Berggylta (Labrus berggylta) är en fisk i familjen läppfiskar.
Berggyltan är kraftig, och saknar de svarta fläckar på fenorna som många andra läppfiskar (gyltor och snultror) har. Färgen är mycket variabel, och kan skifta beroende på omgivning[2] och fiskens humör. Vanligtvis är kroppen grönaktig, med mörkare rygg och gulaktig buk.[3] På sidorna och buken är fjällen ofta omgivna av smala, grönaktiga eller brunaktiga konturer. Munnen är liten med tjocka läppar.[2] Fisken blir vanligen omkring 50 cm lång; maxlängden är 69 cm, och maxvikten 4,35 kg.[4]
Berggyltan är hermafrodit och föds som hona, men byter kön mellan 5 och 14 års ålder.[2]
Fisken är en bottenfisk som föredrar algbevuxna rev och klippor[5] på ett djup mellan 2 och 30 m (i undantagsfall ner till 50 m). Födan består av blötdjur och kräftdjur. Fisken kan bli upp till 29 år gammal.[4].
Berggyltan leker på sommaren, då honan lägger upp till 3 000 ägg i ett tångbo som har iordningställts i någon klippskreva. Äggen kläcks efter 1 till 2 veckor, och vaktas under den tiden av hanen. Ynglen är pelagiska.[3] Arten blir könsmogen i tvåårsåldern.[5]
Utbredningsområdet sträcker sig från Norge till Marocko, inklusive Madeira, Azorerna och Kanarieöarna.[4] Den går dessutom in i Medelhavet. Fisken är allmän i Skagerack, mera ovanlig i Kattegatt och sällsynt i Öresund; den leker dock i Sverige.[3]
Berggylta (Labrus berggylta) är en fisk i familjen läppfiskar.
