Kvannesläktet eller Kvannar (Angelica) är ett växtsläkte i familjen flockblommiga växter (Apiaceae).[1] Enligt Catalogue of Life har släktet 191 arter.[1] De flesta arterna förekommer på norra halvklotet och på Nya Zeeland. Kvannarna är två- eller fleråriga örter och blir mellan en och två meter höga. Blomflockarna är stora och blommorna är röda, vita eller grönvita.
Kvannesläktets blomflockar har antingen snart avfallande allmänt svepe eller så saknar de helt svepe. Fodrets tänder är knappt märkbara. Kronbladen avlångt lansettlika och spetsade. Delfrukterna är ovala, platta, med upphöjda, vassa åsar och oljegömmen.
De vanligaste arterna i Sverige är strätta (A. sylvestris), som kan bli mer än två meter hög och fjällkvanne (A. archangelica subsp. archangelica), som är en underart till kvanne (A. archangelica).
Samerna använder kvanne för att tillverka det traditionella musikinstrumentet fadno.
Wikimedia Commons har media som rör Angelica.
Wikispecies har information om Angelica.
Kvannesläktet eller Kvannar (Angelica) är ett växtsläkte i familjen flockblommiga växter (Apiaceae). Enligt Catalogue of Life har släktet 191 arter. De flesta arterna förekommer på norra halvklotet och på Nya Zeeland. Kvannarna är två- eller fleråriga örter och blir mellan en och två meter höga. Blomflockarna är stora och blommorna är röda, vita eller grönvita.
Kvannesläktets blomflockar har antingen snart avfallande allmänt svepe eller så saknar de helt svepe. Fodrets tänder är knappt märkbara. Kronbladen avlångt lansettlika och spetsade. Delfrukterna är ovala, platta, med upphöjda, vassa åsar och oljegömmen.
De vanligaste arterna i Sverige är strätta (A. sylvestris), som kan bli mer än två meter hög och fjällkvanne (A. archangelica subsp. archangelica), som är en underart till kvanne (A. archangelica).
Samerna använder kvanne för att tillverka det traditionella musikinstrumentet fadno.
