She possan mooar jeh bioagyn yl-chillagagh, eukaryotagh y reeriaght Animalia (ny Metasoa), as baagh yn ennym cadjin ec fer jeu. Ta’n cummey corp oc çheet dy vel soit tra t’ad gaase, ga dy vel kuse jeu (myr sampleyr, daa-veaghee) caghlaa ny cummaghyn oc ny s’anmey ‘sy vea oc. Y chooid smoo dy veiyn, t’ad hene-raghidey. T’ad nyn heterotrophyn chammah, dy ghra myr shen, t’eh orroo bioagyn elley y ghee son beaghey.
Y chooid smoo jeh phyla baaghtagh, haink rish ad ‘sy recortys fossylagh myr dooieyn marrey rish y bleastey Cambriagh, mysh 542 millioon bleeantyn er-dy-henney.
Ta kuse dy hroyn ec beiyn nagh vel ec bioagyn elley. Ta killaghyn eukaryotagh oc, as son y chooid smoo, t’ad ym-chillagagh chammah.[1] Ta shen nyn eddyrscarrey veih bacteyryn as y chooid smoo jeh protistyn. She heterotrophyn t'ayn, as t’ad lheie bee ayns shamyr sthie.[2] Myr shen, t’ad anchasley rish lossreeyn as algaghyn.[3] Cha nel boallaghyn killag ec beiyn elley, as adsyn ec lossreeyn, algee as fungyssyn.[4] Ta dagh ooilley baagh hene-raghidey, agh kuse jeu, cha nel agh ec keimyn bea er lheh.[5] Y chooid smoo jeh beiyn, ta keim bea blastula ec y wane, as cha nel y lheid ec cretooryn elley.
She possan mooar jeh bioagyn yl-chillagagh, eukaryotagh y reeriaght Animalia (ny Metasoa), as baagh yn ennym cadjin ec fer jeu. Ta’n cummey corp oc çheet dy vel soit tra t’ad gaase, ga dy vel kuse jeu (myr sampleyr, daa-veaghee) caghlaa ny cummaghyn oc ny s’anmey ‘sy vea oc. Y chooid smoo dy veiyn, t’ad hene-raghidey. T’ad nyn heterotrophyn chammah, dy ghra myr shen, t’eh orroo bioagyn elley y ghee son beaghey.
Y chooid smoo jeh phyla baaghtagh, haink rish ad ‘sy recortys fossylagh myr dooieyn marrey rish y bleastey Cambriagh, mysh 542 millioon bleeantyn er-dy-henney.