাৰ বসতিস্থল দেওহাঁহৰ বাবে আটাইতকৈ উত্তমস্থান (optimum habitat) বুলি জনা যায় যদিও ১৪০০ মিটাৰ উচ্চতালৈকে দেওহাঁহ পোৱা যায়৷[4] [7]

ভাৰতবৰ্ষত দেওহাঁহ দেখা পোৱা প্ৰধান সংৰক্ষিত বনাঞ্চল কেইখন হৈছে ডিব্ৰু-ছৈখোৱা ৰাষ্ট্ৰীয় উদ্যান, দিহিং-পাটকাই সংৰক্ষিত বনাঞ্চল, নামেৰী ৰাষ্ট্ৰীয় উদ্যান তথা নামদফা ৰাষ্ট্ৰীয় উদ্যান[8]

স্থিতি তথা সংৰক্ষণ

ক্ৰমান্বয়ে বৃদ্ধি পাই অহা বনাঞ্চল ধ্বংস, দেওহাঁহৰ কণী, মাংস তথা অন্যন্য ব্যৱহাৰৰ বাবে কৰা চোৰাংচিকাৰ আদিৰ ফলশ্ৰুতিত দেওহাঁহৰ জনসংখ্যা বিপদজনক ভাৱে হ্ৰাস পাই আহিছে৷ বৰ্তমান এই প্ৰজাতিটৌক আই ইউ চি এন ৰেড লিষ্ট (IUCN Red List) অনুসৰি বিলুপ্তপ্ৰায় (Endangered) গোটত অন্তৰ্ভুক্ত কৰা হৈছে৷[1]

তথ্য সংগ্ৰহ

  1. 1.0 1.1 BirdLife International (2008). "Cairina scutulata". IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. International Union for Conservation of Nature. http://www.iucnredlist.org/apps/redlist/details/141479। আহৰণ কৰা হৈছে: 9 November 2010.
  2. Ogilvie & Young, Wildfowl of the World. New Holland Publishers (2004), ISBN 978-1-84330-328-2
  3. 3.0 3.1 [1] (2011).
  4. 4.0 4.1 [2] (2011).
  5. Choudhury, A.U. (1996). Survey of the white-winged wood duck and the Bengal florican in Tinsukia district & adjacent areas of Assam and Arunachal Pradesh. The Rhino Foundation for Nature in North East India,Guwahati, India.
  6. Google Books
  7. WWF India: White Winged Wood Duck
  8. Choudhury, A.U.(2000). The Birds of Assam. Gibbon Books & WWF-India NE Reg. Office, Guwahati, India.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors

দেওহাঁহ: Brief Summary ( Assamese )

provided by wikipedia emerging languages

দেওহাঁহ (ইংৰাজী: White-winged Wood Duck )' (Asarcornis scutulata) এবিধ ডাঙৰ আকাৰৰ হাহঁৰ প্ৰজাতি৷ দেওহাঁহক অসমৰ জাতীয় চৰাই ৰূপে অভিহিত কৰা হয়[উদ্ধৃতিৰ প্ৰয়োজন]৷ এই প্ৰজাতিৰ হাঁহৰ বিশেষ ধৰণৰ বিকট মাতৰ বাবে অসমীয়াত ইয়াক ‘দেওহাঁহ’ বুলি কোৱা হয়৷

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors

White-winged duck

provided by wikipedia EN

The white-winged duck or white-winged wood duck (Asarcornis scutulata) is a large species of duck, formerly placed in the genus Cairina with the Muscovy duck (Cairina moschata) and allied with the dabbling ducks. However, mtDNA cytochrome b and NADH dehydrogenase subunit 2 sequence analysis indicate that the anatomical similarity to the Muscovy duck is deceiving and that the species is appropriately placed in a monotypic genus, as Asarcornis scutulata, which is evolutionarily closer to the redhead (Aythya americana, one of the diving ducks).[3][4]

Description

This is one of the largest living species of duck next only to the steamer ducks which are heavier. The Muscovy duck also attains sizes that nearly rival the white-winged duck, but may average a bit smaller in a wild state. Length is 66–81 cm (26–32 in) and wingspan is 116–153 cm (46–60 in).[5] Males weigh 2.94–3.9 kg (6.5–8.6 lb), while females weigh 1.95–3.05 kg (4.3–6.7 lb).[6][7] The most noticeable feature on adult birds, is the dark body contrasting with a whitish head and neck. Males have mostly dull yellowish bill, blackish mottling on the head and upper neck, white lesser median coverts and inner edges of tertials and bluish-grey secondaries. In flight, white wing-coverts contrast with the rest of the wings. Females are smaller and usually have more densely mottled head and upper neck. The juvenile is duller and browner.[8]

This secretive species is only known to feed at night. Its diet consists of seeds, aquatic plants, grain, rice, snails, small fish and insects.[6] It inhabits stagnant or slow-flowing natural and artificial wetlands, within or adjacent to evergreen, deciduous or swamp forests, on which it depends for roosting and nesting, usually in tree holes. Although lowlands (below c.200 m) provide optimum habitat, it occurs up to 1,400 m of altitude, especially on plateaus supporting sluggish perennial rivers and pools.[8]

Distribution and status

Historically, the white-winged duck was widely distributed from northeastern India and Bangladesh, throughout South East Asia to Java and Sumatra. It is now extinct in Java. In India, the duck is found only in the northeastern part of the country, with the main concentration in eastern Assam and adjacent areas of Arunachal Pradesh.[9] However, in 2002 it had a population of only 800, with about 200 in Laos, Thailand, Vietnam and Cambodia, 150 on Sumatra, notably in Way Kambas National Park and 450 in India, Bangladesh and Burma.[10]

In India, the key protected areas for the white-winged duck are Dibru-Saikhowa National Park, Dihing-Patkai Wildlife Sanctuary, Nameri National Park and Namdapha National Park.[11]

The white-winged duck occurs in dense tropical evergreen forests, near rivers and swamps.[12]

They tend to nest in tree cavities, and are threatened in part since the destruction of hollow trees is destroying their nesting localities. The draining of swamps and rivers and other forms of habitat destruction is also destroying the habitat that they could survive in. Additional threats include loss of genetic variability, disturbance, hunting, and collection of eggs and chicks for food or pets.[13]

Due to ongoing habitat loss, a small population size, and because this duck is hunted for food, eggs and pets, the white-winged duck is evaluated as Endangered on the IUCN Red List of Threatened Species.[1] It is listed on Appendix I of CITES. The white-winged duck is also found in the central Sumatra province of Riau, specifically in the peatland Acacia plantations of a large pulp and paper company. The plantations, at least temporarily, provide suitable habitat between periodic harvests (once every 4–5 years). The ducks are frequently observed along canals where large and overhanging Acacia trees provide shade and cover from predators and a haven in which to feed and rest. The quiet and still water in the canals of the plantations provides an undisturbed and secluded location, away from local communities which may hunt the ducks or collect their eggs. Nearby, natural forest conservation areas and greenbelts also provide suitable nesting and roosting habitat in close proximity to the canals.

It is the state bird of the Indian state of Assam.

There have been efforts to preserve the population by breeding in captivity in England. It has been seen that they do well under shady, dimly-lit conditions, but there is also a higher chance for them to contract avian tuberculosis.[14]

References

  1. ^ a b BirdLife International (2017). "Asarcornis scutulata". IUCN Red List of Threatened Species. 2017: e.T22680064A110103586. doi:10.2305/IUCN.UK.2017-1.RLTS.T22680064A110103586.en. Retrieved 12 November 2021.
  2. ^ "Appendices | CITES". cites.org. Retrieved 14 January 2022.
  3. ^ Johnson, Kevin P.; Sorenson, Michael D. (1999). "Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus Anas): a comparison of molecular and morphological evidence" (PDF). Auk. 116 (3): 792–805. doi:10.2307/4089339. JSTOR 4089339.
  4. ^ Carboneras, C. & Kirwan, G.M. (2019). White-winged Duck (Asarcornis scutulata). In: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (retrieved from https://www.hbw.com/node/52847 on 14 July 2019).
  5. ^ Ogilvie & Young, Wildfowl of the World. New Holland Publishers (2004), ISBN 978-1-84330-328-2
  6. ^ a b Cairina scutulata – White-winged duck. wildpro.twycrosszoo.org
  7. ^ CRC Handbook of Avian Body Masses, 2nd Edition by John B. Dunning Jr. (Editor). CRC Press (2008), ISBN 978-1-4200-6444-5.
  8. ^ a b White-winged Duck Cairina scutulata. Birdlife International. birdlife.org
  9. ^ Choudhury, A.U. (1996). Survey of the white-winged wood duck and the Bengal florican in Tinsukia district & adjacent areas of Assam and Arunachal Pradesh. The Rhino Foundation for Nature in North East India, Guwahati, India.
  10. ^ "White-winged Duck Asarcornis scutulata". BirdLife International. Retrieved 21 September 2014.
  11. ^ Choudhury, A.U.(2000). The Birds of Assam. Gibbon Books & WWF-India NE Reg. Office, Guwahati, India, ISBN 8190086618.
  12. ^ White Winged Wood Duck. WWF India. Retrieved on 2013-04-05.
  13. ^ Marshall Cavendish Corporation (2001). Endangered Wildlife and Plants of the World: Dee-fox. Marshall Cavendish. p. 479. ISBN 978-0-7614-7198-1.
  14. ^ Mackenzie, M. J. S.; Kear, Janet (1976). "The White-winged Wood Duck". Wildfowl. 27 (27): 5–17. ISSN 2052-6458.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors
original
visit source
partner site
wikipedia EN

White-winged duck: Brief Summary

provided by wikipedia EN

The white-winged duck or white-winged wood duck (Asarcornis scutulata) is a large species of duck, formerly placed in the genus Cairina with the Muscovy duck (Cairina moschata) and allied with the dabbling ducks. However, mtDNA cytochrome b and NADH dehydrogenase subunit 2 sequence analysis indicate that the anatomical similarity to the Muscovy duck is deceiving and that the species is appropriately placed in a monotypic genus, as Asarcornis scutulata, which is evolutionarily closer to the redhead (Aythya americana, one of the diving ducks).

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors
original
visit source
partner site
wikipedia EN

Blankaflugila anaso ( Esperanto )

provided by wikipedia EO

La Blankaflugila anaso (Asarcornis scutulataCairina scutulata) estas granda specio de anaso, iam lokigita en la genro Cairina kaj rilata al la plaŭdanasoj. Tamen analizoj de DNA[1] kaj la biogeografia modelo de distribuado indikas, ke la anatomia simileco kun la Moskanaso estas konfuziga. Tiele tiu specio estus pli taŭge lokigita en monotipa genro kiel Asarcornis scutulata, kiu aspektas nerilata al la Moskanaso sed pli proksime al la merganasoj.

Aspekto

 src=
Ĉe Akvabirda Parko Sylvan Heights, Norda Karolino

Tiu estas unu el la plej grandaj specioj de anasoj. Longo estas 66 – 81 cm kaj enverguro estas 116 – 153 cm.[2] Maskloj pezas 2.95 – 3.9 kg, dum inoj pezas 1.95 – 3.05 kg.[3] Plej rimarkinda karaktero ĉe plenkreskuloj estas malhela korpo kontraste kun la blankecaj kapo kaj kolo. Maskloj havas ĉefe senkoloran flavecan bekon, nigrecan makuletecon en kapo kaj supra kolo, blankaj malgrandaj kaj mezaj kovriloj kaj internaj bordoj de triarangaj kaj bluecgrizaj duarangaj. Dumfluge la blankaj flugilkovriloj kontrastas kun la resto de la flugiloj. Inoj estas pli malgrandaj kaj kutime havas pli dense makulecajn kapon kaj supran kolon. Junulo estas pli senkolora kaj pli malhelbruna.[4]

Tiu sekretema specio laŭ nuna kono manĝas nur nokte. Ties dieto konsistas el semoj, akvaj plantoj, greno, rizo, helikoj, malgrandaj fiŝoj kaj insektoj.[3] Ili loĝas ĉe nefluaj aŭ malrapide fluantaj naturaj aŭ artefaritaj humidejoj, ene aŭ ĉe ĉiamverdaj, deciduaj aŭ marĉaj arbaroj, en kiuj ĝi dependas por ripozado kaj nestumado, kutime el arbotruoj. Kvankam malaltaj teroj (sub ĉ. 200 m) havigas taŭgan habitaton, ili loĝas ĝis 1,400 m, ĉefe ĉe altebenaĵoj havantaj lantajn nesekiĝontajn riverojn kaj lagetojn.[4]

Distribuado kaj statuso

Historie la Blankaflugila anaso estis amplekse distribuata el nordorienta Barato kaj Bangladeŝo, tra Sudorienta Azio al Javo kaj Sumatro. Nun ĝi estas formortinta en Javo. En Barato, la anaso troviĝas nur en la nordorienta parto de la lando kun ĉefa koncentro en orienta Asamo kaj apudaj areoj de Arunaĉal Pradeŝ.[5] Tamen, en 2002 ĝi havis populacion de nur 800, kun ĉirkaŭ 200 en Laoso, Tajlando, Vjetnamio kaj Kamboĝo, 150 en Sumatro, ĉefe en Nacia Parko Way Kambas kaj 450 en Barato, Bangladeŝo kaj Birmo.

En Barato, la ŝlosilaj protektataj areoj por la Blankaflugila anaso estas la Nacia Parko Dibru-Saikhowa, la naturrifuĝejo Dihing-Patkai, la Nacia Parko Nameri kaj la Nacia Parko Namdapha.[6]

La Blankaflugila anaso loĝas en densaj tropikaj ĉiamverdaj arbaroj, ĉe riveroj kaj marĉoj.[7]

Ili tendencas nestumi en arbokavaĵoj, kaj estas minacataj parte pro detruado de arbotruoj kiu detruas ties nestolokojn. La drenado de marĉoj kaj riveroj kaj ankaŭ aliaj formoj de habitatodetruado estas detruante la habitaton kie ili povus survivi. Aldonaj minacoj estas perdo de genetika varieco, ĝenado, ĉasado kaj kolektado de ovoj kaj idoj por maĝo aŭ kiel maskotoj.[8]

Pro pliiĝanta habitatoperdo, malgranda populacigrando, kaj ĉar tiu anaso estas ĉasata por ovoj, maskotoj kaj manĝo, la Blankaflugila anaso estis taksata kiel Endanĝerita en la IUCN Ruĝa Listo de Minacataj Specioj.[9] Ĝi estas listata en la Apendico I de CITES.

Surprize la Blankaflugila anaso troviĝas ankaŭ en la centra sumatra provinco de Riau, specife en la humidaj akaciplantejoj de granda kompanio de pasto kaj papero. Tiuj plantejoj almenau portempe havigas taŭgan habitaton inter regulaj rikoltoj (unufoje ĉiu 4a–5a jaro). Tiuj anasoj estas ofte observataj laŭlonge de kanaloj kie grandaj kaj pendantaj arboj de genro Acacia havigas ombron kaj kovron el predantoj kaj loko kie manĝi kaj ripozi. La trankvila akvo de la kanaloj de la plantejoj havigas neĝenan kaj izolan lokon, for el lokaj komunumoj kiuj povus ĉasi la anasojn aŭ kolekti ties ovojn. Ankaŭ proksimaj naturarbaraj konservareoj kaj verdaj zonoj havigas taŭgan nestan kaj ripozan habitaton en proksimeco al kanaloj.

Ĝi estas la ŝtata birdo de Asamo en Barato.

Referencoj

  1. (1999) “Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus Anas): a comparison of molecular and morphological evidence”, Auk (PDF) 116 (3), p. 792–805.
  2. Ogilvie & Young, Wildfowl of the World. New Holland Publishers (2004), ISBN 978-1-84330-328-2
  3. 3,0 3,1 [1] (2011).
  4. 4,0 4,1 [2] (2011).
  5. Choudhury, A.U. (1996). Survey of the white-winged wood duck and the Bengal florican in Tinsukia district & adjacent areas of Assam and Arunachal Pradesh. The Rhino Foundation for Nature in North East India, Guwahati, Barato.
  6. Choudhury, A.U.(2000). The Birds of Assam. Gibbon Books & WWF-India NE Reg. Office, Guwahati, Barato.
  7. WWF Barato: Blankaflugila anaso
  8. Google Books
  9. "iucn"
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Vikipedio aŭtoroj kaj redaktantoj
original
visit source
partner site
wikipedia EO

Blankaflugila anaso: Brief Summary ( Esperanto )

provided by wikipedia EO

La Blankaflugila anaso (Asarcornis scutulata aŭ Cairina scutulata) estas granda specio de anaso, iam lokigita en la genro Cairina kaj rilata al la plaŭdanasoj. Tamen analizoj de DNA kaj la biogeografia modelo de distribuado indikas, ke la anatomia simileco kun la Moskanaso estas konfuziga. Tiele tiu specio estus pli taŭge lokigita en monotipa genro kiel Asarcornis scutulata, kiu aspektas nerilata al la Moskanaso sed pli proksime al la merganasoj.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Vikipedio aŭtoroj kaj redaktantoj
original
visit source
partner site
wikipedia EO

Asarcornis scutulata ( Spanish; Castilian )

provided by wikipedia ES

El pato de jungla, pato de la jungla, o pato de alas blancas (Asarcornis scutulata anteriormente: Cairina scutulata), es la única especie que integra el género monotípico: Asarcornis, de la familia Anatidae. Esta ave se distribuye en el sudeste de Asia.[2]​ En la India se lo considera el ave estatal de Assam.[3]

 src=
Un ejemplar cautivo en Carolina del Norte.

Distribución y hábitat

Se extiende en el sudeste de Asia. Antiguamente su distribución estaba más extendida, incluso también en Java, pero en la década de 2010 sólo mantiene poblaciones relictas en Bangladés, Sumatra, Tailandia, Vietnam, Birmania, Laos, Camboya, Indonesia, Bhután, y la India.

Características

Con una longitud de 66 a 81 cm y una envergadura de entre 116 y 153 cm, Asarcornis scutulata es una de las mayores especies de patos. El peso de los ejemplares adultos, tratándose de machos es de entre 2,95 y 3,90 kg, mientras que en las hembras es de entre 1,95 y 3,05 kg.

En los adultos destaca el color negro del plumaje en general, el cual contrasta con la cabeza y el cuello blanquecino. Los machos tienen pico amarillento ahumado opaco, la cabeza y en la parte superior del cuello moteados de negruzco, coberteras inferiores y medias blancas, y bordes interiores de terciarias y secundarias gris azulados. En vuelo, las cobertoras alares blancas contrastan con el resto del plumaje. Las hembras son más pequeñas y por lo general muestran más densamente moteados la cabeza y la parte superior del cuello. El juvenil es de coloración amarronada apagada.

Costumbres

Se alimenta solo por la noche. Su dieta se compone de alimentos de origen vegetal, los que consisten en semillas, plantas acuáticas, granos, en especial de arroz. Los complementa con otros de origen animal que captura en el medio acuático: pequeños peces, caracoles, e insectos acuáticos. Habita en humedales naturales y artificiales, tanto estancados como de lento movimiento, dentro o adyacentes a selvas y bosques tropicales, pantanosos, caducifolios, o perennifolios, pues depende de los árboles, tanto para posarse como para anidar, ya que generalmente lo hace en huecos de árboles. A pesar de tierras bajas (por debajo de c.200 m) proporcionan un El hábitat óptimo se presenta por debajo de los 200 msnm, aunque localmente en ríos de mesetas llega hasta los 1400 msnm.

Taxonomía

Esta especie monotípica fue descrita originalmente por Salomon Müller en el año 1842, bajo el nombre científico de: Anas scutulata. Su localidad tipo es: «Java».[4]​ El género fue descrito por Tommaso Salvadori en el año 1895.

Asarcornis scutulata es un pato de gran tamaño, que anteriormente era colocado en el género Cairina (compartiéndolo de este modo con Cairina moschata dentro de la subfamilia Anatinae. Sin embargo, una serie de análisis del genoma mitocondrial citocromo b y la secuencia de ADN de la subunidad proteica NADH deshidrogenasa, agregado a su patrón biogeográfico de distribución, indican que la similitud fenotípica con Cairina moschata no se corresponde con la escasa proximidad genética que en realidad presentan ambos taxones.[5]

 src=
Un ejemplar cautivo en Carolina del Norte.
 src=
Asarcornis scutulata.

Conservación

Esta especie ha experimentado un importante descenso poblacional, el que ha llevado a que se estime para la especie, un total de sólo 1000 ejemplares.

  • En Laos, Tailandia, Vietnam y Camboya: 200;
  • En Sumatra e Indonesia: 150;
  • En la India,[6]​ y Bangladés: 450;
  • En Bhután,[7]​ y Myanmar: «algunos cientos».

Debido a la continua pérdida de su hábitat, su pequeño tamaño poblacional, sumado a que este anátido se continúa cazando y colectando sus huevos para servir de alimento, esta especie está categorizada como «En Peligro» en la Lista Roja de especies amenazadas de la UICN; también aparece en el Apéndice l del Convenio sobre el Comercio Internacional de Especies Amenazadas de Fauna y Flora Silvestre (CITES).

Referencias

  1. BirdLife International (2012). IUCN, ed. «Cairina scutulata». 2012.1 (en inglés). Archivado desde el original el 14 de noviembre de 2012. Consultado el 23 de octubre de 2012.
  2. Asarcornis scutulata en Avibase.
  3. «Government of India webpage for National and State symbols». Archivado desde el original el 12 de noviembre de 2013.
  4. Cairina scutulata en The Internet Bird Collection.
  5. Johnson, Kevin P.; Sorenson, Michael D. (1999). «Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus Anas): a comparison of molecular and morphological evidence». Auk (en inglés) (PDF) 116 (3): 792-805. Archivado desde el original el 5 de febrero de 2007. Consultado el 24 de octubre de 2012.
  6. Choudhury, A. 2000. The birds of Assam. Gibbon Books and WWF-India, Guwahati, India.
  7. Choudhury, A. 2007. White-winged Duck Cairina (=Asacornis) scutulata and Blue-tailed Bee-eater Merops philippinus: two new country records for Bhutan. Forktail: 153-155.

 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autores y editores de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia ES

Asarcornis scutulata: Brief Summary ( Spanish; Castilian )

provided by wikipedia ES

El pato de jungla, pato de la jungla, o pato de alas blancas (Asarcornis scutulata anteriormente: Cairina scutulata), es la única especie que integra el género monotípico: Asarcornis, de la familia Anatidae. Esta ave se distribuye en el sudeste de Asia.​ En la India se lo considera el ave estatal de Assam.​

 src= Un ejemplar cautivo en Carolina del Norte.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autores y editores de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia ES

Asarcornis scutulata ( Basque )

provided by wikipedia EU

Asarcornis scutulata Asarcornis generoko animalia da. Hegaztien barruko Anatidae familian sailkatua dago.

Erreferentziak

  1. (Ingelesez) IOC Master List

Ikus, gainera

(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.log.warn("Gadget "ErrefAurrebista" was not loaded. Please migrate it to use ResourceLoader. See u003Chttps://eu.wikipedia.org/wiki/Berezi:Gadgetaku003E.");});
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipediako egileak eta editoreak
original
visit source
partner site
wikipedia EU

Asarcornis scutulata: Brief Summary ( Basque )

provided by wikipedia EU

Asarcornis scutulata Asarcornis generoko animalia da. Hegaztien barruko Anatidae familian sailkatua dago.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipediako egileak eta editoreak
original
visit source
partner site
wikipedia EU

Sumatransorsa ( Finnish )

provided by wikipedia FI

Sumatransorsa (Asarcornis scutulata) on erittäin uhanalainen sorsalintu, joka elää Kaakkois-Aasiassa Bangladeshista Sumatralle. [1] Linnun tieteellisenä nimenä käytetään myös nimeä Cairina scutulata, jonka on myös antanut Salomon Müller.

Koko ja ulkonäkö

Sumatransorsa on suurikokoinen 66–81 senttimetrin sorsalaji, jonka höyhenet ovat pääasiassa tummia, mutta pää ja kaulan yläosat ovat vaaleat. Koirailla on yleensä kellertävä nokka ja epätasaisen värinen pää. Naaraat ovat selvästi pienempiä, ja niiden pää sekä kaula ovat laikukkaammat.[2]

Sumatransorsa ääntelehtii lennossa sointuvin kaakatuksin, jotka loppuvat yleensä nasaaliin vihellykseen. Se käyttää myös lyhyitä ja kovia kaakatuksia.[2]

Levinneisyys

 src=
Piirros sumatransorsasta

Laji oli joskus laajalle levinnyt koillisesta Intiasta ja Bangladeshista koko Kaakkois-Aasiaan aina Sumatralle ja Jaavalle asti. Sen nykyinen esiintymisalue käsittää enää joitakin hajanaisia alueita sen entisellä levinneisyysalueella ja on edelleen pienentymässä.[3]

Nykyinen yksilömäärä on noin 800 (vuoden 2002 arvio) ja laji on luultavasti kuollut sukupuuttoon Malesiasta ja Jaavalta.[2]

Elinympäristö

Sumatransorsa elää seisovissa tai hiljalleen virtaavissa luonnollisilla tai keinotekoisilla kosteikoilla. Niiden pitää olla lähellä metsää, josta löytyviä puunkoloja laji käyttää yöpymiseen ja pesimiseen. Sumatransorsa viihtyy parhaiten matalassa maastossa, alle 200 metrissä, mutta sitä on havaittu myös 1 400 metrissä ylätasangoilla, joilla on hitaasti virtaavia jokia.[2]

Lisääntyminen

 src=
Sumatransorsa

Sumatransorsan lisääntymiskausi on sidoksissa sademäärän vaihteluun. Muniminen tapahtuu kuivan kauden lopulla, ja poikaset kuoriutuvat sadekauden alkupuolella. Pesä on yleensä puunkolossa, oksien haarukassa tai ontossa puussa. Mitkä tahansa puulajit käyvät, ja kolon korkeus maanpinnastakin vaihtelee 3–12 metrin välillä.[3]

Naaraan normaalista munimismäärästä ei ole varmaa tietoa. Intiassa on nähty poikueita, jotka ovat vaihdelleet 1–15 yksilön välillä. Vankeudessa munia on 6–13, ja kymmenen munaa on tavallisin määrä. Hautomisaika kestää noin 33 päivää, ja poikaset ovat lentokykyisiä noin 14 viikon kuluttua. Naaras on vastuussa hautomisesta, mutta koiras on koko ajan läheisyydessä, ja pari käy yhdessä etsimässä ruokaa sekä päivän ensimmäisiä tunteina että uudestaan iltapäivällä. Koiras saattaa naaraan aina takaisin pesälle ja odottaa lähettyvillä, kunnes naaras on asettunut takaisin hautomaan.[3]

Ravinto

Sumatransorsa on kaikkiruokainen. Sille käyvät siemenet ja muut kasvit, vaikka se suosiikin elävää eläinravintoa: kaloja, matoja, heinäsirkkoja, sammakoita ja etanoita. Ruokailualueena sumatransorsat käyttävät märkiä ruohikkoja, matalia lampia, matalia ja hitaita virtoja, soita sekä riisipeltoja.[3]

Suojelu ja uhat

Suurin syy sumatransorsan vähenemiselle on alavien maiden metsien hävittäminen ja paikallinen kosteikkoalueiden kuivattaminen ja muuttaminen. Jäljelle olevat eristyneet populaatiot ovat herkkiä muun muassa sattumanvaraisille luonnonmullistuksille ja geneettisen aineiston yksipuolistumiselle. Lisäksi vesivoiman kehittäminen, heikko metsienhoito ja saasteet ovat paikallisempia ongelmia.[2]

Sumatransorsa kuuluu CITES-sopimuksen ensimmäiseen liitteeseen, joten sen myyminen on kokonaan kielletty. Lajia tavataan 21 suojelualueella ja Assamissa sijaitseva Dibru-Saikhowan kansallispuisto perustettiin, koska se on merkittävä sumatransorsan kannalta.[2]

Lähteet

  1. a b BirdLife International: Cairina scutulata IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.2. 2013. International Union for Conservation of Nature, IUCN, Iucnredlist.org. Viitattu 4.6.2014. (englanniksi)
  2. a b c d e f BirdLife International (2007) Species factsheet: Cairina scutulata. Luettu 23. elokuuta 2007
  3. a b c d Cairina scutulata Red Data Book: Threatened Birds of Asia. BirdLife International. Viitattu 23. elokuuta 2007. (englanniksi)

Aiheesta muualla

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedian tekijät ja toimittajat
original
visit source
partner site
wikipedia FI

Sumatransorsa: Brief Summary ( Finnish )

provided by wikipedia FI

Sumatransorsa (Asarcornis scutulata) on erittäin uhanalainen sorsalintu, joka elää Kaakkois-Aasiassa Bangladeshista Sumatralle. Linnun tieteellisenä nimenä käytetään myös nimeä Cairina scutulata, jonka on myös antanut Salomon Müller.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedian tekijät ja toimittajat
original
visit source
partner site
wikipedia FI

Canard à ailes blanches ( French )

provided by wikipedia FR

Asarcornis scutulata

Le Canard à ailes blanches (Asarcornis scutulata ; on rencontre aussi la coquille Asacornis scutulata) est une espèce menacée et mal connue d'oiseaux que l'on rencontrent dans le sud de l'Asie. C'est la seule espèce du genre Asarcornis.

Le canard à ailes blanches est inféodé aux forêts tropicales et souffre de la chasse et de la déforestation.

Systématique

Traditionnellement considéré comme proche du Canard musqué, certains auteurs le plaçaient même dans le genre Cairina. Cependant les analyses de l'ADN mitochondrial portant sur le Cytochrome b et protéine subunit NADH déshydrogénase, deux séquences ADN[1] et l'analyse biogéographiques de leur distribution contredisent cette hypothèse. Ainsi, il est plus logique de placer cette espèce dans un genre monotypique que de le rapprocher du Canard de Barbarie. En revanche elle indique une relation plus proche avec les canards plongeurs.

Répartition

Historiquement, le canard à aile blanche était largement présent au nord-est de l'Inde et au Bangladesh, et dans le Sud-Est asiatique, de Java et de Sumatra. Toutefois, en 2002, la population totale de ces oiseaux ne dépassait pas 800, avec 200 spécimens répartis au Laos, Thaïlande, Vietnam et Cambodge, 150 à Sumatra, notamment dans Way Kambas National Park et 450 répartis entre l'Inde, le Bangladesh et la Birmanie.

 src=
Aire de répartition du canard à ailes blanches

Voir aussi

Référence taxonomique

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia FR

Canard à ailes blanches: Brief Summary ( French )

provided by wikipedia FR

Asarcornis scutulata

Le Canard à ailes blanches (Asarcornis scutulata ; on rencontre aussi la coquille Asacornis scutulata) est une espèce menacée et mal connue d'oiseaux que l'on rencontrent dans le sud de l'Asie. C'est la seule espèce du genre Asarcornis.

Le canard à ailes blanches est inféodé aux forêts tropicales et souffre de la chasse et de la déforestation.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia FR

Lacha bháneiteach ( Irish )

provided by wikipedia GA

Is éan í an lacha bháneiteach Is baill d'fhine na Anatidae iad.


Ainmhí
Is síol ainmhí é an t-alt seo. Cuir leis, chun cuidiú leis an Vicipéid.
Má tá alt níos forbartha le fáil i dteanga eile, is féidir leat aistriúchán Gaeilge a dhéanamh.


license
cc-by-sa-3.0
copyright
Údair agus eagarthóirí Vicipéid
original
visit source
partner site
wikipedia GA

Pjegavoglava patka ( Croatian )

provided by wikipedia hr Croatian

Pjegavoglava patka (lat. Asarcornis scutulata) jedina vrsta pataka u rodu Asarcornis. Na IUCN-ovom popisu označena je kao ugrožena vrsta.

Opis

Dužina joj je od 66 do 81 cm, a raspon krila joj je od 116 do 153 cm. Mužjaci teže od oko 2,94 do 3,9 kg, dok ženke teže od 1,95 do 3,05 kg. Najistaknutija značajka na tijelu odrasle ptice je tamno tijelo u kontrastu sa bjelkastom glavom i vratom.

Ova vrsta se većinom hrani noću. Njihova prehrana se uglavnom sastoji od sjemenki, vodenih biljaka, žitarica, riže, puževa, malih riba i kukaca.[1] Rasprostranjena je na stajaćim ili sporo tekućim prirodnim i umjetnim močvarnim područjima.

Rasprostranjenost

Povijesno gledano, bijelo-krila patka je bila široko distribuirana u sjevero-istočnu Indiju i Bangladeš te područje jugoistočne Azije. Ova vrsta je izumrla u Javi. U Indiji se patka može naći samo u sjeveroistočnom dijelu zemlje. Međutim, 2002. godine vrsta je imala populaciju od samo njih 800, sa oko 200 njih u Laosu, Tajlandu, Vijetnamu i kambodži, 150 na Sumatri i 450 u Indiji, Bangladešu i Burmi.[2] Bijelo-krila patka javlja se u gustim tropskim zimzelenim šumama, u blizini rijeka i močvara.

Izvori

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autori i urednici Wikipedije
original
visit source
partner site
wikipedia hr Croatian

Pjegavoglava patka: Brief Summary ( Croatian )

provided by wikipedia hr Croatian

Pjegavoglava patka (lat. Asarcornis scutulata) jedina vrsta pataka u rodu Asarcornis. Na IUCN-ovom popisu označena je kao ugrožena vrsta.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autori i urednici Wikipedije
original
visit source
partner site
wikipedia hr Croatian

Mentok rimba ( Indonesian )

provided by wikipedia ID

Mentok Rimba atau dalam nama ilmiahnya Cairina scutulata adalah sejenis burung dari keluarga bebek (suku Anatidae). Spesies ini termasuk salah satu burung air yang paling langka dan terancam punah di dunia. Mentok Rimba juga dikenal dengan beberapa nama seperti Serati, Mentok Hutan, Bebek Hutan atau Angsa Hutan. Dalam bahasa Inggris spesies ini dikenal sebagai White-winged Wood Duck.

Pemerian

Berbentuk mirip dengan mentok peliharaan (Cairina moschata), Mentok Rimba memiliki panjang tubuh (dari paruh hingga ke ujung ekor) sekitar 75 cm.

Tubuh umumnya berwarna gelap atau kehitaman, dengan sisi bawah sayap (ketika terbang) berwarna putih. Kepala dan leher putih, kadang-kadang dengan bintik-bintik kehitaman. Paruh dan kaki kekuningan atau jingga kusam. Tidak seperti mentok peliharaan, tak ada lingkaran merah di sekeliling mata.

Kebiasaan

White-winged.wood.duck.arp.jpg

Seperti namanya, Mentok Rimba terutama menghuni hutan-hutan rawa dengan kolam-kolam yang dangkal.

Mentok Rimba adalah omnivora, memangsa aneka macam termasuk tumbuhan air seperti Hydrilla, siput, ikan-ikan kecil, cacing, serangga dan laba-laba air.

Penyebaran

Pada masa lalu, Mentok Rimba hidup tersebar luas mulai dari India timur laut, Bangladesh, Asia Tenggara, Sumatra hingga Jawa. Pada tahun 2002 populasinya di seluruh dunia tinggal lagi 800 ekor; dengan sekitar 200 ekor menyebar di Laos, Thailand, Vietnam dan Kamboja, sekitar 150 ekor di Sumatra, terutama di Taman Nasional Way Kambas, dan 450 ekor di India, Bangladesh dan Myanmar.

Referensi

Pranala luar

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Penulis dan editor Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia ID

Mentok rimba: Brief Summary ( Indonesian )

provided by wikipedia ID

Mentok Rimba atau dalam nama ilmiahnya Cairina scutulata adalah sejenis burung dari keluarga bebek (suku Anatidae). Spesies ini termasuk salah satu burung air yang paling langka dan terancam punah di dunia. Mentok Rimba juga dikenal dengan beberapa nama seperti Serati, Mentok Hutan, Bebek Hutan atau Angsa Hutan. Dalam bahasa Inggris spesies ini dikenal sebagai White-winged Wood Duck.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Penulis dan editor Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia ID

Asarcornis scutulata ( Italian )

provided by wikipedia IT

L'anatra alibianche (Asarcornis scutulata, Müller 1842) è un uccello facente parte della famiglia delle Anatidae, si tratta dell'unica specie del genere Asarcornis.

Sistematica

Tradizionalmente considerata come parente dell'anatra muschiata (Cairina moschata), alcuni autori la annoveravano anche nel genere Cairina. Tuttavia le analisi del DNA mitocondriale e l'analisi biogeografica della loro distribuzione contraddicano quest'ipotesi. Così, è più logico l'inserimento di questa specie in un genere monotipo piuttosto che avvicinarlo all'anatra muschiata. In compenso vi è una relazione più vicina con le anatre tuffatrici.

Descrizione

Distribuzione e popolazione

Storicamente, l'anatra alibianche era in gran parte presente nel nord-est dell'India ed in Bangladesh, e nel sud-est asiatico, di Giava e di Sumatra. Tuttavia, nel 2002, la popolazione totale di quest'uccelli non superava quota 800, con 200 esemplari distribuiti nel Laos, Thailandia, Vietnam e Cambogia, 150 a Sumatra, in particolare in Way Kambas National Park e 450 distribuiti tra l'India, il Bangladesh e la Birmania.

Habitat

Abita le foreste umide, paludi, stagnani e corsi d'acqua a flusso lento; solitamente vive in pianure (sotto i 200 m di altidutine) dove trova l'habitat ottimale, ma può spingersi in zone unide fino a 1.400 m di quota. Anche se essenzialmente stazionaria, alcuni esemplari possono compiere modesti spostamenti in caso vi siano periodi secchi che riducono i livelli di acqua e la disponibilità di cibo.

Minacce

Il declino di questa specie è da attribuire in gran parte al disboscamento diffuso delle pianure, unito al drenaggio delle zone acquitrinose. Le piccole, popolazioni spezzettate risultanti sono vulnerabili a causa della perdita di variabilità genetica, della dispersione, della caccia, della raccolta delle uova e degli anatroccoli per alimento.

 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autori e redattori di Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia IT

Asarcornis scutulata: Brief Summary ( Italian )

provided by wikipedia IT

L'anatra alibianche (Asarcornis scutulata, Müller 1842) è un uccello facente parte della famiglia delle Anatidae, si tratta dell'unica specie del genere Asarcornis.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autori e redattori di Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia IT

Itiak lia ( Minangkabau )

provided by wikipedia MIN

Itiak lia[2] (Asarcornis scutulata) adolah sajinih itiak dari famili Anatidae. Spesies ko tamasuak buruang aia nan lah langka dan tarancam punah. Pado taun 2002, populasinyo dipakiroan tingga 800 ikua sajo, iyolah sakita 200 ikua di Laos, Thailand, Vietnam, jo Kamboja, 150 ikua di Sumatera tarutamo di Taman Nasional Way Kambas, sarato 450 ikua di India, Bangladesh, jo Myanmar.

Panjang tubuah itiak lia antaro 66–81 cm, jo leba bantang sayoknyo antaro 116–153 cm. Barek itiak nan jantan sakita 2.94–3.9 kg, sadang nan batino sakita 1.95–3.05 kg. Makanannyo adolah tumbuahan aia, biji-bijian, padi-padian lia, bareh, cipuik, ikan ketek, jo saranggo.

Habitat umumnyo adolah dataran randah (di bawah k. 200 m), namun ditamuan juo iduik inggo katinggian 1.400 m, kusuihnyo di dataran tinggi nan banyak kolamnyo atau dilalui dek batang aia nan maalia lambek. Itiak lia kini ko lah jarang basuo salain di rimbo tropis nan labek, dakek batang aia jo rawo.

Dek karano kailangan habitat nan taruih balansuang, ukuaran populasi ketek, jo taruih diburu taluanyo, ditangkok untuak piaroan, atau dimakan, itiak lia dimasuakan dalam golongan spesies nan tarancam punah pado Daftar Sirah IUCN.

Rujuakan

Pautan lua

license
cc-by-sa-3.0
copyright
En
original
visit source
partner site
wikipedia MIN

Itiak lia: Brief Summary ( Minangkabau )

provided by wikipedia MIN

Itiak lia (Asarcornis scutulata) adolah sajinih itiak dari famili Anatidae. Spesies ko tamasuak buruang aia nan lah langka dan tarancam punah. Pado taun 2002, populasinyo dipakiroan tingga 800 ikua sajo, iyolah sakita 200 ikua di Laos, Thailand, Vietnam, jo Kamboja, 150 ikua di Sumatera tarutamo di Taman Nasional Way Kambas, sarato 450 ikua di India, Bangladesh, jo Myanmar.

Panjang tubuah itiak lia antaro 66–81 cm, jo leba bantang sayoknyo antaro 116–153 cm. Barek itiak nan jantan sakita 2.94–3.9 kg, sadang nan batino sakita 1.95–3.05 kg. Makanannyo adolah tumbuahan aia, biji-bijian, padi-padian lia, bareh, cipuik, ikan ketek, jo saranggo.

Habitat umumnyo adolah dataran randah (di bawah k. 200 m), namun ditamuan juo iduik inggo katinggian 1.400 m, kusuihnyo di dataran tinggi nan banyak kolamnyo atau dilalui dek batang aia nan maalia lambek. Itiak lia kini ko lah jarang basuo salain di rimbo tropis nan labek, dakek batang aia jo rawo.

Dek karano kailangan habitat nan taruih balansuang, ukuaran populasi ketek, jo taruih diburu taluanyo, ditangkok untuak piaroan, atau dimakan, itiak lia dimasuakan dalam golongan spesies nan tarancam punah pado Daftar Sirah IUCN.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
En
original
visit source
partner site
wikipedia MIN

Itik Serati Hutan ( Malay )

provided by wikipedia MS

Itik Serati Hutan (bahasa Inggeris: White-winged Wood Duck) (Asarcornis scutulata) ialah sejenis itik yang terdapat di Asia. Burung ini membiak di India dan Asia Tenggara.

Itik Serati Hutan merupakan spesies itik yang besar, sebelumnya diletakkan dalam genus Cairina dan berkait dengan "dabbling duck". Bagaimanapun, mtDNA cytochrome b dan NADH dehydrogenase Protin subunit 2 analisa jujukan DNA[1] dan pola geografibio taburannya menunjukkkan persamaan dengan "Muscovy Duck" adalah mengelirukan. Dengan itu, spesies ini mungkin lebih sesuai diletakkan dalam genus monotipik, sebagai Asarcornis scutulata, yang kelihatannya tiada kaitan dengan Muscovy Duck tetapi lebih hampir dengan itik menyelam.

Gambaran

 src=
Di taman burung air Sylvan Heights, Carolina Utara

Ia merupakan antara spesies itik terbesar. Panjang sekitar 66–81 cm (26–32 in) dan bentang sayap adalah 116–153 cm (46–60 in).[2] Males weigh 2.95–3.9 kg (6.5–8.6 lb), sementara itik betina seberat 1.95–3.05 kg (4.3–6.7 lb).[3] Ciri-ciri paling menonjol pada burung dewasa adalah badan gelap bertentangan dengan kepala dan leher putih. Itik jantan kebanyakannya memiliki paruh kuning kelabu, tompokkan ("mottled") kehitaman pada kepala dan bahagian leher atas, kovert rendah dan pertengahan putih dan sisi dalam dan pelepah kedua biru kelabuan. Semasa penerbangan, korvet sayap putih bertentangan dengan bahagian lain sayap. Itik betina adalah lebih kecil dan biasanya memiliki bahagian kepala dan atas leher lebih bertompok ("mottled"). Itik muda adalah lebih kelabu dan keperangan.[4]

Itik pemalu ini diketahui hanya mencari makan pada waktu malam. Makanannya terdiri dari biji benih, pokok akuatik, bijiran, padi, siput, ikan kecil, dan serangga.[3] Ia mendiami kawasan bertakung atau mengalir perlahan dan tanah paya buatan, berhampiran atau bersebelahan dengan hutan malar hijau, berdaun lebat atau berpaya, di mana ia bersarang dan mengeram, biasanya pada lubang pokok. Sungguhpun tanah rendah (bawah sekitar 200 m) memberikan hatitat optima, ia biasanya mendiami sehingga 1,400 m, terutama di plateaux yang terdapat sungai perlahan sepanjang tahun dan kolam.[4]

Taburan dan status

Dalam sejarah, Itik Serati Hutan tersebar luas dari timur laut India dan Bangladesh, sepanjang Asia Tenggara sehingga ke Pulau Jawa dan Sumatera. Ia kini pupus di Jawa. Di India, itik ini hanya di dapati di bahagian timur laut dengan penumpuan di timur Assam dan kawasan bersebelahan Arunachal Pradesh.

Itik Serati Hutan juga didapati di hutan malar hijau tropika tebal, berhampiran sungai dan paya.[5]

Mereka cenderung bersarang di lubang pokok, dan terancam akibat kemusnahan pokok berlubang memusnahkan tempat mereka bersarang. Pengeringan paya dan sungai dan bentuk laih kemusnahan habitat turut mengurangkan luas habitat yang mereka mampu tinggal. Ancaman lain termasuk kehilangan variati genetik, gangguan, pemburuan, dan pengutipan anak dan telor sebagai makanan dan haiwan peliharaan.[6]


Akibat kemusnahan habitat yang berterusan, saiz populasi yang kecil dan disebabakan itik ini diburu untuk telor, sebagai makanan, dan haiwan peliharaan, Itik Serati Hutan dinilai sebagai terancam ("Endangered") dalam Daftar Merah IUCN bagi Spesies Terancam.[7] It is listed on Appendix I of CITES.

Rujukan

Pautan luar


Senarai burung Burung merpati A - B - C - D - E - F - G - H - I - J - K - L - M - N - O - P - Q - R - S - T - U - V - W - X - Y - Z
  1. ^ Johnson, Kevin P.; Sorenson, Michael D. (1999). "Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus Anas): a comparison of molecular and morphological evidence" (PDF). Auk. 116 (3): 792–805.
  2. ^ Ogilvie & Young, Wildfowl of the World. New Holland Publishers (2004), ISBN 978-1843303282
  3. ^ a b [1] (2011).
  4. ^ a b [2] (2011).
  5. ^ WWF India: White Winged Wood Duck
  6. ^ Google Books
  7. ^
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Pengarang dan editor Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia MS

Itik Serati Hutan: Brief Summary ( Malay )

provided by wikipedia MS

Itik Serati Hutan (bahasa Inggeris: White-winged Wood Duck) (Asarcornis scutulata) ialah sejenis itik yang terdapat di Asia. Burung ini membiak di India dan Asia Tenggara.

Itik Serati Hutan merupakan spesies itik yang besar, sebelumnya diletakkan dalam genus Cairina dan berkait dengan "dabbling duck". Bagaimanapun, mtDNA cytochrome b dan NADH dehydrogenase Protin subunit 2 analisa jujukan DNA dan pola geografibio taburannya menunjukkkan persamaan dengan "Muscovy Duck" adalah mengelirukan. Dengan itu, spesies ini mungkin lebih sesuai diletakkan dalam genus monotipik, sebagai Asarcornis scutulata, yang kelihatannya tiada kaitan dengan Muscovy Duck tetapi lebih hampir dengan itik menyelam.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Pengarang dan editor Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia MS

Witvleugelboseend ( Dutch; Flemish )

provided by wikipedia NL

Vogels

De witvleugelboseend (Asarcornis scutulata) is een vrij grote boseend. Het is een eend die leeft in rivieren die door ongestoord, tropisch bos lopen in Zuid- en Zuidoost-Azië. Het is een bedreigde diersoort.

Kenmerken

De witvleugelboseend is een van de grootste soorten eend met een lengte van 66 tot 81 cm en een spanwijdte van 116 tot 153 cm. Mannetjes wegen 3 tot 3,9 kg, vrouwtjes 2 tot 3 kg. De vogel is overwegend zwart gekleurd met een witte kop en nek. Mannetjes hebben een opvallende vuilgele snavel, zwarte streepjes en stippels in het wit van de kop en en witte ondervleugeldekveren. Deze witte vleugelpartijen zijn in vlucht goed te zien door het contrast met het zwart. Vrouwtjes en onvolwassen vogels zijn minder contrastrijk gekleurd. Onvolwassen vogels zijn bruin gekleurd.[2]

Verspreiding en leefgebied

Historisch komt de witvleugelboseend voor van het noordoosten van India en Bangladesh via Zuidoost-Azië tot Java en Sumatra. Sinds 2002 was de populatie echter afgenomen tot slechts 800, met ongeveer 200 in Laos, Thailand, Vietnam en Cambodja, 150 op Sumatra, met name in het Nationaal park Way Kambas en 450 in India, Bangladesh en Birma.

Natuurbeschermingsstatus

De grootte van de wereldpopulatie van de witvleugelboseend wordt geschat op to 350-1.500 individuen en gaat verder in aantal achteruit. Het leefgebied van deze boseend bestaat uit rivieroevers met bos met oude bomen waarin holen voorkomen. Deze biotoop wordt bedreigd door verstoring, ontbossing en de bouw van infrastructuur zoals menselijke nederzettingen en het reguleren en afdammen van rivieren. Daardoor raakt het verspreidingsgebied versnipperd. Daarnaast is er jacht op deze eenden of worden eieren verzameld. Om deze redenen staat de witvleugelboseend als bedreigd op de Rode Lijst van de IUCN.[1]

Bronnen, noten en/of referenties
  • Johnson, Kevin P. & Sorenson, Michael D. (1999): Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus Anas): a comparison of molecular and morphological evidence. Auk 116(3): 792–805. PDF full text
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia-auteurs en -editors
original
visit source
partner site
wikipedia NL

Witvleugelboseend: Brief Summary ( Dutch; Flemish )

provided by wikipedia NL

De witvleugelboseend (Asarcornis scutulata) is een vrij grote boseend. Het is een eend die leeft in rivieren die door ongestoord, tropisch bos lopen in Zuid- en Zuidoost-Azië. Het is een bedreigde diersoort.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia-auteurs en -editors
original
visit source
partner site
wikipedia NL

Malajka ( Polish )

provided by wikipedia POL
Commons Multimedia w Wikimedia Commons

Malajka, piżmówka malajska[7] (Asarcornis scutulata) – gatunek dużego ptaka wodnego z rodziny kaczkowatych (Anatidae), występujący głównie w Indiach i w południowo-wschodniej Azji, obecnie zagrożony wyginięciem.

Morfologia

Cechy gatunku
Większość upierzenia ciemnobrązowa, głowa i górna część szyi biało nakrapiana (wyraźniejsze u samic niż u samców), białe linie widoczne wzdłuż krawędzi skrzydeł. Białe upierzenie skrzydeł widoczne dopiero w locie.
Wymiary średnie
dł. ciała ok. 66-81 cm

Ekologia

Biotop
Rzeki i strumyki oraz bagna na terenach leśnych. Żyją w parach lub samotnie, aktywne głównie o świcie i zmierzchu.
Gniazdo
W dziupli lub w dole wydrążonym w ziemi.
Jaja
W ciągu roku wyprowadza jeden lęg, składając przed rozpoczęciem pory deszczowej do 16 jaj.
Wysiadywanie
Młode wykluwają się z jaj po około 33 dniach.
Pożywienie
Pokarm roślinny (nasiona) i drobne zwierzęta (ryby, ślimaki, pająki, owady) zbierane z powierzchni wody.

Ochrona

Ze względu na zmiany środowiskowe (zmniejszanie obszarów zalesionych w Azji południowo-wschodniej) populacja ulega zmniejszaniu (w roku 2002 oceniana na 800 osobników (200 w Laosie, Tajlandii, Wietnamie i Kambodży, 150 w Indonezji i 450 w Indiach). W Czerwonej księdze gatunków zagrożonych Międzynarodowej Unii Ochrony Przyrody i Jej Zasobów został zaliczony do kategorii LC (najmniejszej troski)[6].

Przypisy

  1. Asarcornis scutulata, w: Integrated Taxonomic Information System (ang.).
  2. Asarcornis, w: Integrated Taxonomic Information System (ang.) [dostęp 2013-07-12]
  3. White-winged Wood Duck (Cairina scutulata) (ang.). IBC: The Internet Bird Collection. [dostęp 2013-07-12].
  4. Cairina scutulata, w: Integrated Taxonomic Information System (ang.) [dostęp 2013-07-12]
  5. Asacornis scutulata, w: Integrated Taxonomic Information System (ang.) [dostęp 2013-07-12]
  6. a b BirdLife International 2012, Asarcornis scutulata [w:] The IUCN Red List of Threatened Species 2015 [online], wersja 2015.1 [dostęp 2015-06-14] (ang.).
  7. Paweł Mielczarek, Włodzimierz Cichocki. Polskie nazewnictwo ptaków świata. „Notatki Ornitologiczne”. Tom 40. Zeszyt specjalny, s. 36, 1999. ISSN 0550-0842.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
original
visit source
partner site
wikipedia POL

Malajka: Brief Summary ( Polish )

provided by wikipedia POL

Malajka, piżmówka malajska (Asarcornis scutulata) – gatunek dużego ptaka wodnego z rodziny kaczkowatych (Anatidae), występujący głównie w Indiach i w południowo-wschodniej Azji, obecnie zagrożony wyginięciem.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
original
visit source
partner site
wikipedia POL

Asarcornis ( Portuguese )

provided by wikipedia PT

Asarcornis[1] é um gênero de Patos da família Anatidae.
Previamente uma espécie deste gênero era inserida dentro do gênero Cairina[2] e, atualmente é classificada como Asarcornis scutulata.[1] Denominado como pato-de-asas-brancas ou pato da floresta, em inglês "White-winged Duck" e em espanhol "pato de la jungla" e "pato de alas blancas" é um pato de grande tamanho que habita o sudoeste da Ásia (Bangladesh, Índia, Indonésia, Sumatra e Indochina).[1]

Sinonímia

Cairina scutulata = Asarcornis scutulata

Fotos

Ver também

Referências

 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autores e editores de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia PT

Asarcornis: Brief Summary ( Portuguese )

provided by wikipedia PT

Asarcornis é um gênero de Patos da família Anatidae.
Previamente uma espécie deste gênero era inserida dentro do gênero Cairina e, atualmente é classificada como Asarcornis scutulata. Denominado como pato-de-asas-brancas ou pato da floresta, em inglês "White-winged Duck" e em espanhol "pato de la jungla" e "pato de alas blancas" é um pato de grande tamanho que habita o sudoeste da Ásia (Bangladesh, Índia, Indonésia, Sumatra e Indochina).

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autores e editores de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia PT

Asarcornis scutulata ( Romanian; Moldavian; Moldovan )

provided by wikipedia RO


Asarcornis scutulata (rața cu aripi albe) este o specie de rață. În trecut făcea parte din genul Cairina, dar studiile au arătat că de fapt face parte din genul monotipic Asarcornis.[2] Este una dintre cele mai mari specii de rață. Lungimea sa atinge 66 până la 81 de cm și anvergura aripilor poate atinge 116 până la 153 de cm. [3]

Referințe

  1. ^ BirdLife International (2008). „Cairina scutulata”. Lista roșie a speciilor periclitate IUCN. Versiunea 2010.4. International Union for Conservation of Nature. Accesat în 10 septembrie 2014.
  2. ^ Johnson, Kevin P.; Sorenson, Michael D. (1999). „Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus Anas): a comparison of molecular and morphological evidence” (PDF). Auk. 116 (3): 792–805. doi:10.2307/4089339.
  3. ^ Ogilvie & Young, Wildfowl of the World. New Holland Publishers (2004), ISBN 978-1-84330-328-2

Legături externe

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia autori și editori
original
visit source
partner site
wikipedia RO

Asarcornis scutulata: Brief Summary ( Romanian; Moldavian; Moldovan )

provided by wikipedia RO


Asarcornis scutulata (rața cu aripi albe) este o specie de rață. În trecut făcea parte din genul Cairina, dar studiile au arătat că de fapt face parte din genul monotipic Asarcornis. Este una dintre cele mai mari specii de rață. Lungimea sa atinge 66 până la 81 de cm și anvergura aripilor poate atinge 116 până la 153 de cm.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia autori și editori
original
visit source
partner site
wikipedia RO

Vitvingad and ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Vitvingad and[2](Cairina scutulata) är en fågel i familjen änder inom ordningen andfåglar.[3]

Utseende och läte

White-winged Duck RWD3.jpg

Vitvingad and är en av de större andfåglarna i världen med en längd på 66–81 centimeter och ett vingspann på 116–153 centimeter.[4] Hanarna har en vikt på 2,95–3,9 kilogram medan de i allmänhet mindre honorna når 1,95–3,05 kg.[5] De mest framträdande kännetecknet på den adulta fågeln är den mörka kroppen i kontrast mot det vitaktiga huvudet och nacken.

Hannar har en huvudsakligen matt gulaktig näbb, svartaktig marmorering på huvud och övre nacke, vita mellersta och mindre täckare samt inre kanter på tertialer och blågrå armpennor. I flykten framträder de vita vingtäckarna starkt mot de övriga delarna av vingarna. Honorna har vanligen tätare marmorering på huvud och övre nacke. Juvenilen har en mattare och brunare dräkt.[6]

Flyktlätet består av en rad livfulla tutanden som ofta avslutas med en nasal vissling. Även enstaka korta och hårdare markerade tutanden förekommer.[6]

Utbredning och status

 src=
Vitvingad and i vilt tillstånd i Assam, Indien.

Fågelns utbredningsområde sträcker sig från nordöstra Indien, genom Sydostasien till Sumatra och Java.[7] Arten var historiskt sett spridd över ett stort område från nordöstra Indien och Bangladesh, genom sydöstra Asien, till Java och Sumatra i Indonesien. Den har genomgått en dramatisk nedgång vilket har lett till att populationen nu beräknas uppgå till inte mer än 1000 individer. Av dessa finns omkring 200 i Laos, Thailand, Vietnam och Kambodja, 150 på Sumatra, 450 i Indien (huvudsakligen i Assam och Arunachal Pradesh) och Bangladesh samt omkring 100 i Burma.

Arten fortsätter att minska över hela sitt utbredningsområde och förmodas vara utrotad i Malaysia och Java.[6] IUCN kategoriserar arten som starkt hotad på grund av en mycket liten och fragmenterad population som snabbt minskar, främst på grund av förlust och störningar av habitat.[1]

Systematik

Tidigare placerades den i släktet Cairina tillsammans med myskand och vissa gör det fortfarande.[7] DNA-studier visar dock att den är närmare släkt med dykänder i Aythya och Netta[8] och förs därför ofta numera till det egna släktet Asarcornis.[3]

Ekologi

Arten föredrar stillastående långsamt flödande våtmarker inom eller i närheten av skogar som den använder för vila och häckning. Lågt liggande områden (under cirka 200 m ö.h.) föredras, men den förekommer upp till 1400 meter över havet, framförallt på platåer med stillastående vattendrag.[6]

Noter

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Asarcornis scutulata Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.3). doi : 10.14344/IOC.ML.6.3.
  4. ^ Ogilvie & Young (2004) Wildfowl of the World. New Holland Publishers, ISBN 978-1843303282
  5. ^ Johnsgard, P.A. (1978). Ducks, Geese and Swans of the World. University of Nebraska Press. ISBN 0-8032-0953-3
  6. ^ [a b c d] ”Species factsheet: Cairina scutulata”. BirdLife International. http://www.birdlife.org/datazone/speciesfactsheet.php?id=410. Läst 11 februari 2012.
  7. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  8. ^ Gonzalez, J., H. Düttmann and M. Wink (2009b), Phylogenetic relationships based on two mitochondrial genes and hybridization patterns in Anatidae, J. Zool. 279, 310-318.

Externa länkar

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV

Vitvingad and: Brief Summary ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Vitvingad and(Cairina scutulata) är en fågel i familjen änder inom ordningen andfåglar.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV

Asarcornis scutulata ( Ukrainian )

provided by wikipedia UK

Опис

Велика частина оперення темно-коричневе, голова і верхня частина шиї білого кольору, який більш виражений у самок, ніж у самців, уздовж кромки крил помітні білі смуги. Біле пір'я крила видно тільки під час польоту. Доросла особина має довжину тіла близько 66-81 см.

Спосіб життя і середовище проживання

Середовищем проживання є річки, струмки і водно-болотні угіддя в лісових районах. Представники виду живуть поодинці і парами, активні в основному на світанку і в сутінках. У гніздо, зроблене в дуплі або в ямці на землі, відкладається до 16 яєць, з яких приблизно через 33 дні з'являються пташенята.

Раціон складається з рослин і дрібних тварин: риб, змій, павуків і комах, зібраних з поверхні води.

Охорона

Через зміни в навколишньому середовищі (зменшення лісових областей Південно-Східної Азії) чисельність скорочується (у 2002 році оцінювалася у 800 особин (200 в Лаосі, Таїланді, В'єтнамі та Камбоджі, 150 в Індонезії і 450 в Індії).

Примітки

Посилання

Птах Це незавершена стаття з орнітології.
Ви можете допомогти проекту, виправивши або дописавши її.
 src=
Ця стаття потребує додаткових посилань на джерела для поліпшення її перевірності. Допоможіть покращити цю статтю, додавши посилання на надійні джерела! Матеріал без джерел може бути піддано сумніву та вилучено.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Автори та редактори Вікіпедії
original
visit source
partner site
wikipedia UK

Ngan cánh trắng ( Vietnamese )

provided by wikipedia VI

Ngan cánh trắng (danh pháp hai phần: Cairina scutulata) là một loài ngan, thông thường được đặt trong chi Cairina và coi là có quan hệ họ hàng gần với các loài trong phân họ Anatinae. Tuy nhiên, phân tích các trình tự mtADN cytochrome bNADH dehydrogenaza[2] và kiểu phân bố địa sinh học lại chỉ ra rằng sự tương đồng về mặt giải phẫu với ngan bướu mũi (Cairina moschata) chỉ là biểu hiện bề ngoài. Vì thế, để chính xác hơn thì loài này có lẽ cần được đặt vào chi độc loài cũ của nó, với danh pháp Asarcornis scutulata, dường như không có quan hệ họ hàng gần với ngan bướu mũi mà có quan hệ họ hàng gần với các loài vịt lặn (Aythyinae).

Về mặt lịch sử, ngan cánh trắng đã từng phân bố rộng khắp từ đông bắc Ấn ĐộBangladesh, qua khu vực Đông Nam Á tới JavaSumatra. Tuy nhiên, vào năm 2002 quần thể hoang dã của nó chỉ còn khoảng 800 con, với khoảng 200 con tại Lào, Thái Lan, Việt NamCampuchia, 150 con ở Sumatra, chủ yếu là trong vườn quốc gia Way Kambas và khoảng 450 con tại Ấn Độ, Bangladesh và Myanma. Tại Việt Nam, hiện chỉ còn thấy có tại Vườn quốc gia Cát TiênKhu bảo tồn thiên nhiên Kẻ Gỗ.

Do sự mất môi trường sống vẫn đang diễn ra, quần thể nhỏ và cô lập, cũng như việc săn bắt loài ngan này để lấy trứng và thịt nên ngan cánh trắng đã được đánh giá là nguy cấp[3] trong Sách đỏ IUCN về các loài đang bị đe dọa. Nó được liệt kê trong Phụ lục I của CITES.

 src=
Minh họa ngan cánh trắng trong Gamebirds of India, Myanmah and Ceylon của Hume và Marshall.

Đặc điểm

Ngan trống có bộ lông màu đen nhạt, phần đầu và cổ trên màu trắng. Khi bay nhìn rõ phía trên có cánh đen, bao cánh nhỏ trắng. Mỏ và ngón chân có màu vàng đến màu cam. Mắt màu đỏ. Ngan mái nhỏ hơn ngan trống, mắt màu nâu. Sinh sống ở các đầm lầy nước ngọt hoặc rừng, ven sông suối. Ghép thành đôi hoặc thành gia đình trong mùa sinh sản. Đẻ trong hốc cây to và già. Thức ăn chính là một số loại hạt, côn trùng, giun, cá nhỏ, đôi khi cả nhái.[4]. Sống trong các khu rừng đầm lầy nước ngọt hoặc rừng ven sông suối. Có thể gặp ở độ cao tới 1.500 m. Ban ngày chúng ở trong rừng, ban đêm mới ra đầm lầy hoặc suối để kiếm ăn.[5].

Hình ảnh

Liên kết ngoài

 src= Wikimedia Commons có thêm hình ảnh và phương tiện truyền tải về Ngan cánh trắng

Tham khảo-Ghi chú

  1. ^ BirdLife International (2013). “Asarcornis scutulata”. Sách Đỏ IUCN các loài bị đe dọa. Phiên bản 2014.2. Liên minh Bảo tồn Thiên nhiên Quốc tế. Truy cập 21 tháng 9 năm 2014.
  2. ^ Johnson Kevin P. & Sorenson Michael D. (1999): Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus Anas): a comparison of molecular and morphological evidence. Auk 116(3): 792–805. PDF toàn văn
  3. ^ BirdLife International (2006). Cairina scutulata. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. IUCN 2006. Truy cập ngày ngày 11 tháng 1 năm 2008.
  4. ^ Ngan cánh trắng tại Từ điển bách khoa Việt Nam
  5. ^ www.vncreatures.net
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia tác giả và biên tập viên
original
visit source
partner site
wikipedia VI

Ngan cánh trắng: Brief Summary ( Vietnamese )

provided by wikipedia VI

Ngan cánh trắng (danh pháp hai phần: Cairina scutulata) là một loài ngan, thông thường được đặt trong chi Cairina và coi là có quan hệ họ hàng gần với các loài trong phân họ Anatinae. Tuy nhiên, phân tích các trình tự mtADN cytochrome bNADH dehydrogenaza và kiểu phân bố địa sinh học lại chỉ ra rằng sự tương đồng về mặt giải phẫu với ngan bướu mũi (Cairina moschata) chỉ là biểu hiện bề ngoài. Vì thế, để chính xác hơn thì loài này có lẽ cần được đặt vào chi độc loài cũ của nó, với danh pháp Asarcornis scutulata, dường như không có quan hệ họ hàng gần với ngan bướu mũi mà có quan hệ họ hàng gần với các loài vịt lặn (Aythyinae).

Về mặt lịch sử, ngan cánh trắng đã từng phân bố rộng khắp từ đông bắc Ấn ĐộBangladesh, qua khu vực Đông Nam Á tới JavaSumatra. Tuy nhiên, vào năm 2002 quần thể hoang dã của nó chỉ còn khoảng 800 con, với khoảng 200 con tại Lào, Thái Lan, Việt NamCampuchia, 150 con ở Sumatra, chủ yếu là trong vườn quốc gia Way Kambas và khoảng 450 con tại Ấn Độ, Bangladesh và Myanma. Tại Việt Nam, hiện chỉ còn thấy có tại Vườn quốc gia Cát TiênKhu bảo tồn thiên nhiên Kẻ Gỗ.

Do sự mất môi trường sống vẫn đang diễn ra, quần thể nhỏ và cô lập, cũng như việc săn bắt loài ngan này để lấy trứng và thịt nên ngan cánh trắng đã được đánh giá là nguy cấp trong Sách đỏ IUCN về các loài đang bị đe dọa. Nó được liệt kê trong Phụ lục I của CITES.

 src= Minh họa ngan cánh trắng trong Gamebirds of India, Myanmah and Ceylon của Hume và Marshall.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia tác giả và biên tập viên
original
visit source
partner site
wikipedia VI

Белоголовая утка ( Russian )

provided by wikipedia русскую Википедию
Царство: Животные
Подцарство: Эуметазои
Без ранга: Вторичноротые
Подтип: Позвоночные
Инфратип: Челюстноротые
Надкласс: Четвероногие
Класс: Птицы
Подкласс: Настоящие птицы
Инфракласс: Новонёбные
Надсемейство: Anatoidea
Семейство: Утиные
Подсемейство: Настоящие утки
Триба: Anatini
Род: Белоголовые утки (Asarcornis Salvadori, 1895)
Вид: Белоголовая утка
Международное научное название

Asarcornis scutulata (Muller, 1842)

Охранный статус Wikispecies-logo.svg
Систематика
на Викивидах
Commons-logo.svg
Изображения
на Викискладе
ITIS 714067NCBI 75869EOL 1065124

Белоголовая утка[1] (лат. Asarcornis scutulata) — вид водоплавающих птиц из семейства утиных.

Белоголовая утка — крупная водоплавающая птица семейства утиных родом из Индии и Юго-Восточной Азии, в настоящее время находится под угрозой исчезновения.

Описание

Большая часть оперения тёмно-коричневая, голова и верхняя часть шеи белого цвета, который более выражен у самок, чем у самцов), вдоль кромки крыльев заметны белые полосы. Белое перья крыла видны только во время полёта. Взрослая особь имеет длину тела 66—81 см.

Образ жизни и среда обитания

Средой обитания являются реки, ручьи и водно-болотные угодья в лесных районах. Представители вида живут по одиночке и парами, активны в основном на рассвете и в сумерках. В гнездо, сделанное в дупле или в углублении на земле, откладывается до 16 яиц, из которых примерно через 33 дня появляются птенцы.

Рацион состоит из растений и мелких животных: рыб, змей, пауков и насекомых, собранных с поверхности воды.

Охрана

Из-за изменений в окружающей среде (уменьшение лесных областей Юго-Восточной Азии) численность сокращается (в 2002 году оценивалась в 800 особей (200 в Лаосе, Таиланде, Вьетнаме и Камбодже, 150 в Индонезии и 450 в Индии).

Примечания

  1. Бёме Р. Л., Флинт В. Е. Пятиязычный словарь названий животных. Птицы. Латинский, русский, английский, немецкий, французский / Под общ. ред. акад. В. Е. Соколова. — М.: Рус. яз., «РУССО», 1994. — С. 32. — 2030 экз.ISBN 5-200-00643-0.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Авторы и редакторы Википедии

Белоголовая утка: Brief Summary ( Russian )

provided by wikipedia русскую Википедию

Белоголовая утка (лат. Asarcornis scutulata) — вид водоплавающих птиц из семейства утиных.

Белоголовая утка — крупная водоплавающая птица семейства утиных родом из Индии и Юго-Восточной Азии, в настоящее время находится под угрозой исчезновения.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Авторы и редакторы Википедии

白翅棲鴨 ( Chinese )

provided by wikipedia 中文维基百科
二名法 Cairina scutulata
(Müller, 1842)

白翅棲鴨Cairina scutulata),又名白翼木鴨,是一種

特徵

白翅棲鴨屬大型棲鴨,羽毛黑色,腳短,腳爪強而尖,雙翼有白色的覆羽。頭頸都是白色,滿佈黑點。雄鴨及雌鴨的體型及顏色相似,但雌鴨較雄鴨細小,色澤亦較暗。牠們日間會在大樹的葉叢中休息,晚間會於森林中幽暗隱蔽及佈滿雜草的小潭和水流緩慢的溪流覓食。牠們在沼澤附近的樹孔內築巢,每次會生6-13顆蛋,孵化期為33至35天。

食性

白翅棲鴨是雜食性的,主要吃種子、水生植物昆蟲蠕蟲軟體動物青蛙及細小的魚類

分類

白翅棲鴨是與疣鼻棲鴨一同分類在棲鴨屬中。不過,根據粒線體DNA細胞色素b[2]NADH脫氫酶亞基2的分析,並生物地理學的分佈地模式顯示,白翅棲鴨與疣鼻棲鴨的相似性正在減少。故此,有指應將牠們分類在單型的中,是與疣鼻棲鴨無關,但與潛水鴨是近親。

保育

白翅棲鴨以往廣泛分佈在印度東北部(阿薩姆邦,阿魯納恰爾邦)及孟加拉,經東南亞I至爪哇蘇門答臘。於2002年,牠們的數量只有800隻,其中200隻在老撾泰國越南柬埔寨,150隻在蘇門答臘,450隻在印度、孟加拉及緬甸。白翅鴨生活在茂密的熱帶常綠森林,河流和沼澤附近。

由於失去棲息地、數量稀少及被獵殺,白翅棲鴨被世界自然保護聯盟列為瀕危物種,且受到《瀕危野生動植物種國際貿易公約》附錄一的保護。

參考

外部連結

 src= 维基共享资源中相关的多媒体资源:白翅棲鴨
 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
维基百科作者和编辑

白翅棲鴨: Brief Summary ( Chinese )

provided by wikipedia 中文维基百科

白翅棲鴨(Cairina scutulata),又名白翼木鴨,是一種

license
cc-by-sa-3.0
copyright
维基百科作者和编辑

ハジロモリガモ ( Japanese )

provided by wikipedia 日本語
ハジロモリガモ ハジロモリガモ
ハジロモリガモ Cairina scutulata
保全状況評価[a 1][a 2] ENDANGERED
(IUCN Red List Ver.3.1 (2001))
Status iucn3.1 EN.svgワシントン条約附属書I 分類 : 動物界 Animalia : 脊索動物門 Chordata 亜門 : 脊椎動物亜門 Vertebrata : 鳥綱 Aves : カモ目 Anseriformes : カモ科 Anatidae : バリケン属 Cairina : ハジロモリガモ C. scutulata 学名 Cairina scutulata (Müller, 1842) 和名 ハジロモリガモ 英名 White-winged wood duck

ハジロモリガモCairina scutulata) は、カモ目カモ科バリケン属に分類される鳥類

分布[編集]

インド北東部、インドネシアスマトラ島)、カンボジアタイベトナムミャンマーラオス[1][2][a 2]

絶滅した分布域[編集]

インドネシア(ジャワ島)、マレーシア[1][a 2]

形態[編集]

全長78センチメートル[1]。翼長オス36-40センチメートル、メス30.5-35.5センチメートル[2]。頭部から頸部の羽衣は白く[1]、後頭から頸部にかけて黒い斑点が入る[2]。胴体の羽衣は光沢がある緑黒色や暗褐色で[1]、体下面の羽衣は褐色[2]。小雨覆の色彩は白い[1]。次列風切の光沢(翼鏡)は灰青色[2]。三列風切の色彩は白く、羽毛の外縁(羽縁)が黒い[2]

虹彩は黄色や橙色[1][2]。嘴峰長6.2センチメートル[1]。嘴の色彩は黄色で、黒や褐色の斑紋が入る[1][2]。後肢の色彩は黄色[1][2]

オスは胸部の羽衣が白い[1]。メスは胸部上部までの羽衣が白い[1]

生態[編集]

河川水田などに生息する[1][2]夜行性で、昼間は森林内の河川や大木の樹上で休む[1][2]。単独もしくは数羽からなる小規模な群れを形成して生活する[2]

繁殖形態は卵生。樹洞に巣を作り、飼育下では6-13個(平均10個)の卵を産んだ例がある[1][2]。抱卵期間は33-35日[1][2]

人間との関係[編集]

開発や干拓による生息地の破壊、農薬による汚染、乱獲などにより生息数は減少している[1]

関連項目[編集]

 src= ウィキメディア・コモンズには、ハジロモリガモに関連するメディアがあります。  src= ウィキスピーシーズにハジロモリガモに関する情報があります。

参考文献[編集]

[ヘルプ]
  1. ^ a b c d e f g h i j k l m n o p q 小原秀雄・浦本昌紀・太田英利・松井正文編著 『動物世界遺産 レッド・データ・アニマルズ3 中央・南アメリカ』、講談社2001年、62-63、183頁。
  2. ^ a b c d e f g h i j k l m n 黒田長久、森岡弘之監修 『世界の動物 分類と飼育 (ガンカモ目)』、財団法人東京動物園協会、1980年、42頁。

外部リンク[編集]

  1. ^ CITES homepage
  2. ^ a b c The IUCN Red List of Threatened Species
    • BirdLife International 2008. Cairina scutulata. In: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.1.
執筆の途中です この項目は、鳥類に関連した書きかけの項目です。この項目を加筆・訂正などしてくださる協力者を求めていますポータル鳥類 - PJ鳥類)。
 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
ウィキペディアの著者と編集者
original
visit source
partner site
wikipedia 日本語

ハジロモリガモ: Brief Summary ( Japanese )

provided by wikipedia 日本語

ハジロモリガモ(Cairina scutulata) は、カモ目カモ科バリケン属に分類される鳥類

license
cc-by-sa-3.0
copyright
ウィキペディアの著者と編集者
original
visit source
partner site
wikipedia 日本語