Vasapapegojor (Mascarinus) är ett släkte papegojor som förekommer vilt uteslutande på Madagaskar och mindre öar i västra Indiska oceanen, i savann- och skogsbiotoper.[1]
Tidigare fördes vasapapegojorna till släktet Coracopsis. Efter att DNA-studier[2] visat att den utdöda réunionpapegojan (Mascarinus mascarin) är en del av vasapapegojorna förs de numera ofta till Mascarinus som har prioritet före Coracopsis.[3] Vissa auktoriteter behåller dock vasapapegojorna i Coracopsis och réunionpapegoja i Mascarinus.[4]
Vasapapegojorna delas numera upp i fyra eller fem arter:
Deras inbördes släktskap kan illustreras enligt följande (efter Joseph et al 2012 där dock taxonet M. v. comorensis ej inkluderats):[3]
EM. v. drouhardii (västra Madagaskar)
M. v. vasa (östra Madagaskar)
M. barklyi (Praslin, Seychellerna)
M. mascarin (La Réunion, utdöd)
M. n. sibilans (Komorerna)
M. n. nigra (östra Madagaskar)
M. n. libs (västra Madagaskar)
Till färgen är de gråbruna och skiljer sig bara i storlek (25–50 cm). De utmärker sig genom sitt underliga utseende, med förkortade kroppar och långa nackar, svarta fjädrar och en skär näbb. Både hanens och honans hud blir gul under parningstiden och förlorar ofta fjädrar: honan kan till och med bli helt skallig på huvudet.
Hanarnas kloak kan vändas ut och in till en hemipenis vid parning, något som är unikt för släktet. Honorna lägger 2-3 ägg som ruvas i 20 dagar, en betydligt kortare tid än hos andra likstora papegojfåglar, där ruvningstiden kan vara 30 dagar.
Vasapapegojor (Mascarinus) är ett släkte papegojor som förekommer vilt uteslutande på Madagaskar och mindre öar i västra Indiska oceanen, i savann- och skogsbiotoper.