Knylhavre (Arrhenatherum elatius) är en växtart i familjen gräs.
Knylhavre är högväxt på långa strån (därav det vetenskapliga namnet], som kan bli upp till 1,5 m höga. Växten är flerårig.
Växtsättet är tuvor, som tillsammans kan bilda stora mattor.
Bladen är ca 5 mm breda och ganska mjuka. Roten är gulaktig.
Upptill på en blommande vippa sitter tvåkönade blommor, medan längre ned på samma vippa enkönade hanblommor. Blomningstiden är huvudsakligen i juni–juli med ca 3 dm långa vippor med korta småax avslutade med enkla borst. Det är hanblomman, som svarar för borstet. Det kan emellertid komma blommor långt fram på hösten. I de bästa lägena, där knylhavre odlas kan man t o m få två skördar om året.
Stenig mark, torra ängar, vägrenar.
Knylhavre brukar indelas i två underarter:
I Sverige är knylhavre sedan forna tider naturlig i kustområdet söder om en ungefärlig linje Uddevalla — Norra Åland och kulturspridd längre in över landet. Norr om denna linje är knylhavre mindre vanlig, men kan förekomma tillfälligt där liksom längs kusterna i Norge. Saknas i fjälltrakterna.
I Skåne och söderut i hela Central- och Sydeuropa och fram till Afrikas medelhavsområde + Marocko odlas knylhavre som vallväxt.
Knylhavre förekommer på sina håll även i Nordamerika, men är inte ursprunglig där.
I en båge från östligaste Kina, över Korea och till Japan finns knylhavre i mindre omfattning
Det vetenskapliga namn Linné valde 1753, Avena elatior är växtens basionym, men enligt ITIS accepteras ej det namnet numera. Det är i stället Arrhenatherum elatius, som är det accepterade namnet. Alla de övriga synonymerna i synonymlistan har också klassats som icke-accepterade.
Ej alltför olika är:
men de känns igen kort översta stråblad och med större ax med många borst.
Knylhavre (Arrhenatherum elatius) är en växtart i familjen gräs.