L'enganyapastors gris (Caprimulgus jotaka) és un ocell de la família dels caprimúlgids (Caprimulgidae) que habita boscos oberts i de pins i terres de conreu ades de l'Himàlaia cap a l'est fins al sud-est asiàtic.
L'enganyapastors gris (Caprimulgus jotaka) és un ocell de la família dels caprimúlgids (Caprimulgidae) que habita boscos oberts i de pins i terres de conreu ades de l'Himàlaia cap a l'est fins al sud-est asiàtic.
Die Graunachtschwalbe (Caprimulgus Caprimulgus jotaka) ist eine Vogelart aus der Familie der Nachtschwalben (Caprimulgidae).[1]
Sie wurde früher als konspezifisch mit der Dschungelnachtschwalbe angesehen, unterscheidet sich aber durch ihre Stimme.[2][3]
Sie kommt in Ostasien vor, in Bangladesch, den Großen Sundainseln, in Indien, Japan, Korea, der Malaiischen Halbinsel, in Myanmar, Pakistan, auf den Philippinen, in Sibirien und Südchina.
Ihr Verbreitungs- und Brutgebiet umfasst offene buschbestandene und baumbewachsene Lebensräume.[3]
Die Graunachtschwalbe ist 24–29 cm groß und wiegt zwischen 77 und 92 g. Sie ist ein sehr dunkler, grob gezeichneter Vogel mit schwärzlicher Oberseite und dunkler, flächiger Zeichnung. Das Männchen hat große schwarze Flecken auf dem Scheitel.
Von der Dschungelnachtschwalbe unterscheidet sie sich in der Größe, Flügelspannweite 186–210 gegenüber 182–185 cm und dunklerer Gesamtfiederung.[3]
Der Ruf des Männchens wird als rasche, wiederholte Reihe einsilbiger, peitschender “SCHurk’SCHurk’SCHurk...” Laute beschrieben, die ineinander übergehen.[3]
Es werden folgende Unterarten anerkannt:[3][4]
Die Nahrung besteht meistens aus fliegenden Insekten wie Nachtfaltern, fliegenden Ameisen, Heuschrecken und Schnabelkerfen.
Die Brutzeit liegt zwischen Mai bis Anfang August in Japan, im Juni in Russland, im Mai in China, zwischen April und Mai in Myanmar und am Himalaya. Die Eier sind bläulich-weiß bis cremeweiß mit kräftigen dunkelbraunen Flecken.[3]
Die Graunachtschwalbe gilt als nicht gefährdet (Least Concern).[5]
Die Graunachtschwalbe (Caprimulgus Caprimulgus jotaka) ist eine Vogelart aus der Familie der Nachtschwalben (Caprimulgidae).
Sie wurde früher als konspezifisch mit der Dschungelnachtschwalbe angesehen, unterscheidet sich aber durch ihre Stimme.
Sie kommt in Ostasien vor, in Bangladesch, den Großen Sundainseln, in Indien, Japan, Korea, der Malaiischen Halbinsel, in Myanmar, Pakistan, auf den Philippinen, in Sibirien und Südchina.
Ihr Verbreitungs- und Brutgebiet umfasst offene buschbestandene und baumbewachsene Lebensräume.
The grey nightjar or gray nightjar (Caprimulgus jotaka) is a species of nightjar found in East Asia. It is sometimes treated as a subspecies of the jungle nightjar (C. indicus), its South Asian relative.[2]
Grey nightjar from the collections of World Museum.
The grey nightjar or gray nightjar (Caprimulgus jotaka) is a species of nightjar found in East Asia. It is sometimes treated as a subspecies of the jungle nightjar (C. indicus), its South Asian relative.
Grey nightjar from the collections of World Museum.
El chotacabras jotaka (Caprimulgus jotaka) es una especie de ave caprimulgiforme de la familia Caprimulgidae propia del este de Asia y el Himalaya. Anteriormente se consideró una subespecie del chotacablas de jungla (C. indicus), su pariente del sudeste asiático.[2]
Cría el este de Asia, desde el extremo sureste de Rusia, norte de China y Japón hasta las montañas del sudeste asiático y el Himalaya. En invierno se desplaza al sur llegando a Indochina, la península malaya y el archipiélago malayo.
El chotacabras jotaka (Caprimulgus jotaka) es una especie de ave caprimulgiforme de la familia Caprimulgidae propia del este de Asia y el Himalaya. Anteriormente se consideró una subespecie del chotacablas de jungla (C. indicus), su pariente del sudeste asiático.
Caprimulgus jotaka Caprimulgus generoko animalia da. Hegaztien barruko Caprimulgidae familian sailkatua dago.
Caprimulgus jotaka Caprimulgus generoko animalia da. Hegaztien barruko Caprimulgidae familian sailkatua dago.
Caprimulgus jotaka
L'Engoulevent jotaka (Caprimulgus jotaka) est une espèce d'oiseaux de la famille des Caprimulgidae, autrefois considéré comme conspécifique avec Caprimulgus indicus.
Cette espèce vit en Asie au Pakistan, au nord de l'Inde dans les piedmonts de l'Himalaya, au Bangladesh, en Asie du Sud-Est, au sud de la Chine, au Japon, en Corée et en Sibérie.
L'engoulevent Jokata aime les forêts et les régions boisées.
Il vit dans les forêts tropicales humides, dans les forêts mixtes de bambous, dans les jungles épaisses, dans les parcelles de pins mais aussi dans les terres agricoles, les vergers et les plantations de teck.
L'engoulevent Jokata mesure environ 30 cm de long.
On l'appelle en Thaïlande l'oiseau de la montagne qui attrape les moustiques (นกตบยุงภูเขา / nok top yung phukhao)[1].
C'est un oiseau nocturne insectivore.
Il se nourrit de papillons de nuit, de coléoptères y compris de scarabées, de punaises, de cigales, de sauterelles, de locustes et de petites guêpes.
L'engoulevent Jokata ne construit pas de nid. Il dépose directement ses 1 ou 2 œufs sur une litière de feuilles, sur le sol nu, sur de la terre ou sur des cendres après que la végétation ait été incendiée.
Caprimulgus jotaka
L'Engoulevent jotaka (Caprimulgus jotaka) est une espèce d'oiseaux de la famille des Caprimulgidae, autrefois considéré comme conspécifique avec Caprimulgus indicus.
Burung Tukang Kelabu atau juga dikenali sebagai burung Tukang Hutan ialah salah satu daripada haiwan yang boleh di dapati di Malaysia. Nama sainsnya Caprimulgus indicus.[1]
Burung Tukang Kelabu adalah haiwan yang tergolong dalam golongan benda hidup, alam : haiwan, filum : kordata, sub-filum : bertulang belakang (vertebrata), kelas : burung.
Burung Tukang Kelabu adalah haiwan berdarah panas, mempunyai sayap dan tubuh yang diselubungi bulu pelepah. Paruh Burung Tukang Kelabu tidak bergigi.
Burung Tukang Kelabu membiak dengan bertelur. Telur Burung Tukang Kelabu bercengkerang keras.
Burung Tukang Kelabu atau juga dikenali sebagai burung Tukang Hutan ialah salah satu daripada haiwan yang boleh di dapati di Malaysia. Nama sainsnya Caprimulgus indicus.
De grijze nachtzwaluw (Caprimulgus jotaka) is een vogel uit de familie van de nachtzwaluwen (Caprimulgidae).
Deze nachtzwaluw is 28 cm lang. Deze nachtzwaluw lijkt op de jungle-nachtzwaluw. De vogel is sterk grijs gekleurd en heeft geen kastanjebruine kraag. Deze soort is opgesplitst in twee soorten. De jungle-nachtzwaluw (C. indicus) die alleen voorkomt in India en op Sri Lanka is hiervan afgesplitst.
De broedgebieden van de grijze nachtzwaluw liggen halfopen landschappen met struikgewas en wat bos of aanplantingen. Deze soort (Caprimulgus jotaka sensu stricto) komt voor in een groot gebied dat reikt van Nepal tot ver in het noorden en oosten van Azië. Vogels die broeden op de gematigde breedten trekken in de winter naar Zuidoost-Azië en de Indische Archipel.
De soort telt 2 ondersoorten:
BirdLife International en de IUCN beeschouwen de grijze nachtzwaluw en de jungle-nachtzwaluw nog als één soort. Deze soort heeft een enorm groot verspreidingsgebied en daardoor is de kans op uitsterven gering. De grootte van de populatie is niet gekwantificeerd. Er is geen aanleiding te veronderstellen dat de soort in aantal achteruit gaat. Om deze redenen staat deze soorten nachtzwaluw als niet bedreigd op de Rode Lijst van de IUCN.[1]
De grijze nachtzwaluw (Caprimulgus jotaka) is een vogel uit de familie van de nachtzwaluwen (Caprimulgidae).
Kinesisk nattskärra[2] (Caprimulgus jotaka) är en fågel i familjen nattskärror inom ordningen skärrfåglar, fram tills nyligen behandlad som en del av djungelnattskärran (C. indicus).[3]
Kinesisk nattskärra är en 24–29 cm lång nattskärra med skilda dräkter mellan könen och generellt mycket mörkt utseende. Ovansidan är intrikat tecknad i svart, brunt och grått. På huvudet syns ett beigefärgat mustaschstreck och en vit fläck på sidan av strupen. Undersidan är tätt bandad. I flykten syns stora vita fläckar på vingarna och små vita fläckar på stjärthörnen, båda mindre och brunare hos honan.[4][5]
Liknande bredstjärtad nattskärra saknar tydlig fläckning på vingtäckarna och har större fläckar på stjärten. Savannattskärran saknar också fläckningen på vingtäckarna, men är mindre och har helljusa yttre stjärtpennor.[5]
Spellätet är ett ljudligt och ekande serie med åtta till 14 toner, "tok-tok-tok-tok...", yttrade fyra till fem toner per sekund. Fågeln hörs mest i skymning och gryning.[5]
Kinesisk nattskärra delas in i två underarter med följande utbredning:[3]
Underarten hazarae inkluderas ibland i jotaka.[6] Tillfälligt har den påträffats i USA.[1]
Tidigare betraktades kinesisk nattskärra tillsammans med palaunattskärran (C. phalaena) som en del av djungelnattskärra (C. indicus), och vissa gör det fortfarande.[7] De skiljer sig dock åt i utseende, läten och färg på äggen.[4]
Kinesisk nattskärra häckar i öppen städsegrön skog, barrskog och ungskog mellan 600 och 2445 meters höjd. Vintertid ses den även i öppnare områden och i trädgårdar. Liksom andra nattskärror jagar den nattetid efter flygande insekter som den fångar i luften i en akrobatisk och studsande flykt. Dagtid vilar den stilla på en trädgren eller på marken. [5][8]
Fågeln häckar från slutet av maj till början av augusti i Japan, i juni i Ryssland, i maj i Kina, april-maj i Myanmar, mars-juni i Himalaya och mars-juli i Sydostasien. Den lägger ett till två mörkfläckade gräddvita ägg direkt på marken.[4][8]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt vanlig till mycket vanlig.[9][10]
Fågelns vetenskapliga namn kommer från det japanska namnet för fågeln, Yo taka.[11]
Kinesisk nattskärra (Caprimulgus jotaka) är en fågel i familjen nattskärror inom ordningen skärrfåglar, fram tills nyligen behandlad som en del av djungelnattskärran (C. indicus).
日本夜鷹(學名:Caprimulgus jotaka)是一種分佈於東亞的夜鷹。 它有時被視為分布於南亞的普通夜鷹的亞種。[2]
|access-date=
中的日期值 (帮助) ヨタカ(夜鷹、Caprimulgus indicus)は、鳥綱ヨタカ目ヨタカ科ヨタカ属に分類される鳥類。
インド、インドネシア、カンボジア、スリランカ、タイ王国、日本、中華人民共和国東部、ネパール、大韓民国、パキスタン、パラオ、バングラデシュ、朝鮮民主主義人民共和国、フィリピン、ブータン、ブルネイ、ミャンマー、ロシア南東部
種小名 indicusは「インドの」の意。夏季に中華人民共和国東部、ロシア南東部、朝鮮半島で繁殖し、冬季になるとインドネシアやフィリピン、インドシナ半島へ南下し越冬する。南アジアやマレー半島では周年生息する。日本では夏季に九州以北に繁殖のため飛来する(夏鳥)。伊豆諸島や南西諸島では渡りの途中に飛来する(旅鳥)。ヨタカ目では本種のみが日本に飛来する。
全長29センチメートル。全身の羽衣は暗褐色や褐色で、黒褐色や褐色、赤褐色、薄灰色などの複雑な斑紋が入る。この体色は樹上や落ち葉の上では保護色になると考えられている。翼は大型で先端は尖る。
頭部は大型で扁平。虹彩は暗褐色。口は大型だが、嘴は小型で幅広い。
オスの成鳥は頸部側面や初列風切、尾羽に白い斑紋が入る。メスの成鳥は頸部側面や初列風切に淡褐色の斑紋が入り、尾羽に明色の斑紋が入らない。
平地から山地にかけての森林や草原などに生息する。渡りのときには日本海の離島でもよく観察され、海岸の岩場に止まっていることもある。夜行性で、昼間は樹上で枝に対して平行に止まり休む。抱卵中に危険を感じると翼を広げて威嚇する。鳴き声は大きく単調な「キョキョキョキョ、キョキョキョキョ」。鳴き声からキュウリキザミやナマスタタキ、ナマスキザミなどの別名もある。[1]
食性は動物食で、昆虫などを食べる。口を大きく開けながら飛翔し、獲物を捕食する。
繁殖形態は卵生。落ち葉の上などに、1回に1-2個の卵を産む。主にメスが抱卵し、抱卵期間は17-19日。
抱卵中や子育て中は敵に見つからないように、あまり動かない。 雛も目立たないようにあまり鳴かず嘴を引っ張って餌をねだる。 夜は雄が抱卵したり子育てする。 伐採跡に巣を作るようだ。 喉の袋に虫を溜めて雛にやる。 雛は黄色だがすぐに親鳥に似て地面のような色になる。 暑い時は口を開け喉の袋を膨らませる。
開発による生息地の破壊などにより生息数は減少している。
江戸時代、街頭で商売する私娼を夜鷹といった。宮沢賢治の童話『よだかの星』では、主人公のヨタカが他の鳥たちから地味で醜い鳥と揶揄されている。