Dvärguv (Otus scops) är en liten uggla i släktet Otus som till största delen häckar i Palearktis.[1]
Dvärguven är en liten uggla som mäter cirka 19 centimeter. Hanen väger 75-80 gram och honan 90-95 gram.[2] Den är ganska enfärgat brun eller grå med ljusa skulderband med orange ögon. Den är mycket lik blek dvärguv (Otus brucei).
Merparten av dvärguvspopulationen är flyttfåglar. Den häckar i södra Europa, nordvästra Afrika och mellersta Asien så långt söderut som Jordanien, Irak, Iran, Afghanistan och Pakistan, och så långt österut som Mongoliet och Kina. Merparten övervintrar i Afrika söder om Sahara i Sahelregionen norr om ekvatorn. Dock är övervintringsområdena inte helt kända. En liten del av populationen runt Medelhavet är stannfåglar och arten förekommer vintertid i södra Spanien, Italien, Grekland och Cypern, och i norra Afrika i Marocko, Algeriet och Tunisien.[3]
Dvärguven delas vanligtvis upp i sex underarter:[4]
Underarten cyprius har nyligen urskilts som egen art, cyperndvärguv.[5]
Det finns elva godkända fynd av dvärguv i Sverige.[6]
Dvärguven häckar i löv- och blandskog, i jordbruksbygd, skogiga låglänta bergstrakter men även i stadsparker och på kyrkogårdar. Den placerar sitt bo i trädhål eller byggnader men kan även överta gamla bon från andra fåglar. Den lägger en kull om året med 4-5 vita ägg som mäter 31 millimeter, och som ruvas av honan i 24-25 dagar. Ungarna tas om hand av båda föräldrarna i 21-29 dagar innan de är flygga.[2] Dvärguven livnär sig mestadels av insekter men kan även ta mindre ryggradsdjur.[2]
Dvärguv (Otus scops) är en liten uggla i släktet Otus som till största delen häckar i Palearktis.
