Bohuslind (Tilia platyphyllos Scop.) är ett ädellövträd i familjen malvaväxter. Den skiljs från skogslinden främst genom att dess blad är större (6–15 cm, jämfört med skogslindens 3–7 cm). Bohuslinden har även håriga blad, tydligare tvärnerver och vita hårtofsar i nervvinklarna, till skillnad mot skogslindens bruna.[1]
Bohuslinden blir 10–30 meter hög och har röd-gröna, svagt håriga kvistar. Bladen är mjukhåriga, skarpt sågtandade och har hjärtformad bas. Blomningen sker i juli och blommorna hänger i knippen med 2–5 (oftast 3–4)[2] vita blommor. Nöten blir hård med tjockt skal och har fem åsar.
Bohuslinden har sin huvudsakliga utbredning i Syd- och Centraleuropa, men växer även mycket sällsynt på kustnära, näringsrik jord i sydvästra Sverige och sydöstra Norge. Den finns även sparsamt på rika marker i sydvästra Storbritannien och har introducerats i New England i USA. Det första svenska fyndet av arten skedde i närheten av Strömstad i Bohuslän och publicerades 1852 [2]. Arten hybridiserar gärna med skogslind och skapar då parklind (Tilia x europaea). Det går att odla bohuslind som parkträd ända upp i Svealand.
Bohuslinden innehåller eteriska oljor, flavonoider, tanniner samt antiinflammatoriska ämnen och har traditionellt använts mot bland annat förkylning, magåkommor, högt blodtryck, migrän och som sedativum och vätskedrivande medel.
Wikimedia Commons har media som rör Bohuslind.
Bohuslind (Tilia platyphyllos Scop.) är ett ädellövträd i familjen malvaväxter. Den skiljs från skogslinden främst genom att dess blad är större (6–15 cm, jämfört med skogslindens 3–7 cm). Bohuslinden har även håriga blad, tydligare tvärnerver och vita hårtofsar i nervvinklarna, till skillnad mot skogslindens bruna.
