Glasögonsångare[3] (Sylvia conspicillata) är en tätting i familjen sylvior som förekommer huvudsakligen i sydvästra Europa och nordvästra Afrika.[4]
Glasögonsångaren påminner om törnsångaren (Sylvia communis) med rostfärgade vingar och hos hanen grått huvud, men är tydligt mindre (12–13 centimeter ämfört med 13–15 centimeter) och slankare. Den har också proportionellt större huvud, kortare handpenneprojektion, smalare näbb och är mer nervös i rörelserna.
Hanen har tydligt gråsvart tygel och främre delen av kinden och bröstet är mörkare brunskärt. Honan är även den lik törnsångare, men har bredare rostbrunt på vingen. Från hona rödstrupig sångare skiljer den sig utöver detta genom kortare vinge och ljusare gulskära ben.[5]
Lock- och oroslätet är ett ljust och torrt, drr som gärna förlängs i serier. Sången är även den ljus, snabb och kvittrande med inledande visseltoner.[5]
Glasögonsångare delas in i två underarter med följande utbredning:[4][1]
De flesta fåglar i Sydvästeuropa är flyttfåglar, medan på Malta, södra Sicilien, Cypern, i delar av Levanten och sydöstra Spanien flyttar endast en del av populationen. Även i Nordafrika är arten endast delvis flyttfågel eller gör höjdledsflyttningar.[1]
Fågeln är en mycket sällsynt gäst norr om sitt utbredningsområde med knappt tio fynd i Storbritannien och inga i de nordiska länderna.[6] Sommaren 2017 häckade överraskande nog ett par glasögonsångare framgångsrikt i Tyskland, i nationalparken Eifel, Nordrhein-Westfalen.[6][7]
DNA-studier visar att typarten för släktet Sylvia, trädgårdssångare (S. borin) samt även svarthätta S. atricapilla) står närmare några afrikanska arter i andra släkten än med övriga Sylvia-arter.[8] Det medför att antingen expanderas Sylvia eller så förs glasögonsångaren med släktingar till ett annat släkte, Curruca.[2]
Arten återfinns oftast i mycket lågväxt buskmark i torra och varma medelhavsmiljöer, i garrigue, på saltslätter och i halvöken. Den atlantiska underarten orbitalis förekommer dock även i jordbruksområden.[1]
Den häckar från februari till juni i större delen av utbredningsområdet, orbitalis större delen av året utom juni-juli. Båda könen hjälps åt vid bobygget, även om hanen också bygger skrytbon som sedan inte används. Det riktiga boet placeras lågt i en buske upp till 60 centimeter ovanför marken och där lägger honan tre till fem ägg.[1]
Glasögonsångare lever huvudsakligen av små spindlar, insektslarver och insektsägg men intar också nektar och bär, framför allt utanför häckningssäsongen.[1]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och den tros inte minska kraftigt.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros det häcka mellan 166.000 och 450.000 par.
Wikimedia Commons har media som rör glasögonsångare.
Wikispecies har information om Sylvia conspicillata.
Glasögonsångare (Sylvia conspicillata) är en tätting i familjen sylvior som förekommer huvudsakligen i sydvästra Europa och nordvästra Afrika.
.jpg)
