Atlantic Flying Fish

Större flygfisk (Cheilopogon heterurus) är en flygfiskart som finns i tempererade och tropiska hav. Den kallas även svalstjärtad flygfisk.^[2]

Utseende

En slank art med mycket långa bröst- och bukfenor, som den kan använda till att segelflyga ovan vattenytan. Även stjärtfenan är stor och tydligt urringad.^[2] Som mest kan den bli 40 cm lång, även om de flesta individer inte blir mycket längre än 15 cm.^[3]

Taxonomi

Två underarter finns:^[1]

• Cheilopogon heterurus heterurus (Rafinesque, 1810)
• Cheilopogon heterurus hubbsi (Parin, 1961)

Vanor

Den större flygfisken är en pelagisk, ytlevande stimfisk som kan glidflyga långa sträckor (ett par 100 meter) för att undvika predatorer.^[4] Arten lever på fisk (framför allt sardin) och kräftdjur.^[2] Leken sker under sommaren; de pelagiska äggen är försedda med långa trådar.^[3]

Utbredning

Arten finns i Atlanten (dels i västra runt Bermuda, dels i östra, sällsynt från södra Norge och Danmark, samt mer allmänt söderut till västra Medelhavet), i östra Indiska oceanen vid västra och södra Australien samt i Stilla havets subtropiska områden.^[3]

Referenser

1. ^ [a b] ”Cheilopogon heterurus (Rafinesque, 1810)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=616688. Läst 8 september 2010.
2. ^ [a b c] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 392-393. ISBN 91-1-844202-1
3. ^ [a b c] Papasissi, Christine (20 april 2010). ”Cheilopogon heterurus (Rafinesque, 1810) Mediterranean flyingfish” (på engelska). Fishbase. http://fishbase.org/Summary/SpeciesSummary.php?id=1029. Läst 8 september 2010.
4. ^ Muus, Bent J; Nielsen, Jørgen G; Svedberg, Ulf (1999). Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa. Stockholm: Prisma. sid. 152-153. ISBN 91-518-3505-3